Förtrösta på Jehova — inte på människan
”Det är bättre att ta sin tillflykt till Jehova än att förtrösta på jordemänniskan.” — Ps. 118:8, NW.
1, 2. a) Hur många människor har en djup och varaktig förtröstan på Jehova i vår tid, och varför förhåller det sig så? b) Vilka förtröstar på att Jehova skall införa bättre förhållanden?
FÅ MÄNNISKOR i vår tid hyser en djup och varaktig förtröstan på Jehova Gud. Somliga tror inte ens att han finns till. Andra kan erkänna att Gud finns till, men de ägnar föga uppmärksamhet åt hans vilja. Också de som är fromma och uppriktiga i denna världens religioner förtröstar till största delen på sina religiösa traditioner eller på sina präster, inte på Jehova. De liknar i hög grad dem om vilka aposteln Paulus sade: ”Jag ger dem ... vittnesbörd att de har nitälskan för Gud, men inte enligt exakt kunskap; eftersom de ju inte kände rättfärdigheten från Gud utan sökte befästa sin egen, har de inte underordnat sig rättfärdigheten från Gud.” — Rom. 10:2, 3.
2 När det gäller människosläktets framtid, vem är det då människor förtröstar på skall åstadkomma bättre förhållanden? De flesta av dem sätter sin förtröstan till mänskliga ansträngningar, inte till Jehovas uppsåt för mänskligheten. Bara en oansenlig minoritet av jordens fyra milliarder invånare har noga undersökt bevisen för Jehovas existens, axlat sina ansvarsuppgifter gentemot honom och lever sitt liv i lydnad för hans lagar. Dessa människor förtröstar helt och fullt på honom, i det de vet att han kommer att uppfylla sitt löfte att upprätta en rättfärdig ny ordning för mänskligheten. I likhet med den forntida psalmisten förklarar de: ”Jag förtröstar på dig, Jehová; jag säger: ’Du är min Gud.’” (Ps. 31:15, Åkeson) De rättar sig också efter Guds varningsord: ”Sätt inte din förtröstan till ädlingar, ej heller till jordemänniskans son, som ingen frälsning tillhör.” — Ps. 146:3, NW.
3. Varför bör det inte vara en orsak till modlöshet att relativt få förtröstar på Jehova?
3 Bör de som förtröstar på Jehova bli modfällda på grund av att de är relativt få i jämförelse med jordens fyra milliarder människor? Nej, antalet har aldrig varit ett mått på rättfärdigheten i en fråga. Mänsklighetens stora massa har ofta haft orätt. Jesus Kristus sade: ”Gån in genom den trånga porten. Ty vid och bred är den väg, som leder till fördärvet, och många äro de som gå fram på den; och den port är trång, och den väg är smal, som leder till livet, och få äro de som finna den.” (Matt. 7:13, 14, 1917) Nej, förtröstan på massornas omdöme är inte vägen genom den ”trånga porten” till liv i hel och full bemärkelse. Historien är fylld av vrakspillrorna av människors löften och av den skada som drabbat massorna, vilka blint följt efter.
4. Vad är vi nu bättre i stånd att avgöra? Varför det?
4 I all synnerhet har dårskapen i att förtrösta på mänsklig vishet blivit uppenbar under det senaste århundradet. Nu, när vi har den utökade erfarenheten av att ha sett denna högeligen vetenskapliga, moderna tidsålder, är vi bättre i stånd att undersöka resultaten av mänskliga prestationer. Vi kan ställa dem jämsides med Jehovas verk och tydligare se vad vi bör sätta vår förtröstan till.
FÅFÄNGA FÖRHOPPNINGAR BETRÄFFANDE VETENSKAPEN
5. Vilken roll spelade de vetenskapliga framstegen i mångas förhoppningar om en bättre värld?
5 Mänsklighetens förhoppningar om en bättre värld har blivit högt ställda genom de vetenskapliga framstegen under det senaste århundradet eller så. Många har trott att mänskligheten skulle träda in i en strålande ny tidsålder. Man trodde att sådana problem som fattigdom, hunger, arbetslöshet, sjukdom, ålderdom och krig nu till sist låg inom människornas förmåga att lösa. Beträffande sådana högt ställda förhoppningar säger författaren Lewis Mumford:
”Man föreställde sig att maskinen på grund av sin förnuftiga konstruktion och sin stränga fullkomlighet i funktionen nu var en moralisk kraft, ja, den moraliska kraften framför andra, en som ställde upp nya normer för människans prestationer. ...
