Frågor från läsekretsen
● I den kronologiska tabell över världsväldena som återfinns på sidan 365 i boken ”Your Will Be Done on Earth” (”Må din vilja ske på jorden”, utgiven på engelska den 2 augusti 1958), uppräknas följande kungar i det medo-persiska imperiet (539—331 f. Kr.): Medern Darius; (persern) Cyrus den store; Kambyses; [troninkräktaren och magern Guamata, som gav sig ut för att vara Smerdis, 522/1 f. Kr.]; (persern) Darius I (Hystaspes), 521—485 f. Kr.; Xerxes (Ahasveros); Artaxerxes I (Longimanus (”den långhänte”]); Xerxes II; Darius II (Ochus; Nothus); Artaxerxes II (Mnemon); Artaxerxes III (Ochus); osv., osv.
Det här sagda stämmer inte överens med det som sägs i kapitlen om Esra, Nehemja och Ester i boken ”Till allt gott verk skicklig” och i kapitel 14 i boken From Paradise Lost to Paradise Regained (Från det förlorade paradiset till det återvunna paradiset). Hur kan denna skenbara motsägelse förklaras?
Det råder i själva verket ingen brist på överensstämmelse mellan böckerna ”Till allt gott verk skicklig” och From Paradise Lost to Paradise Regained å ena sidan och den senare utgivna boken ”Your Will Be Done on Earth” å den andra. Det var under perserkungen, inte medern, Darius’ tid som templet för Jehovas tillbedjan återuppbyggdes i Jerusalem. Den tidigare publicerade boken ”Till allt gott verk skicklig” kallar honom Darius II, ty den räknar med medern Darius såsom en historisk biblisk gestalt och anger alltså denne Darius, medern, vara den förste härskaren med namnet Darius i det medo-persiska imperiet.
Men den senare utgivna boken ”Your Will Be Done on Earth” ger den förste perserkungen Darius (Hystaspes) beteckningen Darius I, ty den kronologiska tabellen över världsväldena, som återfinns i slutet av boken, följer de uppgifter som världsliga historieverk ger, vilka inte räknar med medern Darius och fördenskull ger persern Darius Hystaspes beteckningen Darius I. När man avhandlar det rent persiska imperiet, eller det imperium där Persien utövade herraväldet, kan medern Darius inte medräknas i dess kungaätt, eftersom han inte var perser utan bara persern Cyrus den stores mediske frände. Eftersom denna kronologiska tabell skulle tagas med i boken ”Your Will Be Done on Earth”, bragtes skildringen av världsväldena och deras styresmän i själva boken till överensstämmelse med den kronologiska tabellen, som infördes i slutet av boken. Följaktligen är den inte samstämmig med boken ”Till allt gott verk skicklig” däri att den kallar Darius Hystaspes, under vars regering tillstånd utfärdades för byggandet av ett andra tempel för Jehovas tillbedjan i Jerusalem — ett verk som också fullbordades under dennes regering –, för kung Darius I av det persiska imperiet.
Så övergår vi till de perserkungar som bar namnet Artaxerxes. De andra två böckerna, som tidigare givits ut, ”Till allt gott verk skicklig” och From Paradise Lost to Paradise Regained, kallar den perserkung, under vars regering såväl Esra som Nehemja kom till Jerusalem, för Artaxerxes III, inte Artaxerxes I, och detta av följande skäl.
Såsom det redan framhållits i ett tidigare nummer av Vakttornet, nämligen i numret för 1 oktober 1955, sidorna 455 och 456, kallar den grekiska Septuagintaöversättningen av Esras bok, som hör till de hebreiska skrifterna, den persiske härskare som lät stoppa byggandet av Jehovas tempel i Jerusalem för Arthasasthá, men de engelska översättningarna kallar honom Artaxerxes. (Esr. 4:7—23, NW) Det tycks ha varit så, att denne Artaxerxes i själva verket var magern Guamata, som gav sig ut för att vara Smerdis och som med svek och list rövade till sig tronen och behöll den i åtta månader. Enligt den grekiska översättningen av den hebreiska texten skulle denne vara den förste med namnet Artaxerxes, eller Artaxerxes I.
