Självrannsakan nödvändig i kampen mot materialismen
1. Varför är självrannsakan så nödvändig, och var måste den börja?
SOM vi har sett av föregående artikel, är materialismen förslagen och kan uppträda som välgörare. Därför måste vi granska våra motiv. Självrannsakan är mycket nödvändig. Av naturen är vi benägna att se oss själva i gynnsam dager, men Jehova har sörjt för ett utmärkt medel till självprövning. Först av allt måste vi fråga oss: ”Var är vårt hjärta?” Jeremia förstod hur ondskefullt hjärtat kunde vara: ”Ett illfundigt och fördärvat ting är hjärtat framför allt annat; vem kan förstå det? Dock, jag, HERREN, utrannsakar hjärtat och prövar njurarna och giver så åt var och en efter hans vägar, efter hans gärningars frukt.” — Jer. 17:9, 10.
2. Vad bevisar om vi har en ny kärlek eller inte?
2 Var är ditt hjärta? Är den oskattbara besittningen av sanningen alltjämt din förnämsta kärlek, eller har du en ny kärlek, materialismen? Vi kanske säger att vi inte har någon ny kärlek. Men vad visar våra handlingar? Erfar vi fortfarande den där oförlikneliga glädjen av tjänsten på fältet? Eller har vi börjat tränga undan denna glädje genom att använda fler timmar till ledighet, i det vi låter oss underhållas och tillfredsställas av materialistiska nöjen och ägodelar och tillbringar färre timmar i tjänsten på fältet? Kom ihåg att ett vinningslystet hjärta söker materialismen, men ett lojalt hjärta skyr den.
3. Hur kan organisationens resurser hjälpa oss i en kamp mot materialismen? Nämn några av dessa resurser.
3 För att fortsätta vår taxering av oss själva frågar vi: ”Utnyttjar vi de resurser organisationen har för att bekämpa materialismen?” Dessa resurser består i de kvalifikationer som den ”trogne och omdömesgille slaven” äger och som kan hjälpa oss att skrida framåt mot mogenhet och framgångsrikt motstå materialismen. Inser du hur vist organisationen handlar, då den ger oss nyttiga lärdomar, som hjälper oss att med framgång stå emot detta intrång? Bland organisationens resurser eller tillgångar, som vi i denna tid kan dra nytta av, är till exempel de år av kristlig tillväxt och erfarenhet, som organisationen har bakom sig, det föredöme den ger i fråga om tillbörligt bruk av tid, förmågor, duglighet och anlag och dess förmedling av en djup och detaljerad insikt i Jehovas ord, med vederbörlig upplysning om rätt lära och organisation. Detta är värdefulla tillgångar och gör Jehovas ”nya världens samhälle” väl kvalificerat att hjälpa oss i vår kamp mot materialismen.
4. Varför är kristlig tillväxt och erfarenhet ovärderliga, när det gäller att bekämpa materialismen? Illustrera.
4 Tillämpar vi dagligen det goda som vi lär i Sällskapet Vakttornets publikationer? , Låter vi det hjälpa oss att göra om vårt sinne? Som illustration kan vi tänka oss en ung broder i tonåren, som kan vara riktigt intelligent, få goda vitsord i skolan och mena sig veta lösningen på många problem. Men eftersom han saknar erfarenhet och inte i någon högre grad har handskats med problemen i livet, kan han komma in på något villospår. Hans far, en mogen, väl kvalificerad man, inser detta och slår sig ned för att tala med sin son och delger honom praktisk vishet, som kommer att hjälpa pojken att göra räta stigar för sina fötter. Dessa sunda principer, som fadern har inhämtat genom att ständigt gå framåt i tillämpningen av Jehovas ord, kan vara av stort värde för sonen, när det gäller att göra livet till en framgång och inte förlita sig på sitt eget förstånd. Det är så organisationen bör betraktas — som en ”äldre man”, full av vishet, mogenhet, gott omdöme, sund jämvikt och urskillning.
5. Av vilket värde är i våra dagar de människor som givits ”såsom gåvor”?
5 Hur betraktar du den teokratiska organisationen med dess för ordnade tjänare och med olika personer placerade i ansvarsfulla ställningar? Betraktar du dem som människor som givits ”såsom gåvor”? Uppskattar du dem till fullo? Ibland verkar de som en räddningspatrull, som rycker egensinniga personer ur underströmmens grepp, alltid redo och villiga att tjäna. Här är ännu en av de resurser vi kan anlita för att få hjälp i vår kamp mot materialismen. Ringakta inte denna ”livräddningstjänst”. Dina mogna kristna bröder kan hjälpa dig att leda ditt sinne och ditt hjärta i den rätta riktningen. Annars kan du komma att tumla omkring i materialismens hav, alltför svag för att stå emot längre. Detta kan bli ödesdigert.
