Frågor från läsekretsen
● Skulle det inte kunna vara så, att det egentligen inte förekommer större omoraliskhet inom det politiska och religiösa livet, utan att det bara ser så ut, därför att vår generation är villigare att dryfta brott och korruption och ger större publicitet åt sådana ting än gångna generationer gjorde? — D. G., USA.
Aldrig någonsin i hela människosläktets historia har det rått en så fullständig vanvördnad för sanning, ostrafflighet och ärlighet på alla håll i samhället som det gör nu. Storbrottsligheten i denna tid är så grundligt organiserad, att den genom vad man kunde kalla syndikatbildning blivit en jättelik internationell kartell med tentakler som når ut till nästan alla huvudstäder i de olika staterna och till praktiskt taget varje land, ja, ända bortom järnridån.
The Reader’s Digest har påpekat att brottslingssyndikatet har ”blivit så mäktigt, att det hotar att tillvälla sig den lokala myndigheten i flera av vår nations [USA:s] viktigaste städer”. Tidskriften U. S. News & World Report sade i en ledarspalt: ”Moralen i det politiska livet tycks ha tagit en vändning till det sämre. Den har varit dålig i det flydda, men vid vår tidsålder, mer än vid någon annan, tycks den skamfläck låda, som kommer av att pengar brukas till att köpa inflytande och särskild ynnest.” Förenta staternas senator Kefauver, som utan tvekan är en auktoritet i fråga om moralen i det politiska livet nu för tiden, har sagt: ”Såsom realist kan jag ännu inte göra mig kvitt en känsla av fruktan, när jag tänker på hur nära Amerika är att helt genomsyras av brottslighet och politisk korruption, som kan komma att dra ner oss fullständigt. ... Jag vill ha sagt att vi är farligt nära denna undergångs brant.”
Vad moralen i det religiösa lägret beträffar, återger vi här ett uttalande av prästmannen Timothy J. Flynn, såsom han citeras i New York Times: ”Världen är på väg att sjunka i en hedendomens avgrund. ... Vi lever ... i en hednisk atmosfär, vari ett moraliskt levernes sanningar avfärdas med en axelryckning och helighet förhånas.” Den 2 april 1954 skrev U. S. News & World Report i en ledare: ”Ty vår tids moraliska förfall och de moraliska principernas urartande bland de styrande runt om i världen bottnar kanske i att många präster har varit synnerligen försumliga i att fullgöra sitt andliga värv. De har dragits bort från sin egentliga uppgift. De har inte fullgjort sin verkliga mission.”
Det som vi lägger märke till i världen är alltså inte en friare diskussion av moralen utan ett moraliskt sammanbrott, vilket utgör en uppfyllelse av bibelns profetior. Det som hände forna tiders Jerusalem håller nu på att hända dess motsvarighet, kristenheten. Profeten Mika förkunnade varningens ord för styresmännen, prästerna och profeterna med dessa ord: ”I som hållen för styggelse, vad rätt är, och gören krokigt allt vad rakt är, I som byggen upp Sion med blodsdåd och Jerusalem med orättfärdighet — den stad, vars hövdingar döma för mutor, vars präster undervisa för betalning och vars profeter spå för penningar, allt under det de stödja sig på HERREN [Jehova] och säga: ’Är icke HERREN mitt ibland oss? Olycka skall ej komma över oss.’” — Mik. 3:9—12.
Olycka skall verkligen komma över alla omoraliska nationer i Harmageddonstriden, och kristenheten skall inte undkomma. Att fördärvet nu bär frukt talar för att världens totala sammanbrott är nära.