Frågor från läsekretsen
● Hur gammal skall en pojke eller flicka vara för att få börja stämma ”träff” med någon av det motsatta könet? — M. Q., USA.
Med tanke på den vikt som läggs vid detta i vår moderna värld är det bara naturligt att unga människor är intresserade av det. Men det är inte förståndigt att låta det bli någon huvudsak. Slå upp Predikaren 12:1 i bibeln och lägg märke till vad det sägs där att ungdomarna bör inrikta sitt intresse på. Det lyder: ”Så tänk då på din Skapare i din ungdomstid, förrän de onda dagarna komma och de år nalkas, om vilka du skall säga: ’Jag finner icke behag i dem.’” Se sedan vad som sägs i vers Pred. 12:13: ”Änden på talet, om vi vilja höra huvudsumman, är detta: Frukta Gud och håll hans bud, ty det hör alla människor till.” Ja, detta är själva syftet med att vi lever. Allting annat vi gör i livet frambringar goda resultat endast om det hålls i tillbörligt förhållande till vår tjänst för Gud.
Den ogifte har större möjligheter att flytta på sig och ta emot förordnanden i tjänsten för Gud än gifta människor ofta har. Underbara välsignelser väntar dem som ägnar sig åt heltidstjänsten såsom Jehovas vittnen. Man kan få verka på ett av Sällskapet Vakttornets Betelhem, som pionjär med särskilt uppdrag, i missionärstjänst eller kanske som kretstjänare, som besöker och betjänar församlingarna. De år som återstår före slutet på denna tingens ordning är mycket få. De privilegier som nu ligger öppna kommer aldrig att erbjudas igen. Nu är tiden att göra bruk av dem.
Med tiden blir ju de flesta unga människor gifta, men varför skulle du låta dig bli så känslomässigt engagerad att du känner dig tvingad att gifta dig nästan så snart du fullbordat din skolgång eller kanske tidigare? Varför inte smaka på livet först och gripa tag i de tjänstetillfällen som öppnar sig för dig? Så snart du har fastställt din livskurs, kan du på ett förståndigt sätt anpassa andra saker efter den. Du kommer att bli mycket lyckligare om du gör det. När sedan den tiden kommer att du önskar ikläda dig de förpliktelser som följer med äktenskapet, kommer du att vara bättre rustad för att sköta dem på rätt sätt.
I fråga om att flitigt sällskapa med en människa av det motsatta könet gör man väl i att inse att detta inte helt enkelt är en form av avkoppling. Det resultat det naturligt leder till är äktenskap. I en del länder är det så att en ung man och hans blivande hustru inte ens träffar varandra före giftermålet. Detta ordnas helt och hållet av deras föräldrar. På andra håll ordnar föräldrarna alltid med ett ”förkläde” åt sin dotter till dess hon är gift, och det är inte förståndigt att stöta allmänhetens känsla för anständighet genom att ignorera den seden. Men på en del platser låter en hel del föräldrar sina minderåriga barn vara tillsammans på egen hand med någon av det motsatta könet under vissa omständigheter. Det är inte den unga människans sak att avgöra hur gammal hon skall vara för att detta skall tillåtas eller om det kommer att krävas ett ”förkläde”. Detta är faderns av Gud givna ansvar. Och om det inte finns någon levande fader i hemmet, är det modern som har ansvaret. Barn som söker göra det som behagar Herren kommer inte att försöka ta dessa angelägenheter i sina egna händer eller utöva påtryckning på föräldrarna för att få sin vilja igenom, utan kommer att förståndigt tillämpa det råd som finns nedtecknat i Kolosserna 3:20, nämligen: ”I barn, varen edra föräldrar lydiga i allt, ty detta är välbehagligt i Herren.”
Föräldrarna bör axla ansvaret och sedan vara villiga att bära följderna av sitt beslut. Det är inte Sällskapet Vakttornets sak att uppställa regler, som de skall följa. Men det är en kärleksfull och hänsynsfull far eller mor som fast och bestämt skyddar sitt barn från att bli känslomässigt engagerat till dess pojken eller flickan når den åldern att han eller hon kan fullfölja förbindelsen genom att bli gift.
Det är inte vänligt av föräldrarna att blunda för vad som försiggår, när deras barn i tonåren börjar slösa sin tillgivenhet på någon av det motsatta könet, emedan detta väcker fysiska begär, som kräver att bli tillfredsställda och som alltför ofta fördärvar deras liv, genom att de råkar ut för otukt. (1 Kor. 6:9, 10, 18) Det utvisar inte heller kärlek å föräldrarnas sida att låta sina minderåriga barn stämma ”träff” och fortsätta att på egen hand regelbundet vara tillsammans med någon icke troende av det motsatta könet och kalla det avkoppling. Det leder deras pojke eller flicka till ett liv som är fyllt av oro och grämelse och betyder i många fall att de överger dyrkan av Jehova och förirrar sig bort från vägen till liv i den nya tingens ordning. — 5 Mos. 7:3, 4; Neh. 13:26, 27.
Vi kan inte komma fram till mer än en slutsats: Att nära umgås med en människa av det motsatta könet är inte någon lek; det är inte avkoppling; det är ett avgjort steg i riktning mot att ikläda sig ett livslångt ansvar.