För varje mänsklig svaghet eller sjukdom förmodades det finnas ett snabbt mekaniskt, kemiskt eller farmaceutiskt botemedel. Ja, när det elektriska bågljuset introducerades, hälsades det med förtröstan som något som skulle förebygga brottslighet om nätterna.”
6. I vilken utsträckning har vetenskapen frambringat en del ting som är till nytta för den mänskliga familjen?
6 Vetenskapen har utan tvivel varit upphov till många nyttiga anordningar. I många länder behöver husmödrarna inte längre använda mycken tid till att tvätta och sy för hand, laga mat på en vedspis, bevara mat för vintermånaderna, hämta vatten ur en källa eller en bäck. Vetenskapen har utnyttjat elektricitet som utvunnits med hjälp av petroleum, kol och gas till att driva de nya tvätt- och symaskinerna, spisarna, kylskåpen, uppvärmningsanordningarna, belysningssystemen och andra nyttiga produkter. Rörledningar inomhus har avskaffat osanitära uthus. Traktorer har gett lika mycket kraft som 50 hästar. Mjölkningsmaskiner har minskat arbetet för jordbrukare med mjölkkor. Medicinska framsteg har hjälpt till att kontrollera olika sjukdomar. Den avancerade teknologin med sina datorer och raketer har rentav satt människor på månen.
7. Hur har vetenskapen skapat många problem?
7 Men medan vetenskapen visserligen har hjälpt till med att lösa vissa problem, har den också skapat många andra. Bilen möjliggör till exempel snabba transportmöjligheter och bekvämlighet, men den har också orsakat problem som inte blir lösta. I stora stadsområden uppstår enorma trafikstockningar och känslor av besvikelse och missräkning. Bensinångor ökar den industriella förorening som ligger som ett täcke över många städer. Bilen har också blivit ett av de mest dödsbringande redskap som någonsin uppfunnits. Enligt Förenta nationernas tidskrift World Health dör varje år omkring 250.000 människor i trafikolyckor. Millioner fler skadas.
8. Hur har vetenskaplig militarism påverkat vårt århundrade?
8 En annan ohygglig frukt som vetenskapen varit upphov till framhålls i boken Great Events of the 20th Century (Stora händelser under 1900-talet), där det heter: ”Den formande kraften under 1900-talet har utan tvivel varit den fenomenala tillväxten i fråga om vetenskaplig kunskap — och aldrig har denna kunskap varit intensivare eftertraktad än i krigstid.” Stridsvagnar, flygplan, eldkastare, kulsprutor, ubåtar, raketer, atombomber och andra vapen har framställts av vetenskapen. Sådana vapen har tagit mer än 100 millioner människors liv under detta århundrade — mer än under någon annan tidsålder. ”Ve dem”, förklarades det mycket riktigt i Guds ord, ”som draga åstad ned till Egypten för att få hjälp, i det de förlita sig på hästar, dem som sätta sin förtröstan på vagnar, därför att där finnas så många, och på ryttare, därför att mängden är så stor, men som ej vända sin blick till Israels Helige och icke fråga efter HERREN [Jehova]!” (Jes. 31:1) Fastän den vetenskapliga militarismen har visat sig vara så katastrofal, ger nationerna nu ut en rekordsumma på omkring 1.300 milliarder kronor om året på förberedelse för krig. Omkring 25 procent av alla vetenskapsmän i Förenta staterna och Sovjetunionen utför arbete i krigets tjänst; mindre än en hundradel av en procent arbetar med vapenkontroll eller nedrustning.
9. Har vetenskapen hjälpt till att lösa den mänskliga familjens oroande problem?
9 Har vetenskapen hjälpt till att hejda den världsvida ökningen i brottsligheten? Nej, brottsligheten har ju ökat, alldeles som Guds profetiska ord sade att den skulle göra under dessa ”yttersta dagar”. (Matt. 24:12; 2 Tim. 3:1—5, 13) En undersökning som företagits i USA av folkbokföringsmyndigheten visar att det enbart där i landet begås 37 millioner grova brott varje år — tre gånger så många som det antal som rapporteras till polisen. Den medicinska vetenskapen har visserligen hjälpt till att bekämpa en del sjukdomar, men andra har brett ut sig så att man har förlorat kontrollen över dem. Hjärtsjukdomarna har nått epidemiska proportioner, liksom också de veneriska sjukdomarna; och cancer har blivit en stor dråpare. Hälsoproblemen har förvärrats på grund av människans förorening av luft, land och vatten jämte den kemiska behandlingen av livsmedel. Och vetenskapen är fullständigt hjälplös inför åldrandets och dödens härjningar. Mänsklighetens tillstånd förblir alldeles som det beskrivs i Guds ord: ”Genom en enda människa har synden kommit in i världen och genom synden döden; och så har döden kommit över alla människor.” (Rom. 5:12, 1917) Och trots alla den moderna vetenskapens framsteg förklarades det i tidskriften Parade: ”Det finns fler svältande, utfattiga, icke läskunniga och arbetslösa människor i världen än någonsin förut.”
