Det säkra löftet om en ny ordning
”Men de ödmjuka själva skall besitta jorden, och de skall i sanning finna sin utsökta lust i överflödet av frid.” — Ps. 37:11, NW.
NÄR GUD skapade mannen och kvinnan, var det hans uppsåt att de skulle leva i ett paradisiskt hem. Jehova Gud beredde ”en lustgård i Eden”, och i den lät han, som bibeln säger, ”alla slags träd, som voro ljuvliga att se på och goda att äta av, växa upp ur marken”. (1 Mos. 2:8, 9) Därtill heter det att ”Gud välsignade dem; Gud sade till dem: ’Varen fruktsamma och föröken eder och uppfyllen jorden och läggen den under eder; och råden över fiskarna i havet och över fåglarna under himmelen och över alla djur som röra sig på jorden.’” (1 Mos. 1:28) Våra första föräldrars levnadsförhållanden var inbegripna i dessa ord: ”Det var mycket gott.” — 1 Mos. 1:31.
När Gud skapade mannen och kvinnan, gav han dem alltså utan tvivel ett underbart tryggt levnadssätt. De hade ett vackert hem att bo i, fullkomlig hälsa, utsökt mat, ett angenämt arbete att utföra och privilegiet att ta hand om andra livsformer. De skulle också ha privilegiet att föda barn som skulle fostras till att bistå dem i att utbreda gränserna för detta paradis i Eden, så att paradiset till sist skulle vara världsomfattande. Det är således uppenbart att när Jehova skapade människorna, var det hans uppsåt att hela den mänskliga familjen skulle åtnjuta överflödande materiella välsignelser. Och de skulle åtnjuta dessa ting i verklig trygghet — trygghet i hel och full bemärkelse. I gengäld krävde Gud med rätta lydnad för hans lagar, vilket skulle vara till det allra bästa för hela den mänskliga familjen. — 1 Mos. 2:17; Ps. 19:8—12.
Men på grund av sitt uppror förlorade våra första föräldrar, Adam och Eva, dessa förmåner. De bröt mot Guds lag och ville själva avgöra vad som var gott och ont. (1 Mos. 3:1—6) De valde en kurs av oberoende i förhållande till Gud. Men genom att göra det lämnade de den vägledning och välsignelse som bara kan komma från Skaparen. Och eftersom människorna inte var skapade till att vara framgångsrika oberoende av Gud, ledde ett sådant handlingssätt oundvikligen till svårigheter. (Jer. 10:23) De århundraden av sorg och bedrövelse som den mänskliga familjen har upplevt sedan den tiden är fullt tillräckliga bevis för detta faktum. Bland de sorgliga följderna var att den sanna tryggheten gick förlorad. Under de tusentals år som gått sedan människans uppror har därför milliarder människor fått leva under förhållanden som kännetecknats av fattigdom, hunger, trångboddhet och fruktan. Hundratals millioner har fått sitt liv avkortat genom krig eller andra våldsgärningar. Till allt detta kommer att vanliga människor har utsatts för exploatering genom skrupelfria politiska, kommersiella och religiösa ledare. (Pred. 8:9) Och människorna plågas också av den obehagliga utsikten att dö på grund av hög ålder eller sjukdom. — Rom. 5:12.
VAR SANN TRYGGHET KOMMER ATT FINNAS
Men har detta ändrat Guds uppsåt för jorden och den mänskliga familjen? Nej, hans tillkännagivna uppsåt är fortfarande att hela jorden skall förvandlas till ett paradis i hans bestämda tid. Denna jord skall bli ett vackert, trädgårdsliknande hem till evig glädje för dem som bebor det. Under Guds himmelska rikes styre genom Kristus är denna storslagna framtid säker och viss. (Matt. 6:10) Också döda kommer att föras tillbaka till liv. (Apg. 24:15) Det var därför Jesus kunde lova den medkännande ogärningsmannen, som avrättades tillsammans med honom: ”Du skall vara med mig i paradiset.” — Luk. 23:43.
I denna nya ordning, under Guds rikes styre, kommer människor återigen att erfara sann trygghet. De kommer att känna sig trygga i vetskap om att de har den allra bästa regering som kan tänkas i verksamhet för deras skull. (Jes. 9:6, 7) Och alldeles som det blev visat genom de underverk som Jesus utförde medan han var på jorden, kommer stora materiella välsignelser att flöda till mänskligheten. Dålig hälsa, sjukdomsepidemier, ålderdom och död kommer till exempel att avlägsnas, varigenom det blir möjligt att uppnå strålande hälsa och evigt liv. (Matt. 15:30, 31; Joh. 11:43, 44; 1 Kor. 15:25, 26) I denna nya ordning kommer alltså Gud att ”avtorka alla tårar från deras ögon. Och döden skall icke mer vara till, och ingen sorg eller klagan eller plåga skall vara mer.” — Upp. 21:4, 1917.
Inte ens vilda djur kommer att störa människors trygghet i Jehovas nya ordning. Vi kan förvänta att de i andligt avseende paradisiska förhållanden som är förutsagda i följande profetior, och som redan nu är tydligt framträdande bland Guds folk, kommer att återspeglas i den nya ordningens bokstavliga paradis: ”Jag skall med dem sluta ett fridsförbund; jag skall göra ände på vilddjuren i landet, så att man i trygghet kan bo mitt i öknen och sova i skogarna.” (Hes. 34:25) ”Då skola vargar bo tillsammans med lamm och pantrar ligga tillsammans med killingar; och kalvar och unga lejon och gödboskap skola sämjas tillhopa, och en liten gosse skall valla dem. Kor och björnar skola gå och beta, deras ungar skola ligga tillhopa, och lejon skola äta halm likasom oxar.” — Jes. 11:6, 7.
Bibeln ger visserligen inte några detaljer om exakt hur dessa förhållanden kommer att genomföras, men vi kan tro på att de skall förverkligas utan att slå fel, eftersom det är Jehovas uppsåt att ”bo” bland människorna och välsigna dem. Han kan inte ljuga i fråga om sina uppsåt. (Upp. 21:3; Tit. 1:2) Dessutom har många av hans profetior redan blivit uppfyllda, antingen på det forntida Israel eller i bokstavligt eller andligt avseende på Jehovas nutida folk. Detta ger oss försäkran om att uppfyllelsen av profetiorna beträffande Guds nya ordning är precis lika säker. (Jes. 55:11) Denna trygga nya ordning är nära!