6. Vilken roll spelar mötesbesök och mötesdeltagande i vår fortsatta självrannsakan?
6 Därnäst frågar vi i vår självrannsakan: ”Är vi med vid mötena och tar del i dem?” Det är inte endast viktigt att vara med, utan det är mycket viktigt att säga något uppbyggligt, medan vi är där. Detta hjälper oss att bli mer kvalificerade att undervisa. Vid mötena dryftas saker och ting, och man förvärvar vishet och förstånd. Vi blir styrkta genom utsagor från Jehovas mun, och eftersom Jehova oföränderligen är motståndare till materialismen, så får vi bistånd i att bekämpa detta hot, om vi tillämpar principerna i hans ord. Därför är det så värdefullt att vara med vid mötena och ta del i dem. Och är det inte gott och uppmuntrande att höra de nyare bröderna yttra sig? Ingenting är så hjärtevärmande som att höra kommentarerna från dem som är nya i sanningen och att se dem växa till mogenhet, i det de förvandlar sitt sinne och hjärta från harmoni med denna gamla tingens ordning till överensstämmelse med den nya. Detta är i sanning en god försäkring mot materialism. Låt din kärlek förbli där deras kärlek är, så kommer du att behaga Jehova.
7. Hur kan man urskilja, om man ger ett gott exempel åt sin familj i fråga om att motstå materialismens intrång?
7 Det är också gott att undersöka vad vi tänker på och talar om. Vad talar vi om, när vi. är hemma med våra barn? Vad för slags exempel ger vi dem? Talar vi alltid om saker som vi har planer på att skaffa till hemmet eller om förändringar och förbättringar, som vi önskar åstadkomma i samband med vårt hem? Vad dryftar vi med vår familj, vår make eller maka och våra barn? Dryftar vi andliga ting, såsom till exempel hur vi skall förbättra våra predikningar och hur vi skall kunna göra bättre kommentarer vid mötena? Är vårt föredöme gott? Kommer de att ha gagn av det? Vad kommer de att lära av oss som är praktiskt och av teokratiskt värde?
8. Är trogen, regelbunden tjänst på fältet av värde, när det gäller att motverka materialismens intrång? Hur då?
8 Vidare är det bra att undersöka hur det förhåller sig med vår tjänst som förkunnare. Vad för slags exempel ger vi vår familj, när det gäller tjänsten? Vi kanske säger att vi inte är materialistiskt sinnade. Om ens insatser i tjänsten avtar, så är det dags att ta reda på varför de sjunker. Kanske håller materialismen på att göra intrång i större utsträckning än man någonsin har varit medveten om. Regelbunden tjänst på fältet är mycket värdefull. När vi regelbundet tar del i tjänsten på fältet, lägger vi oss till med goda vanor. Vi placerar litteratur, och om vi är intresserade av att den nya världens samhälle av Jehovas vittnen skall tillväxa, så gör vi återbesök. Om vi är samvetsgranna, kommer vi därpå att försöka starta ett bibelstudium i det hem vi besöker. Detta är inte svårt, ty till och med den nyaste förkunnare kan göra det med en smula övning. Detta innebär att utveckla ett mönster av rätta gärningar. Det betyder att vi håller på att vinna mogenhet, och med ökad mogenhet kan vi bättre bedöma värdet av saker och ting. Vi kommer att tänka oss för innan vi tar ett enda steg bakåt. Vi kommer att värdesätta vår tjänst, då vi vet att den leder till liv. Vi kan då motstå vilket tänkesätt som helst som kan kullkasta vår utveckling i den rätta riktningen. Om vi bara följer den ”trogne och omdömesgille slavens” ledning och skaffar oss goda tjänstevanor, kommer det således att tränga ut materialistiska tendenser.
9. Varför är rätt umgänge livsviktigt?
9 Livsviktigt är också vårt umgänge. Hur väl passar inte det som Paulus sade om att ”dåligt umgänge fördärvar nyttiga vanor” in på materialistiskt sinnade bröder! (1 Kor. 15:33, NW) Att en kristen har förirrat sig bort från den smala stigen av tillbörlig teokratisk verksamhet till materialismens breda väg är illa nog, men när så denne antingen genom sitt exempel eller genom sina ord förslaget lockar sin broder att följa sig, så är det mycket värre. Var därför tillsammans med bröder, vilkas samtal är upplyftande, vilkas verksamhet i tjänsten är föredömlig och vilkas syn på den nya världen är klar, ogrumlad. Kom ihåg att falsk vänskap är som murgrönans revor, som kommer väggen som de omsluter att murkna och fördärvas, men sann vänskap är ömsesidigt styrkande och uppbyggande och ger nytt liv och ny kraft åt dem som har del däri.
