Frågor från läsekretsen

● Hur kan man förklara, att den som var tillfälligt bosatt bland Israels barn och som var skyldig att lyda många av Jehovas lagar och förordningar, precis som israeliterna, fick äta köttet av djur som hade självdött, vilket israeliterna inte fick göra, och att sådant kött kunde säljas till en främling, vilket 5 Moseboken 14:21 säger? Om köttet av ett sådant djur var orent för en israelit, varför var det då inte orent också för den tillfälligt bosatte och för främlingen? — L. R., USA.

Det är visserligen sant, att Jehova om och om igen framhöll, att en och samma lag skulle gälla för israeliten och utlänningen, men denna regel tycks undantagslöst ha gällt i vissa sammanhang och förhållanden, som t. ex. i fråga om vedergällning, påskhögtiden och ouppsåtligt dråp. Se 2 Moseboken 12:49, 3 Moseboken 24: 22 och 4 Moseboken 15: 29. Rättvisan krävde att ingen åtskillnad skulle göras.

Likväl behagade det Jehova, den allerhögste laggivaren, att betrakta israeliterna som en grupp för sig; och därför ålade han bara dem vissa restriktioner och gav dem motsvarande förmåner, som han inte gav några andra. De fick alltså inte äta köttet av djur som hade självdött, ”ty”, sade Gud, ”du är ett heligt folk åt Jehova, din Gud”. En annan förordning, där det gjordes åtskillnad, gällde beträffande att ta ränta. Man fick ta ränta av utlänningar, men inte av sina israelitiska bröder. Och vidare kunde bara en infödd israelit sättas till konung över Israel. — 5 Mos. 14:21, NW; 17:15; 23: 20.

Många länder i våra dagar, som t. ex. USA, erkänner det berättigade i en sådan princip. Alla som lever och bor inom landets gränser åtnjuter de förmåner som dess konstitution garanterar, och alla förväntas lyda dess lagar. Medborgarna har emellertid, särskilda förmåner och plikter; och endast en medborgare som är född inom landet kan t. ex. bli president.

Beriktigande

I numret för 15 juni återgavs en erfarenhet från Eritrea, som var översatt från engelskan. Vid publiceringen här tillfogades inom klammer: [Evangeliska Fosterlandsstiftelsen] efter ”Svenska missionen”. Detta berodde på ett misstag, som vi beklagar.