10, 11. a) Hur har somliga auktoriteter i världen erkänt vetenskapens misslyckande? b) Vad har bibeln träffande sagt om mänskliga ansträngningar?
10 De resultat som denna vetenskapliga tidsålder har gett kan alltså ses klart och tydligt. Vi vet av den faktiska erfarenheten vad den har frambringat. Vi kan komma till samma slutsats som drogs i boken Environmental Ethics (Miljö och moral): ”Den nuvarande teknologin är redan ett misslyckande.” Författaren Lewis Mumford har också förklarat: ”Föreställningen att mekaniska och vetenskapliga framsteg garanterade parallell nytta för människorna ... har nu blivit fullständigt ohållbar.” Och historikern Arnold Toynbee förklarade: ”Vi har försökt låta maskinen styra oss — med ohyggliga resultat. ... Den fördärvade människan kan knappast anförtros de farliga leksaker hennes laboratorier har kläckt ut.”
11 Nu kan vi klart och tydligt se vad som har hänt med den mänskliga familjen på grund av att man satt sin förtröstan till människan. Det är alldeles som det blivit förutsagt av Guds profet Jeremia, som sade: ”Förbannad är den man, som förtröstar på människor och sätter kött sig till arm och med sitt hjärta viker av ifrån HERREN [Jehova].” (Jer. 17:5) Följande ord av den inspirerade psalmisten har också visat sig vara tillförlitliga: ”Om HERREN icke bygger huset, så arbeta de fåfängt, som bygga därpå.” — Ps. 127:1.
JEHOVA ÄR VÄRDIG VÅR FÖRTRÖSTAN
12. Endast vem förtjänar vår förtröstan när det gäller livets grundväsentliga angelägenheter?
12 Enligt vad mänsklig erfarenhet har visat är det dårskap att förtrösta på mänsklig vishet när det gäller grundväsentliga angelägenheter i livet. Vi kan inte förtrösta på att människan skall lösa den mänskliga familjens väldiga problem. Det är bara Jehova, den allsmäktige Skaparen, som har botemedlet. När det gäller en sådan viktig sak som att vända sig till någon för att få vägledning under dessa kritiska tider, är det alltså till Jehova som vi behöver vända oss. Skulle du förtrösta på ett barns klotter som karta för en farlig resa? Eller skulle du lita på anvisningarna från en expert som är grundligt förtrogen med färdvägen? För vår resa genom dessa farliga ”yttersta dagar” och i vårt sökande efter evigt liv i Guds nya ordning är mänsklig vishet helt och hållet otillförlitlig som vägledning. Detta är orsaken till att bibeln säger: ”Välsignad är den man som förtröstar på HERREN, den som har HERREN till sin förtröstan.” — Jer. 17:7.
13—15. a) Hur ådagalägger universum Jehovas vishet och makt? b) Varför bör detta öka vår tillit till Jehova? (Jes. 40:28, 29)
13 Jehovas verk, som understöds av hans vishet och makt, inger oss förtröstan. När vi ser vad han redan har gjort och är i stånd att göra, ökas vår uppskattning av hans förmåga att leda vårt liv och forma en rättfärdig ny ordning. Ett exempel på Jehovas förmåga står att finna i själva det materiella universum. Innan teleskopet uppfanns ansåg man att de stjärnor till ett antal av några tusen som kunde ses med blotta ögat var allt som fanns till. Men de första enkla teleskopen uppenbarade många fler. Moderna instrument som grundligt undersöker universum uppenbarar så många milliarder stjärnor att, som Jeremia uttryckte det, ”himmelens här icke kan räknas” av människan. — Jer. 33:22, Åkeson.