10. Bör bönen användas i kampen mot materialismen? Hur?
10 Om det efter denna noggranna självrannsakan skulle visa sig några symptom på materialism, så grip dig an med att slå ned dessa genom ögonblicklig direkt handling. Paulus sade: ”Gör detta också därför att ni känna tiden, att stunden redan är inne för eder att vakna upp ur sömnen, ty nu är vår frälsning närmare än vid den tid då vi blevo troende.” (Rom. 13:11, NW) Det skulle vara en skam, om några som har varit trogna i många år nu skulle bli svaga inför materialismens försåtliga frestelse. Det är bäst att inte säga: ”Det kommer inte att hända mig”, och att i stället bedja om att det inte måtte göra det. Vi kan inte fästa nog vikt vid bönen. Den hjälper en att meddela sig med sin Gud. Vi bör dagligen bönfalla Jehova om att hjälpa oss att övervinna materialistiska tendenser. Ofullkomliga, som vi är, behöver vi ständigt vara påpassliga för att skydda oss mot det intrång som materialismen kan göra, och tillika med att vi beder, bör vi fortsätta med att öka vår andliga mogenhet, vilken i sanning kommer att hjälpa oss att besegra hotet från materialismen.
11, 12. Vilka exempel har vi a) i våra bröder i Ryssland och b) i våra systrar i Korea?
11 Vi bör kämpa mot den likt våra bröder i Ryssland och våra systrar i Korea. Vilket underbart exempel har vi inte i dessa bröder och systrar! Årsboken för 1957 talar om en polsk broder, som tillbragte femton år i Ryssland och fjorton av dem i lägren. Efter mycken tortyr och mycken prövning och förföljelse kom han därifrån med livet i behåll och sjöng lovsånger till Jehovas namn. Hans kärlek till sanningen höll honom vid liv. Är vår kärlek till sanningen så stark? Hur kan vi stålsätta oss för den stormiga tid som ligger framför oss? Säkert inte genom att använda all vår lediga tid till att ta igen oss framför TV eller arbeta på övertid för detta livets lyx och bekvämligheter.
12 Vidare är våra systrar i Korea en verklig inspiration. Många finner att de kan vara feriepionjärer under tre månader på året. En syster, vars man är motståndare och som har tre små barn, hörsammade kallelsen. Med ett barn fastbundet på sin rygg, ett som bar bokväskan och ett som hon ledde vid handen vittnade hon. Hon hade fullt upp att göra, men vid månadens slut hade hon fyllt timkvoten och skött om sitt anspråkslösa hem. Hon hade inga nutida bekvämligheter och var uppe före dagningen, bar vatten, utförde sina hemsysslor. Fattig var hon på denna världens goda, men hon var rik andligen. Hon höll också sina fem studier i gång, sedan hennes tjänst som feriepionjär var slut. Likadant är det med missionärerna och andra heltidstjänare. De ger ett gott exempel i att sätta de främsta tingen främst, de andliga framför de materiella. Verklig lycka och många välsignelser väntar dem som söker Riket först genom att träda in i heltidstjänsten. Om du inte kan vara pionjär, så kan du åtminstone ha pionjärandan. Den kan hjälpa dig att övervinna materialistiska begärelser.
13. Vad bör vi besluta på grund av de välsignelser man får av att tjäna där behovet är stort? Vilket exempel anförs?
13 Tänk över de fröjder och välsignelser som kommer av att tjäna där behovet är stort. Dem kan de rikesförkunnare, som går upp i materialistiska begärelser, inte komma i åtnjutande av. Vi kan berätta om en broder, som efter en av områdessammankomsterna i Förenta staterna 1957 kom till en av Sällskapets representanter och frågade honom, om han då genast kunde upplysa honom om var behovet var stort. Denne broder hade fem barn, var församlingstjänare och hade nyligen sålt sitt hem. Han ville verkligen utvidga sina privilegier av tjänst för Riket. Då han hörde det tal som hölls om att tjäna där behovet är stort, kom han till den slutsatsen att detta var just vad han ville. På vägen hem efter sammankomsten, stannade han till vid Sällskapets expedition och skaffade sig fler upplysningar om sin framtida arbetsuppgift. När han kom hem igen, köpte han en lastbil, lastade sina möbler och sitt husgeråd på den och gav sig tillsammans med sin familj i väg söderut. Sällskapet hänvisade denne broder och hans familj till en liten stad. Skulle förvärvsarbete bli ett problem? Denne broder hade den rätta sinnesinställningen, när han sade: ”Om den här staden kan ge uppehälle åt 5.000, så kan den ge uppehälle åt 5.007.” Nu är denne trogne broder och hans familj en källa till uppmuntran för bröderna och en välsignelse för människor av en god vilja. Det finns många andra erfarenheter liknande denna, som dagligen kommer dina bröder till del, vilka sätter de andliga värdena främst. Dessa trogna bröder tillåter inte materialismen att tränga sig in. De kämpar mot den, motstår den vid varje sammandrabbning och drunknar inte i materialismens virvlande hav.
