Andligen helbrägdagjorda spetälska erfar stor glädje
FÖR de flesta människor förefaller det nog som ett av de grymmaste av alla öden, när någon drabbas av spetälska. Den spetälske måste ofta under många år leva i isolering på en vårdanstalt för spetälska, och sjukdomen kan medföra att näsan fräts sönder, fingrarna förkrymper osv., varigenom kroppen blir ohyggligt deformerad. Men värdet, kraften och skönheten hos Jehova Guds sanningsord är så uppenbara, att de spetälska, som blir andligen helbrägdagjorda genom att de lär sig förstå och uppskatta det, är mycket lyckligare än de spetälska någonsin kan bli, som har funnit enbart fysisk bot. Bevis härför finner vi i den nitälskan de lägger i dagen för att låta den andliga boten nå andra människor.
Ett belysande exempel utgör de av Jehovas vittnen som vistas i spetälskekolonien vid floden Luapula i Nord-Rhodesia i södra Centralafrika. Spridda över det stora området ligger hus i vilka de fem hundra patienterna bor, administrationsbyggnader och kliniker liksom också bostäder för anstaltens stora personal. Tack vare vittnenas nit och den välsignelse, som Jehova givit åt deras ansträngningar, gläder sig en på tjugo i denna koloni över att ha gjorts andligen helbrägda.
För en tid sedan fick församlingen på platsen tillstånd att inom kolonien hålla ett offentligt föredrag och visa filmen ”Den lycka som präglar nya världens samhälle”. Alla vittnena inom anstalten fick genast mycket bråttom; deras olyckliga förhållanden dämpade inte deras nit det minsta. De inhägnade en stor gräsbevuxen bollplan och förvandlade en ful, mycket hög myrstack på planen till en imponerande estrad, iordningställde sittplatser för fyra hundra personer och inbjöd sedan alla och envar att komma.
Till föredraget på eftermiddagen infann sig oväntat många, 363. Detta var en väldig skara jämfört med de sex, ja, sex, som besökte den religiösa gudstjänsten, som hölls på ett dött språk på andra sidan vägen. Vittnena var upprymda och förväntansfulla. Om så många kom för att lyssna till det bibliska föredraget, hur många skulle då komma för att se Sällskapets film, som skulle visas på kvällen? Det kom nästan tre gånger så många; det inhägnade området blev alldeles fullt av folk! En räkning av de närvarande visade att nästan ett tusen, 997 för att vara exakt, hade kommit till städes, dels från kolonien, dels från den närliggande trakten. Föreställ er vilken glädje som rådde bland vittnena i Luapulakolonien denna kväll! Vilken lycka kände de inte, trots det att de är spetälska!