Fallgropar för nutidens ungdom

SEDEFÖRDÄRVETS grop, som grävts av de vuxna, har blivit en fälla för nutidens ungdom. En lavinartad ökning av antalet illegitima barn som fötts av ogifta tonårsmödrar, en oroande stegring av de veneriska sjukdomarna bland tonåringar och upprörande fall av sexuella utsvävningar bland ungdomen är några tecken härpå.

Det är de vuxna som har fört vår tid ned i sedefördärvets mörka grop. Det är de som har kränkt äktenskapets helgd och som ger stoff åt tidningarnas tarvliga osedlighetsskildringar. Det är de som ger ut tidskrifter, böcker och teaterstycken, vilkas huvudtema utgörs av otillåtna sexuella förhållanden. Det är de som skapar filmer och gör annonser som betonar det erotiska. Det var de som gav upphov åt de nedbrytande teorierna om sexuell frihet, och det är de som har åstadkommit den moraliskt fördärvade atmosfär som råder i denna värld. De unga föds och växer upp i denna atmosfär. Är det då ägnat att förvåna att så många har snävat och fallit i sedefördärvets grop?

De vuxna, som har förespråkat sexuell frihet, har gjort mycket för att dra ned nutidens ungdom i sedefördärvets grop. I sin artikel ”Youth and ’the Natural Urge’” (Ungdomen och ”den naturbestämda driften”), som stod att läsa i julinumret 1957 av tidskriften Better Homes & Gardens, uttalade sig Howard Whitman härom. Han sade: ”Moralens hävdvunna standard har fått ge fullständigt vika under de 12 åren sedan andra världskriget; den har smädats såsom ’gammalmodig’, räknats för att vara en otidsenlig väg, som mynnar ut i missanpassning och neuros, brännmärkts såsom ’ovetenskaplig’. En ny måttstock, sexuell frihet, har blivit prövad — vilket medfört nya rekord i fråga om illegitima barn, en förkrossande skilsmässobörda och ett större klientel hos psykiatrikerna än någonsin tidigare. ... Ungdomen har tagit skada — allvarlig skada. En del av dessa skador kommer inför offentligheten, när samhället eller ’lagen’ griper in och upprättar protokoll om havandeskap, tvångsäktenskap, veneriska sjukdomar. Så har vi skadorna i de nedtystade fallen, där bestörta familjer lyckas ’hålla det hemligt’. Och så har vi de skador som ligger mer i det fördolda, då ungdomarna ’har tur’ och ’kommer ifrån det’ till synes utan efterräkningar. Dessa ’dolda’ skador — samvetskval, ånger, förlust av självaktningen, skuggan på individens livsväg — kan visa sig vara de värsta.”

En måttstock som låter udda vara jämnt, när det gäller sexuell slapphet, bygger inte upp utan river ned. Den skapar vanvördnad för en morallag, och detta leder till likgiltighet gentemot andra.

Föräldrar har ett ofantligt ansvar. Det är deras plikt att skydda sina barn för inflytandet från världens dåliga moral. Detta kräver en rätt fostran alltifrån barnens späda år. De kan inte vänta till dess barnen hunnit upp i tonåren. De måste börja fostra barnen när dessa är helt små. ”Vänj den unge vid den väg han bör vandra, så viker han ej därifrån, [ens] när han bliver gammal.” — Ords. 22:6.

Föräldrarna kan bespara sina barn förvirring, oro och bedrövelse genom att undervisa dem om vad som är avsikten med könsorganen och om hur dessa fungerar. Barnet bör inte lämnas att lära detta på egen hand. Om det får göra det, slutar detta alltid med att barnet får en felaktig uppfattning om sexuella ting. Den underbara förmågan att föröka släktet bör upphöjas i dess sinne och åtnjuta den största vördnad och respekt. Barnet bör inse att denna förmåga är ett heligt, av Gud anförtrott gods.

När barnen förstår hur de är funtade sexuellt, inser de klart vilken dragningskraft som råder mellan könen. De får klart för sig vad följden kan bli, om de inte är på sin vakt. Och detta kommer att göra dem försiktiga. De kommer att betrakta könsumgänget såsom en kärleksyttring inom äktenskapets heliga förening, inte såsom något som kan få övas av individer, vilka inte är förenade i äktenskap. Deras önskan kommer att vara att bevara sin ”jungfrudom” för den som de slutligen väljer som sin äktenskapspartner.

Man bör göra klart för barnen att sexualmissbruk inte bara medför sjukdomsrisk utan dessutom kan ge upphov åt allvarliga skador i känslolivet, vilka kan inverka på en människa långt efter det att hon blivit vuxen. Men först och sist medför ett sådant missbruk Guds fördömelse, ty han vill inte att hans gåva till människan skall missbrukas. ”Vad! Veta ni icke, att orättfärdiga människor icke skola ärva Guds rike? Låt eder icke vilseledas. Varken otuktiga människor eller avgudadyrkare eller äktenskapsbrytare, varken män som hållas i och för onaturliga syften eller män som ligga med män ... skola ärva Guds rike.” — 1 Kor. 6:9,10, NW.

Det krävs emellertid mer än undervisning i sexuella ting, om barnen skall skyddas från att falla i sedefördärvets grop. De måste läras att respektera höga moraliska principer. Eftersom bibeln innehåller dessa principer, måste föräldrarna undervisa sina barn i bibeln. Detta är deras plikt, inte den religiösa församlingens. Principer är oundgängliga. De är något fast och gripbart, som barnet kan ha som stöd, när det utsätts för världens sedefördärvande stormväder.

Föräldrarna kan inte befästa hög moral hos sina barn, om de inte själva lever efter de principer de förfäktar. De får inte ha en dubbel måttstock, en för dem själva och en för barnen. Barnen genomskådar snabbt hyckleri och dubbelspel.

Tonåringarna tycker om att gå i flock; de har en känsla av att de måste göra som ”gänget” gör. Om därför ”alla andra” väljer att följa en omoralisk kurs, sätts ungdomarnas moraliska ostrafflighet på ett svårt prov. Om en pojke eller flicka skall kunna uthärda hån och spe från andra människor, därför att han eller hon håller fast vid sina moralprinciper, beror på hurudan fostran och övning som har givits barnet i dess tidiga år.

Det vore bättre för de unga om de valde sina kamrater bland dem som har samma respekt för en god och rätt moral som de själva. Bibeln säger: ”Dåligt umgänge [sällskap] fördärvar goda seder.” — 1 Kor. 15:33,1878.

Under den tid som återstår för den nuvarande världen kommer sedefördärvet att förbli en fallgrop för de unga. Barnen kom mer alltfort att röna inflytande av den moraliskt fördärvade atmosfär som omger de vuxna, och denna atmosfär kommer inte att förändras förrän Guds rike utplånar den nuvarande tingens ordning. Därför måste de föräldrar, som önskar värna om sina barns goda moral, axla ansvaret att fostra dem och leda dem på den väg de bör vandra.