Efter denne troninkräktare kom perserkungen Darius I (Hystaspes) och så Xerxes I. Fakta pekar på att denne Xerxes I tog judinnan Ester till gemål, men den hebreiska boken Ester kallar honom för Ahasveros. Den grekiska Septuagintaöversättningen kallar honom emellertid för Artaxerxes. (Est. 1:1—2:23, NW, fotnot) Enligt den grekiska framställningen av saken var denne Xerxes den store alltså den andre med namnet Artaxerxes, eller Artaxerxes II.
Efter honom kom en härskare med tillnamnet Longimanus (”den långhänte”). Den hebreiska bibeln kallar honom Artakhschásta (samma namn som ges åt den härskare som omnämns i Esra 4:7). Under denne Longimanus’ eller Artakhschástas regering fick den judiske prästen Esra och den judiske ståthållaren Nehemja av två skilda skäl tillstånd att bege sig till Jerusalem. (Esr. 7:1—28; Neh. 2:1—18; 13:6) Den grekiska Septuagintaöversättningen kallar emellertid denne Longimanus för Arthasasthá och de engelska översättningarna kallar honom för Artaxerxes. Från denna synpunkt sett bör Longimanus alltså vara Artaxerxes III.
Om denne perserkung heter det i McClintock and Strong’s Cyclopaedia, band I, sidan 440, spalt 1: ”Han är identisk med den tredje Artaxerxes, den persiske konung, som i det tjugonde året av sin regering välvilligt tillät Nehemja att bege sig till Jerusalem för att främja rent nationella syften, beklädde honom med myndighet att styra sitt folk och lät honom behålla denna myndighet i tolv år, ... Den uppfattningen är så gott som enhällig, att den konung som åsyftas här är Artaxerxes Longimanus ...”
Den senare utgivna boken ”Your Will Be Done on Earth” medtar i sin kronologiska tabell de olika världsväldenas härskare från och med det babyloniska imperiets härskare till och med det östromerska imperiets styresmän; och denna bok gör så enligt den ordning som anges för dessa härskare i världsliga historieverk. Dessa räknar inte med de olika män med namnet Artaxerxes som bibeln nämner enligt den hebreiska texten och den grekiska översättningen av denna text. De uppger den Artaxerxes. under vars regering Nehemja återuppbyggde Jerusalems murar, vara Artaxerxes I och den andre härskaren efter honom vara Darius II.
När nu boken ”Your Will Be Done on Earth” räknar upp världshärskarna enligt världsliga historieverk i sin kronologiska tabell, måste denna bok konsekvent använda sådana namn på de olika världshärskarna som stämmer överens med denna tabell. Därför kallar den Artaxerxes Longimanus (”den långhänte”) för Artaxerxes I, och inte för Artaxerxes III som de tidigare utgivna böckerna ”Till allt gott verk skicklig” och From Paradise Lost to Paradise Regained gör. Eftersom boken ”Your Will Be Done on Earth” anger Artaxerxes Longimanus vara Artaxerxes I, upptar den konsekvent den senare Artaxerxes Mnemon såsom nummer II och dennes efterträdare, Artaxerxes Ochus, såsom nummer III.
När man läser de ovan nämnda böckerna, som Sällskapet Vakttornet har givit ut, måste man alltså vid studiet av varje särskild bok ta hänsyn till bokens bakgrund eller underlag. Då kommer sådant som vid en ytlig jämförelse dem emellan kan se ut att vara motsägelser att visa sig inte alls vara det. De olika fakta beträffande de kungar som skildras visar sig stämma överens — fakta som gäller årtal, egenskaper och bedrifter — även om numreringen av dem i regentätterna är olika, allt i överensstämmelse med det system för uppräkningen som följs i var och en av böckerna.
I denna tid, då konferenser för främjandet av världsfreden inte har lyckats skapa verklig trygghet, frågar sig många: Skall det någonsin bli fred och frid? Svaret är: Ja! Men om ni skall kunna få del av det gagn som freden och friden ger, måste ni veta vad Gud kräver av människan, ty det är han ”som giver frid”. Se till att ni inte går miste om artiklarna ”Hur man söker friden” och ”Strävan efter frid” i nästa nummer.