Frågor från läsekretsen
● Vad menade Jesus när han sade, såsom det heter i Johannes 3:13 (NW), att ”ingen människa farit upp till himmelen utom han som for ned från himmelen, Människosonen”? Kan det ha varit så, att Jesus, eftersom han då alltjämt var på jorden, här syftade på tillfällen under sin föremänskliga tillvaro då han såsom Guds Ord kan ha framträtt såsom Guds änglaspråkrör och därpå farit upp till himmelen? — F. B., USA.
Nej, orden i Johannes 3:13 avser inte hans föremänskliga verksamhet såsom Guds Ord. Vi måste noga beakta sammanhanget, bakgrunden till yttrandet. När Jesus yttrade dessa ord, hade han farit ned från himmelen och fötts såsom människa, men han hade ännu inte farit upp dit igen; hans himmelsfärd skedde inte förrän fyrtio dagar efter hans uppståndelse från de döda.
Lägg märke till att Johannes 3:13 börjar med ordet ”och” i Konung Jakobs översättning [liksom i 1917 års sv. övers.] och med ”dessutom” i Nya Världens översättning, vilket binder samman det som yttras där med det närmast föregående. Jesus samtalar med Nikodemus, en av judarnas rådsherrar som kom till honom om natten; och har just förklarat för honom vilka kraven är för att någon skall få komma in i Guds rike. Fastän Nikodemus var en av folkets lärare, var det svårt för honom att förstå hur någon skulle kunna bli född på nytt för att komma in i himmelriket. Till svar sade Jesus därför till honom: ”Är du en Israels lärare och känner likväl icke till dessa ting? Sannerligen säger jag dig: Vad vi veta, det tala vi, och vad vi hava sett, därom bära vi vittnesbörd, men ni människor taga icke emot det vittnesbörd vi giva. Om jag har omtalat jordiska ting för eder och ni likväl icke tro, hur skola ni då tro, om jag omtalar himmelska ting för eder? Dessutom har ingen människa farit upp till himmelen utom han som for ned från himmelen, Människosonen.” (Joh. 3:10—13, NW) I själva verket sade Jesus här till Nikodemus att han, Jesus, som hade vistats i himmelen tillsammans med sin Fader alltifrån skapelsens början, hade farit ned från himmelen och var i stånd att undervisa Nikodemus om himmelska ting; men om Nikodemus inte tog emot hans undervisning, så fanns det inget annat sätt för honom att vinna den kunskap han traktade efter, ty ingen människa hade vid någon tidpunkt farit upp till himmelen för att förvärva sådan kunskap och sa komma ned hit till jorden igen med den. Jesus menade inte att han vid något tidigare tillfälle hade farit upp till himmelen.
Konung Jakobs översättning [liksom 1878 års sv. övers.] fogar dessa ord till slutet av versen: ”som är i himmelen”. Men Jesus var inte i himmelen då han yttrade dessa ord; han var på jorden och samtalade med Nikodemus. I överensstämmelse härmed påpekar Ferrar Fenton i en fotnot till sin översättning att dessa ord ”har utelämnats av de bästa och äldsta auktoriteterna”. Fördenskull har de utelämnats i sådana bibelöversättningar som Nya Världens översättning, Diaglottöversättningen, En amerikansk översättning, The Twentieth Century New Testament och J. B. Rotherhams översättning. [Lägg märke till lydelsen i 1917: ”som var i himmelen”. I Helge Åkesons översättning står denna sista sats inom klämmer.]
● Är det tillbörligt för kristna människor att tillgripa sterilisering för att undvika att sätta barn till världen?
Vi kan få vägledning i denna sak av den princip som tillkännages i Guds lag, vilken utgavs genom Mose. Vi känner till att om någon medlem av Arons prästerliga familj hade fått sina testiklar krossade, kunde han inte tjäna såsom präst; och inte heller fick någon med stympade könsdelar komma in i Jehovas församling. Och Gud hade sådan omsorg om mannens fortplantningsorgan, att han stadgade att ifall en kvinna tog del i en kamp mellan sin egen man och en annan man och hon då räckte ut sin hand och fattade tag i den andre mannens blygd för att skada honom, skulle hennes hand huggas av. (3 Mos. 21:17—20; 5 Mos. 23:1; 25:11, 12) Om Gud alltså hade sådan omsorg om fortplantningsförmögenheterna hos sitt förebildliga folk, Israel, har han med all säkerhet samma omsorg om sina andliga israeliters förmögenheter i detta avseende, ty han bemyndigar dem att vara föräldrar och fostra upp barn i Guds fruktan.
Om någon blivit steriliserad innan han kom till kunskap om sanningen och denne skulle få överleva Harmageddon, kommer det att krävas ett underverk av Gud genom Kristus, människornas konung, om den steriliserade skall kunna ta del i uppdraget att uppfylla jorden genom barnafödande.
Det finns flera andra metoder som tillgrips i våra dagar för att undvika föräldraskap, och om dessa metoder uttalar Sällskapet sig inte utan lämnar åt varje gift par att träffa sitt eget val. (Se Vakttornet för 15 juni 1951, sidan 287, och 1 augusti 1953, sidan 358.) Men det är fullständigt orätt av en människa att resonera som så, att hon är fullt berättigad att låta sig steriliseras i avsikt att härigenom vara fri att utföra tjänst för Riket och undvika sådant familjeansvar som barn skulle innebära. Den som är så angelägen att undvika familjeansvar bör förbli ogift och, som Jesus sade, alltså göra sig själv till eunuck för Guds rikes skull. (Matt. 19:12) Den som låter sterilisera sig begår en oförrätt mot sin äktenskapspartner, som en gång kan önska sig och vara berättigad att få barn. Han kanske resonerar som så, att han gör sig fri från prövningar och frestelser i dessa ting från djävulens sida, men han utsätter sig för andra prövningar och frestelser i just dessa ting. Det är klokast att leva ett normalt liv och ha alla de krafter och förmögenheter i behåll som Gud har givit människan i fysiskt avseende.
Om någon blivit steriliserad innan han kom till insikt om sanningen, så kan han hämta tröst från orden i Jesaja 56:3—7.