De kristna har alltid blivit missförstådda

De klagomål, som framställts mot Jehovas kristna vittnen över att dessa inte vill ta del i olika rörelser som är på modet och anses gagna mänskligheten, ljuder inte obekant för dem som känner till den första kristna tidens historia. Den antikristne författaren Celsus till exempel, som levde på 100-talet, ”anmodade dem enträget om att bistå kejsaren [Marcus Aurelius] i hans svåra uppgift att frälsa världen. Må de träda fram ur sin själviska isolering, må de bispringa hans rådsförsamlingar och även förena sig med hans här såsom officerare.” Ja, i likhet med de åt Gud överlämnade kristna i våra dagar var de kristna då på 100-talet föga omtyckta, därför att ”de vägrade att sluta sig till ett system som ansågs ha livsviktig betydelse för civilisationen”. — Foakes-Jackson: Eusebius of Caesarea.