Aposteln som blev tjuv

En artikel som är speciellt avsedd att läsas av föräldrar tillsammans med sina barn

HAR det någon gång hänt att någon har stulit någonting från dig? Vad tyckte du om det? Vem det än var som stal, så var han en tjuv, och ingen tycker om en tjuv.

Vet du att en av Jesu apostlar blev tjuv? Han hette Judas Iskariot.

Judas visste vad som var rätt att göra. Redan som liten pojke hade han fått höra Guds lag. Han visste att en gång hade Gud till och med talat från himmelen med stark röst och sagt till sitt folk: ”Du skall icke stjäla.” Judas visste att det som Guds lag sade var rätt. — 2 Mos. 20:15.

När han var vuxen, träffade han den store läraren. Judas tyckte om det Jesus sade. Judas blev en lärjunge till Jesus. Senare utvalde Jesus till och med Judas till att vara en av de tolv apostlarna.

Jesus och hans apostlar använde mycken tid tillsammans. De färdades omkring tillsammans. De åt tillsammans. Och de pengar som de behövde hade de gemensamt i en kassa. Jesus gav kassan åt Judas, så att han skulle ha hand om den.

Pengarna tillhörde naturligtvis inte Judas. Det var Jesus som skulle säga hur han skulle använda dem. Men vet du vad Judas gjorde efter en tid? Han började ta pengar ur kassan, när man inte trodde att han skulle göra det. Han brukade göra det, när de övriga inte såg på. Han blev tjuv. Nu började han tänka på pengar hela tiden. Han försökte tänka ut olika sätt att få mera pengar.

En dag skaffade en kvinna något av en mycket fin smörjelse eller salva och smorde den på Jesu fötter för att han skulle ha det skönt. Men Judas klagade. Han sade att man kunde ha sålt salvan, så att man hade fått mera pengar att ge åt fattiga människor. I verkligheten ville han få mera pengar i kassan, så att han skulle kunna stjäla av dem. Vad tycker du om en person som tänker på det sättet? — Joh. 12:1—6.

Jesus sade inte just då till Judas att Judas var en tjuv. Men han sade åt honom att inte göra det svårt för kvinnan som hade varit så vänlig. Judas tyckte inte om detta. Vad skulle han nu göra?

Han borde ha känt sig ledsen. Han borde ha talat om för Jesus att han hade stulit, och han borde ha lämnat tillbaka pengarna. Men i stället gjorde han någonting förfärligt.

Han gick till översteprästerna, som var fiender till Jesus. De ville gripa Jesus. Men de ville göra det om natten, så att människorna inte skulle se dem. Judas sade till prästerna: Om ni ger mig pengar, kan jag tala om för er hur ni kan gripa Jesus. Hur mycket vill ni ge mig? Prästerna sade: Vi kan ge dig trettio silverpenningar! Det var mycket pengar. — Matt. 26:14—16.

Den onde Judas tog emot pengarna. Det var alldeles som om han sålde den store läraren till de här människorna. Kan du tänka dig någon som skulle kunna göra någonting så fruktansvärt? Det är faktiskt precis vad som händer, när någon blir tjuv. Han älskar pengar mer än han älskar Gud.

Låt oss nu se till att vi förstår den här saken klart och tydligt. För att förstå vad en tjuv är behöver vi veta vad det innebär att äga någonting. Människor äger saker och ting därför att de har arbetat för dem. Eller också har de köpt dem för pengar. Det kan också hända att de har fått dem som gåvor.

När din pappa arbetar, får han pengar för det. Äger han dessa pengar? Ja, det gör han, eftersom han har arbetat för dem. Det är inte dina pengar; det är hans pengar.

För de här pengarna köper han olika saker som finns i ditt hem. Han äger de här sakerna. Därför att han äger dem, har han rätt att säga vem som får använda dem. Han talar om för dig om du kan leka med dem eller inte. Och det är mycket möjligt att han låter din mamma tala om det för dig också.

Ibland följer du med andra barn för att leka i deras hem, inte sant? Det som finns i deras hem tillhör deras pappa. Skulle det vara rätt, om du tog någonting från deras hem och tog det hem till dig? Nej, det skulle det inte vara, om inte deras pappa eller mamma sade att du fick göra det. Om du tar med dig någonting hem utan att fråga dem, så är det stöld.

Hur kommer det sig att någon stjäl? Ja, han kan se någonting som tillhör någon annan. Det är kanske en cykel. Ju mer han ser på cykeln och tänker på den, desto mer tycker han om den. Om han är en sådan som inte har kärlek, bryr han sig inte om vad den andra personen tycker. Därför kan han slå den andre och försöka ta ifrån honom cykeln. Eller också kan han vänta till dess den andre inte ser honom. Sedan tar han cykeln med sig. Vad är det han gör i själva verket? Han stjäl.

Det kan hända att den andre inte ser när han stjäl cykeln. Men det är någon som ser när han gör det. Vet du vem? Jehova Gud ser när han gör det. Gud ser att han är en tjuv.

Det gör ingen skillnad om den andre har många saker eller bara några få. Somliga människor kan gå till en affär och se många saker i den. De ser någonting som de mycket gärna vill ha. De kan säga till sig själva att ingen kommer att lägga märke till det, om bara en av de här sakerna är borta. Och så tar de den, men de betalar inte för den. Är detta rätt? Nej, det är att stjäla.

När människor gör detta, är de lika Judas. Det beror på att Judas var tjuv! Låt oss se till att vi aldrig liknar honom.

”Var därför Gud undergivna; men stå emot djävulen, så skall han fly ifrån er.” — Jak. 4:7, NW.