Finns det liv efter döden?
FLERTALET människor vill gärna tro att det finns liv bortom döden. Ty utan liv finns det inget medvetande och följaktligen inga som helst glädjeämnen.
Men ett allt större antal människor, som menar sig vara realister, hävdar att döden utgör slutet på allt. Det finns ingen grund, säger de, för tron på liv efter döden.
Nutidens människor har emellertid i allmänhet ingen fast övertygelse beträffande det här ämnet. De har kanhända en känsla av att döden inte gör slut på människans tillvaro, men de är inte säkra på detta. Samtidigt är de vetgiriga och har många frågor. Kanske förhåller det sig så med dig.
Varför folk vill veta
Det är bara naturligt att den här frågan intresserar oss, eftersom döden slutligen drabbar alla här på jorden. När man blir äldre och kroppen börjar brytas ned, är man medveten om att döden närmar sig. Också unga människor inser att den av allt att döma är oundviklig. I bibeln heter det också: ”Väl veta de som leva, att de måste dö.” — Pred. 9:5.
Det är alltså naturligt, om du undrar vad som händer när du eller någon som du älskar dör. Gör döden verkligen slut på allt? Eller finns det en fast grundval för uppfattningen att det finns liv efter döden? Kan den människa som dör verkligen få liv på nytt?
Den traditionella uppfattningen
Det har länge varit en allmän uppfattning att människan har en odödlig, osynlig själ som lever vidare när kroppen dör. Forna tiders egyptier trodde detta. Men det är forntidens greker som har fått äran för att ha utvecklat denna traditionella uppfattning. En katolsk präst, Anthony Kosnik, framställde saken så här i The Michigan Catholic för 23 januari 1969:
”De [dvs. forntidens greker] ansåg att människan bestod av två åtskilda delar — en materiell, dödlig kropp och en andlig, odödlig själ. När dessa element förenades, bildades en levande person. När de åtskildes, vållade de att döden inträdde. Man visste att kroppen upplöstes vid döden, och själen antogs leva vidare för sig själv i en annan värld.”
I och med att kyrkoledare under århundradena som följde på Kristi död påverkades av det grekiska betraktelsesättet, lade man sig till med den här åsikten också i kristenheten. Kosnik skriver: ”Den här filosofiska förklaringen tilltalade Thomas Aquinas [en framträdande kyrkofader] som ogenerat lånade idéer från dessa forntida filosofer.” På så sätt blev det slutligen en framträdande trosuppfattning i kristenheten att människosjälen inte förgås tillsammans med kroppen utan lever vidare för att bli belönad eller fördömd. Kanske också du har trott så.
Finns det en fast grundval för denna uppfattning?
Finns det en fast grundval för uppfattningen att det existerar liv efter döden? Är det en realistisk uppfattning som helt överensstämmer med bibeln? Det har sitt intresse att fastän katolska kyrkan håller på den traditionella uppfattning, som vi redogjort för här, medger den katolske prästen Kosnik:
”Vad bibeln verkligen säger om människan är något helt annat [än den traditionella uppfattningen]. I bibeln framställs människan aldrig som en sammansatt ’kropp—själ’. Både i Gamla och i Nya testamentet uppfattas människan alltid såsom fullständigt enhetlig. ... Vidare ansågs denna enhetliga kropp—själ i huvudsak vara dödlig. Människan äger inte odödlighet — varken i sin helhet eller i någon del av sin varelse. ... Därför är döden liktydig med förintelse. Det finns ingen odödlig själ som kan överleva eller leva vidare.”
Ja, så är det. Bibeln lär inte alls att själen är odödlig. Den uppfattningen hämtade man tvärtom från icke-kristna filosofer. Följande uttalande har gjorts av en särskild kommitté bestående av fyrtiotre protestantiska teologer, på uppdrag av kyrkoorganisationen United Church of Canada: ”Såsom vi har sagt härstammar inte uppfattningen att människan består av två skiljbara delar, själ och kropp, från bibeln; den härrör från de grekiska filosoferna.” — Ur småskriften Life and Death — A Study of the Christian Hope, utarbetad av Committee on Christian Faith of the United Church of Canada.
Vidare kan nämnas att fastän presbyterianerna i allmänhet tror på människosjälens odödlighet, har en presbyteriansk präst meddelat följande, enligt The Age, som utges i Melbourne i Australien, för 8 december 1967:
”Under våra teologiska studier framhölls det mycket klart, och för mig såsom fullt bindande, att läran om själens odödlighet inte härrörde från Nya testamentet, att det var en uppfattning som förefaller ha haft sitt ursprung i grekisk filosofi, i synnerhet hos Platon.”
Uppfattningen att människan har en själ som lever vidare efter döden har ingen grund i bibeln. Guds ord lyder: ”Den själ, som syndar, hon skall dö.” ”De döda veta alls intet.” (Hes. 18:4, 20, Åk; NW; Pred. 9:5) Det är en okristen myt att själen överlever kroppens död. Det är inte biblisk sanning.
En verklig grundval för hopp om liv
Betyder då detta att livet inte kan återställas? Finns det inget hopp för dem som har dött? Har de utplånats för evigt?
Glädjande nog är det inte så, ty människans Skapare är kärlekens Gud. (1 Joh. 4:8) Och det är helt enkelt inte rimligt att en sådan kärleksfull Gud skulle skapa människan med en varm önskan att få leva och sedan inte ge henne någon möjlighet att få denna önskan uppfylld.
För att åskådliggöra att människolivet kan återställas uppreste Jesus Kristus faktiskt människor ur döden när han var på jorden. Mannen Lasarus hade till exempel varit död i fyra dagar, och därför sade hans syster: ”Herre, han luktar redan.” Men Lasarus kom till liv igen. Genom Guds kraft återförde Jesus honom till livet. — Joh. 11:17—44.
När Jesus en tid därefter hängde på tortyrpålen, sade han till den ångerfulle ogärningsmannen: ”Jag säger dig i sanning i dag: Du skall vara med mig i paradiset.” (Luk. 23:43, NW) Jesus lämnade inte rum för något tvivel. Den där mannen skulle få leva på nytt. Det löfte som Jesus gav stämmer överens med vad han hade sagt tidigare: ”Den stund kommer, då alla som äro i gravarna skola höra hans röst och gå ut ur dem.” — Joh. 5:28, 29.
Det finns alltså verkligen hopp om att människor skall vända åter till liv efter döden! Men livet blir inte verklighet genom någon frigörelse av en ”odödlig själ”. Nej, det sker genom en uppståndelse från de döda. Detta är sanningen om den här saken.
Till sist uppmanar vi dig att tänka över följande frågor: Kan människor som håller fast vid oriktiga uppfattningar, som är i strid med Guds ord, bibeln, vara välbehagliga för Gud? Finner han behag i dem som öppet erkänner att kyrkans läror strider mot bibelns förkunnelse men ändå väljer att hålla sig till kyrkan? Skulle du inte för egen del föredra att vara tillsammans med människor som verkligen hyser aktning för Guds ord? Ditt eget liv beror på att du gör det.