14. Hur nära måste vi följa vägvisaren för att undvika materialismens bedrägliga gungfly, och hur bör vi förhålla oss, när vi kallas till ökade privilegier av tjänst?
14 Några kan emellertid ha en negativ inställning gentemot framsteg i den nya världens samhälle. Detta kan komma en att slappna av, och det vore inte bra. Vi kan inte släppa efter på vår vaksamhet, ty i så fall tränger materialismen sig in. Därför måste vi rätt värdera vårt liv. De kristna befinner sig i en vildmark, denna världen. När en grupp följer en vägvisare i ett område, där det finns gungflyn, uppmanar vägvisaren dem att följa tätt efter honom, alldeles i hans spår, om det alls är möjligt. Vår vägledare genom denna världens vildmark är Kristus Jesus. Om vi följer honom tätt i spåren, kommer vi aldrig att sjunka ned i materialismens gungfly. Vi kommer inte att dras ur sikte av denna till synes oskyldiga kraft. Vi kommer att ledas rakt till vår bestämmelseort, den nya världen. Blottställ därför inte din tro. Laga så att den vibrerar av liv. Gör bruk av varje tillfälle till att öka din andliga växt. Använd lediga stunder till att begrunda och tänka över principerna i Jehovas ord. Det blir inte lätt i början. Tvinga dig att göra det, ty det befrämjar andlig hälsa. När en kallelse kommer som innebär ökade privilegier av tjänst i församlingen, som till exempel att biträda en tjänare, hålla ett instruktionstal eller ett föredrag på en timme eller kanske till och med bli föreslagen till bokstudieledare i sinom tid, tag då villigt emot denna kallelse och uppfyll med glädje dina kristliga förpliktelser. Försök inte försvinna i mängden i en stor församling, i det du nöjer dig med minsta möjliga tjänst. Var framåtsträvande och med din tid, pålitlig och entusiastisk. Annars kommer din tro att försvagas, din kristna kraft kommer att avtaga, och ett orätt tänkesätt håller sitt intåg.
15. Vad leder materialismen till? Är den värd detta?
15 De som menar att de kan ta sig ledigt tillfälligt och skaffa sig litet mer av denna världens goda, medan tillfällena till lönande förvärvsarbete är goda, bör tänka på vad materialismen leder till. Är den värd detta? Paulus sade: ”Men de som äro beslutna att bliva rika falla i frestelse och en snara och många oförnuftiga och skadliga begärelser, som störta människor i tillintetgörelse och fördärv. Ty kärleken till pengar är en rot till alla slags skadliga ting, och genom att sträcka sig efter denna kärlek hava några blivit ledda vilse från tron och hava genomborrat sig överallt med många smärtor.” (1 Tim. 6:9, 10, NW) Vi ser alltså återigen att det inte är rikedomen eller vad den representerar som är orätt, utan det är beslutet att komma i besittning av materiella rikedomar och ägodelar. Med ett sådant beslut tillskriver en kristen det materiella större värde än det andliga, och det är där faran ligger. Då blir studium, begrundan och tjänst på fältet utbytta mot fler timmar och övertid i förvärvsarbetet. Både man och hustru är upptagna av förvärvsarbete och för vad? En författare har sagt: ”Världsliga rikedomar är som nötter. Många kläder blir sönderrivna, när de skall plockas, mången tand bryts av, när man försöker knäcka dem, och ingen får sin mage fylld av att äta dem.” Och framför allt, den som följer denna kurs tillräckligt långt befinner sig snart i utkanterna av den nya världens samhälle och till sist utanför det. Där utanför finns det ingen förnöjsamhet, endast olycka, knot och förtvivlan.
