Frågor från läsekretsen
● På de ställen, där andra bibelöversättningar använder ordet ”kors”, använder Nya Världens översättning vanligen ordet ”påle”, men på en del håll, såsom i fotnoten till Apostlagärningarna 5:30, använder den uttrycket ”trä”. Hur kommer detta sig? — W. M., USA.
I de biblar, som i allmänhet brukas i kristenheten, förekommer ordet ”kors” såsom en översättning av det grekiska ordet staurós. Detta uttryck användes ursprungligen om rätt och slätt en stör, en stolpe eller påle som inte var försedd med någon tvärslå. Att denna innebörd av ordet är den rätta, då det gäller det redskap, på vilket Jesus blev hängd, framgår av att apostlarna Petrus och Paulus ibland använder uttrycket ”trä” om det, nämligen i Apostlagärningarna 5:30; 10:39; 13:29, 1878; Galaterna 3:13 samt 1 Petrus 2:24, 1878. Det grekiska ord, som på dessa ställen återgivits med ”trä”, är ordet xylon, från vilket ordet ”xylofon” är härlett, och detta är ju benämningen på ett musikinstrument som är tillverkat av trä. Det här grekiska ordet xylon används emellertid inte om ett levande träd på rot som frambringar frukt. Om ett levande, växande, fruktbärande träd använde grekerna ett annat ord, nämligen dendron, från vilket uttrycket ”dendrologi”, som betyder läran om träden, är härlett. Dendron är det grekiska ord som bland annat förekommer i Matteus 3:10; 7:17, 18, 19; 12:33; 13:32; 21:8. Likaså i Markus 8:24; 11:8; Lukas 3:9; Judas vers 12; Uppenbarelseboken 7:1, 3; 8:7; 9:4.
De grekisktalande i forna tider brukade alltså inte det uttryck som användes om ett levande träd, dendron, då de talade om Jesu tortyrpåle, utan i stället ordet xylon. Det xylon, som det här är fråga om, liknar en stock eller stav (påk). Ja, ordet xylon är rentav återgivet med ”stav”, eller egentligen ”stavar”, i Matteus 26:47, 55; Markus 14:43, 48; Lukas 22:52. De tillhyggen, som betecknas med uttrycket xylon och som pöbeln, vilken kom emot Jesus för att arrestera honom, hade rustat sig med, var visst inte några kors, och inte heller var de levande träd på rot. Eftersom ju trä hämtas från träd, kan stundom ett levande träd kallas för xylon. Man får då av sammanhanget sluta sig till om det är dött trä eller ett levande träd som avses. Se till exempel Lukas 23:31; Uppenbarelseboken 2:7; 22:2, 14.
Som ni förstår, framgår det av det som här har sagts att den tortyrpåle, det trä, som Jesus blev hängd på, inte var ett kors, dvs. en stock med en tvärslå, såsom kristenheten lär, utan en rätt uppstående påle, stock eller kraftig stör, och den liknade inte alls fallossymbolen korset.
● Vad innebär det som sägs i 2 Konungaboken 23:11 om att kung Josia skaffade bort hästar som ställts upp så att man inte kunde gå in i Jehovas hus? — T. M., USA.
Andra Konungaboken 23:11 lyder så: ”Och han skaffade bort de hästar, som Juda konungar hade invigt åt solen och ställt upp så, att man icke kunde gå in i HERRENS hus, vid hovmannen Netan-Meleks kammare i Parvarim [pelargångarna, NW]; och solens vagnar brände han upp i eld.” Hesekiel 8:16 lyder: ”Och han förde mig till den inre förgården till HERRENS hus, och se, vid ingången till HERRENS tempel, mellan förhuset och altaret, stodo vid pass tjugufem män, som vände ryggarna åt HERRENS tempel och ansiktena åt öster och som tillbådo solen i öster.” Dessa framställningar visar att de otrogna israeliterna förorenade Jehovas tempel genom att de hängav sig åt soldyrkan i det, och orden i 2 Konungaboken 23:11 anger att hästar invigdes eller helgades åt solen i förbindelse med den soldyrkan som man hade börjat ägna sig åt. Det fanns också vagnar, som var förbundna med dessa hästar, och dessa hade sin plats vid ingången till Jehovas heliga tempel. Det fanns matsalar i templet, och otrogna konungar i Juda visade sitt förakt genom att låta hästarna föras in i Jehovas tempel vid hovmannen Netan-Meleks matsal. Österns folk på den tiden ansåg att hästar var helgade åt solen, men kung Josia avskydde den nämnda sedvänjan, och när han renade Jehovas tempel, skaffade han bort hästarna och brände upp deras vagnar i eld och lät. dem inte vidare vanhelga Jehovas hus genom att soldyrkan förmedelst dem förbands med Jehovas rena tillbedjan.