Dianatemplet

DET var i den forntida staden Efesus som aposteln Paulus’ predikoverk vållade avbräck för dem som sålde ”Dianatempel av silver”. Dessa miniatyrtempel ”skaffade hantverkarna en ganska stor inkomst”, och en silversmed vid namn Demetrius satte i gång ett upplopp mot aposteln Paulus genom att säga: ”Det är fara värt, icke allenast att denna vår hantering kommer i missaktning, utan ock att den stora gudinnan Dianas helgedom bliver räknad för intet och att jämväl denna gudinna, som hela provinsen Asien, ja, hela världen dyrkar, kommer att lida avbräck i sitt stora anseende.” — Apg. 19:24, 27.

I sin bok Early Sites of Christianity talar Peter Bamm om ett besök han gjort i Efesus’ ruiner. Han säger där bland annat: ”Det är ovanligt att en stor stad kan försvinna så fullständigt från jordytan. ... [Efesus] försvann spårlöst, blåstes bort med vinden. Dess ruiner har först nu bragts i dagen av arkeologerna. Efesus var en av antikens storstäder. Under sin blomstringstid, i apostlarnas dagar, hade det en kvarts million invånare. ... I denna stad låg ... Artemision, Dianatemplet, som var helgat åt gudinnan Artemis, av romarna kallad Diana, och ansågs vara ett av världens sju underverk. Det uppfördes omkring år 700 f. Kr. ... Dianatemplet bestod i nästan ett tusen år. Det var en av den grekiska världens stora helgedomar, till dess goterna förstörde det år 262 e. Kr. ...

Den utomordentlige nedskrivaren av Apostlagärningarna, vilken journalister mycket väl kunde räkna som sitt skrås skyddshelgon, är så exakt i ett hundratal detaljer, som kan kontrolleras, att det inte kan råda det minsta tvivel om att hans skildring är äkta. Dessa ting inträffade alldeles såsom de blivit beskrivna. ...

Den forntida världens helgedom har försvunnit så spårlöst, att J. T. Wood, en engelsk arkitekt som levde i mitten av förra århundradet, behövde sju år för att återfinna tempelplatsen. Slutligen fann han den med hjälp av en romersk inskription från kejsar Trajanus’ tid, omkring femtio år efter det att Paulus var i Efesus. Inskriptionen ger anvisningar om den väg man skulle följa då gudinnan skulle föras till teatern vid den årliga festen. Genom att följa dessa anvisningar fann Wood tempelplatsen. ...

Den plats där man grävt för att finna Dianatemplet ligger omkring 300 meter från borgkullen. Den utgörs av ett vattenhål, en rektangel som är omkring 330 gånger 110 meter och har ansenligt djup. Hålet är till hälften fyllt med grundvatten, och några fragment av marmorpelare ligger i moraset. Apostlagärningarna innehåller en beskrivning av upploppet i Efesus, som silversmeden satte i gång medan aposteln Paulus vistades där. Vid den tiden förtjänade stadens silversmeder en massa pengar på små modeller av Dianatemplet, vilka de sålde till pilgrimer såsom suvenirer. Man har funnit sådana vid utgrävningar på så avlägsna platser som i Övre Egypten, Spanien och Indien.”