16. Hur framhåller Paulus visheten i att vinnlägga sig om gudaktig hängivenhet?
16 Då vi vet att materialismen kommer att förgås med denna världen i striden vid Harmageddon, bör vi sträva efter att vinna seger genom intensiv kärlek till Jehova Gud och hans organisation. I 1 Timoteus 6:6—8 (NW) sade Paulus: ”Det är visst och sant, att den är ett medel till stor vinning, denna gudaktiga hängivenhet jämte tillräcklighet i sig själv. Ty vi hava icke fört någonting in i världen, och icke heller kunna vi taga någonting ut ur den. När vi hava vårt uppehälle och någonting att kläda oss med, skola vi alltså vara nöjda med dessa ting.” Lägg märke till Paulus’ resonemang här: det är mycket att vinna, när en kristen utövar gudaktig hängivenhet. Denna gudaktiga hängivenhet är nära förbunden med fruktan för Jehova. Om vi fruktar för att misshaga Jehova, vill vi alltså inte tillåta själviska materialistiska begärelser att snedvrida vårt tänkesätt. Nej, vi skall vara nöjda med endast de nödvändiga materiella tingen, vilka, som Paulus säger, är vårt uppehälle och något att kläda oss med.
17. Vilket råd från Jakob hjälper oss att undgå att drunkna i materialismens djupa vatten?
17 Ingen bör låta sig bedragas till att tro att här åsyftas mer än vad som sägs. Att försöka få det att inbegripa det allra senaste och bästa av materiella ägodelar och nöjen är att vränga Skriften för att få den att passa våra orätta begärelser. Det är inte Jehova som frambringar dessa orätta begärelser. Såsom lärjungen Jakob säger: ”Må ingen under prövning säga: ’Jag blir prövad av Gud.’ Nej, ty med onda ting kan Gud icke bliva prövad och prövar icke heller själv någon. Utan var och en blir prövad genom att han drages och lockas av sin egen begärelse. När så begärelsen har blivit fruktsam, föder den synd; när synden har blivit fullbordad, frambringar den i sin tur död.” (Jak. 1:13—15, NW) En sann kristen tar alltså inte risken att ge sig ut i materialismens djupa vatten och som följd därav dö genom drunkning. Han önskar leva, och därför behärskar han på rätt sätt sina begärelser.
18. Vad kommer en kristen att göra i vår tid för att hålla sig tätt intill Jehova och hans organisation och inte duka under för köttets begärelser?
18 En kristen kommer att vinnlägga sig om gudaktig hängivenhet och inte utöva materialism. Endast genom att vara på det klara med detta sataniska tänkesätt kan han framgångsrikt kämpa mot det. Han måste vara övertygad om att det är bättre att vara i Jehovas organisation än någon annanstans. Han bör inte vilja göra någonting som skulle kunna äventyra hans utsikter till liv i den nya världen. Då kommer han att ha allt vad han behöver. Nu behöver han inte ha det finaste av allting för att tjäna Jehova. Men han behöver Jehovas organisation, och han bör hålla sig tätt intill den. Genom organisationen har Jehova rest upp ett mäktigt värn mot ett av Satans allra slugaste påfund, materialismen. Begagna dig av alla de anordningar som Jehova har gjort för att bekämpa denna hotande fara, som kallas materialismen. Håll ditt sinne och ditt hjärta fästa vid den nya världen med alla storslagna förväntningar som är förbundna med den. Håll dig i jämnhöjd med den nya världens ständigt växande samhälle och tag hel och full del i tjänsten i denna tid. Detta kommer att göra dig andligen stark, fullt i stånd till att med framgång stå emot materialismens intrång. En sann kristen, som älskar Jehova, kommer att med eftertanke göra sin situation klar för sig. Självrannsakan är mycket nödvändig. Då inser han också, att för att kunna kämpa mot materialismen måste han absolut hålla jämna steg med den nya världens samhälle och växa till sin andliga människa.
19. Kan man tryggt våga sig utanför gränserna för den nya världens samhälle? Varför inte?
19 I denna fråga om liv och död kommer han att ta råd från organisationen, och han kommer att tillämpa dem för sitt eviga väl. Han kommer ihåg att han måste utöva gudaktig hängivenhet och inte materialism. För Övrigt vet han att man inte tryggt kan våga sig utanför gränserna för den nya världens samhälle. Nej, inte ens om man har en känsla av att vara stark nog att motstå materialismens förledande lockelse där ute. Glöm aldrig ett ögonblick, att andra har dukat under. Materialismen är livsfarlig, liksom underströmmen. Den kan dra dig ned och utsläcka ditt liv. Var medveten om dess alltid närvarande faror. Den har inget anseende till personen. Därför bör du, tillsammans med dina trogna bröder överallt i världen, kämpa för ditt liv mot materialismen.
(The Watchtower, 1 oktober 1958)