Frågor från läsekretsen

● Vilka är det som skriver Sällskapet Vakttornets publikationer, och vilket mått av bildning besitter de? — M. D., USA.

Den litteratur som publiceras av Sällskapet Vakttornet utges av Watch Tower Bible and Tract Society. Oavsett vem som skriver de olika artiklarna granskas de omsorgsfullt av medlemmar av den styrande kretsen innan de publiceras; och därför är det på sin plats att betrakta dem som om de komme från Sällskapet. Vår verksamhet med att utge skrifter sker inte för att förhärliga några människor eller ge sådana en framskjuten ställning inför denna världen, vilket skulle betyda att vi förlitade oss på människors namn i vår strävan att få andra människor att studera Guds ord med hjälp av Vakttornets publikationer. Vi undviker allt slags dyrkan av skapade varelser och allting som skulle kunna egga till sådan dyrkan. I överensstämmelse med denna strävan anger inte Sällskapet namnen på dem som skriver de olika böckerna, småskrifterna, tidskrifterna eller enskilda artiklarna som ges ut. De föredrar att förbli anonyma, men inte på grund av sitt mått av bildning, utan för att de som studerar skrifterna skall koncentrera sig på de sanningar och fakta, som läggs fram, i stället för att fästa avseende vid vem författaren är och ta intryck av vem denne är. De föredrar att Sällskapet, och inte den enskilde individ som skrivit något som influtit i publikationerna, skall vara det som anbefaller Vakttornets publikationer åt alla deras läsare och likaså att läsarnas uppmärksamhet skall riktas på den organisation som Jehova Gud brukar såsom sitt redskap och inte på någon enskild individ. — Matt. 24:45—47.

Vi låter alltså litteraturen tala för sig själv. Dess vetenskaplighet, den logiska framställningen av bibelns budskap, som den innehåller, och dess trogna fasthållande vid bibeln är sådant som bör göra intryck på läsaren och övertyga honom om att detta är bibelns sanning. Stor världslig lärdom krävs inte. Något sådant krävdes inte då de kristna grekiska skrifterna från Matteus till Uppenbarelseboken blev till. De som skrev dessa tjugosju bibelböcker var ringa, obetydliga män efter världslig måttstock. Petrus och Johannes var fiskare, Matteus var skatteuppbördsman, Markus var en av Jerusalems invånare utan några kända lärdomsmeriter, Jakob var en av halvbröderna till Jesus, som var snickare i staden Nasaret. Endast aposteln Paulus gör anspråk på att ha fått en viss bildning. Men likväl säger han i Filipperna 3 att han betraktade alla sina världsliga företräden såsom rena avskrädet i jämförelse med kunskapen om Jesus Kristus, som han hade vunnit sedan han hade blivit en efterföljare till Frälsaren.

Bibeln visar att den betydelsefulla faktorn vid nedskrivandet av bibelns böcker var att den som skrev ägde den heliga anden, och den säger att denna ande verkligen drev män av tro till att nedteckna Guds ord. (2 Petr. 1:21; Apg. 28:25) Det är också nödvändigt att äga denna ande, om man skall förstå Skriften. ”Nu hava vi icke mottagit världens ande, utan den ande som är från Gud, för att vi måtte känna de ting som Gud i sin godhet har givit oss. Detta tala vi också, icke med ord som mänsklig vishet lär oss, utan med dem som anden lär oss, i det att vi förbinda andliga ting med andliga ord. Men en fysisk människa tager icke emot de ting som höra Guds ande till, ty de äro dårskap för henne, och hon kan icke förstå dem, emedan de utrannsakas andligen.” (1 Kor. 2:12—14, NW) Därför är det så, att världen med sin vishet inte har lärt känna Gud och insett vad hans uppsåt är, ty den äger inte den vishet som kommer ovanifrån.

Med detta klart för vårt medvetande vill vi uppmuntra alla som söker bibelns sanning att inse att ett första krav som bör fyllas av dem som är ansvariga för det stoff, som inflyter i Sällskapets skrifter, är att dessa personer är i besittning av den heliga anden. Spåren av den heliga anden i de skrifters kvalitet och innehåll, som publiceras av Sällskapet Vakttornet, bör vara det som tillfredsställer, som övertygar, tillika med en jämförelse av dessa ting med Guds inspirerade ord, bibeln.

● Varför utelämnar Nya Världens översättning [liksom 1917 års svenska översättning] i Lukas 11:2 ur den mönsterbön, som Jesus lärde sina lärjungar, den del som lyder: ”Må din vilja ske, såsom i himmelen så också på jorden”? — R. M., USA.

I Lukas 11:2 medtar en del översättningar orden: ”Må din vilja ske, såsom i himmelen så också på jorden”, ty i vissa av de gamla grekiska handskrifterna finns dessa ord med. Den äldsta av de mest autentiska grekiska handskrifterna, nämligen Vatikanhandskrif ten nr 1209, medtar dem emellertid inte. Därför är dessa ord utelämnade i Westcott och Horts grekiska text, på vilken Nya Världens översättning av de kristna grekiska skrifterna huvudsakligen är grundad, och de finns inte heller med i den grekiska text som utgivits av den tyske bibelkännaren D. Eberhard Nestle. Av detta skäl finns dessa ord inte med i Nya Världens översättning av de kristna grekiska skrifterna, fastän de finns med i Jesu formulering av bönen såsom denna är återgiven i Matteus 6:9—13. Orsaken till att Lukas, enligt vad som framgår av Vatikanhandskriften, utelämnade dessa ord i sin skildrings elfte kapitel känner vi inte till, men första versen i kapitlet anger att detta återgivande av mönsterbönen härleder sig från ett annat tillfälle än det som omtalas i Matteus 6, då Jesus höll sin bergspredikan. Vid det tillfälle Lukas omnämner gav alltså Jesus — på lärjungarnas begäran att han skulle lära dem att bedja — en förkortad form av bönen. Det viktigaste var att bedja om att Guds namn skulle bli helgat och därjämte att hans rike skulle komma. När detta bleve uppfyllt, då skulle naturligtvis också den andra delen bli uppfylld, nämligen att Guds vilja skall ske på jorden såsom den sker i himmelen, och det är inte nödvändigt att särskilt framställa en begäran härom. Det skulle inbegripas i att Guds namn blev helgat och att hans rike kom till stånd.