14 Det upptäcktes då också att himlakropparna inte helt enkelt är kringspridda på ett slumpmässigt vis. De är sammanförda i vad som kallas ”galaxer”, och var och en av dessa innehåller milliarder stjärnor och annan materia. Den galax vi lever i kallas Vintergatan, och i den beräknas det finnas 100 milliarder stjärnor som liknar vår sol. Diametern på vår galax beräknas vara omkring 100.000 ljusår; och ljuset färdas omkring 9.600.000.000.000 kilometer på ett enda år! Och detta är inte allt. Observationer som nyligen gjorts av människan, heter det i National Geographic, har ”gjort henne överväldigad”. Så många galaxer har iakttagits att en av beräkningarna av deras antal anger siffran 10 milliarder; en annan iakttagare beräknar antalet till 100 milliarder! Dessutom har man iakttagit att också dessa galaxer är organiserade. De är ordnade i ”hopar”, och ett antal galaxer är sammanförda i varje hop.
15 Universums ofantliga utsträckning, dess ordning och de exakta lagar som styr himlakropparnas rörelser har förvånat vissa vetenskapsmän. Det är som det heter i Science News: ”Begrundan av dessa ting förvirrar och oroar kosmologerna, eftersom det förefaller som om sådana egendomliga och precisa förhållanden knappast kunde ha uppstått av en slump.” Universum har naturligtvis inte helt enkelt uppstått ”av en slump”. Den vishet, makt, ordning och lag som är uppenbar i universum härstammar i sin helhet från den store Skaparen, Jehova Gud: ”Himlarna förtälja Guds ära, och fästet förkunnar hans händers verk.” (Ps. 19:2) Jehovas förmåga når så långt att han med lätthet gör det människor finner omöjligt — så långt att ”han bestämmer stjärnornas mängd, han nämner dem alla vid namn”. — Ps. 147:4.
16. Vilken slutsats bör nya upptäckter beträffande levande organismer leda till?
16 Många vetenskapsmän blir också mer och mer imponerade av den vishet och invecklade beskaffenhet som är uppenbar i levande organismer på jorden. Science Digest innehöll följande förklaring: ”Med de nya upptäckter som görs nästan dagligen inom molekylärbiologin blir sannolikheten för att livet uppstod av en händelse allt mera avlägsen, om inte omöjlig.” En vetenskapsman beräknar att de i kod avfattade instruktioner som finns i en enda människocell skulle fylla ett uppslagsverk med 1.000 band. Varifrån har allt detta kommit? Ett uppslagsverk i en bokhylla vittnar helt visst om att det finns ett intelligent författarskap. Det gör också den häpnadsväckande mängd av information, såväl som den vishet och den invecklade beskaffenhet, som står att finna i levande organismer. Enkelt och sannfärdigt förklarar således bibeln om Jehova Gud: ”Hos dig är livets källa.” — Ps. 36:10.
17. Vad bör ödmjuka människor erkänna?
17 Ödmjuka människor kommer att erkänna det som många vetenskapsmän och andra inte erkänner — att Jehova verkligen är den ”som skapade himlarna och utsträckte dem, som utbreder jorden och dess alster och som giver livskraft åt folket på henne och ande åt dem som vandra därpå”. (Jes. 42:5, Åkeson) Denne strålande skapare, som visar sådan förmåga och vishet, är helt visst värdig vår förtröstan. Det är som de tjugofyra äldste erkände i en syn: ”Du är värdig, Jehova, ja vår Gud, att få härligheten och äran och makten, därför att du har skapat alla ting, och på grund av din vilja var de till och blev de skapade.” — Upp. 4:11.
18, 19. a) Hurudana är Guds gärningar i jämförelse med människans? b) Vilken inställning bör vi ha när det gäller att förtrösta på Gud eller på människan?
18 När vi jämför Guds verk med människors verk, kan vi alltså fråga: Vem förtjänar vår hela och fulla förtröstan? Det är helt visst inte människan — inte ens med alla hennes vetenskapliga framsteg. Den oerhörda skada och förvirring som människan redan vållat på jorden visar att hon inte vet lösningarna på livets problem och att vi inte kan förtrösta på att hon skall finna dem. Det är som det uttrycks i World Book Encyclopedia:
”Trots de stora framsteg som gjorts inom vetenskapen har vetenskapsmännen fortfarande många olösta problem. ...
Botanisterna vet fortfarande inte exakt hur fotosyntesen verkar. Biologer och biokemister har ännu inte funnit svaret på frågan hur livet uppstod. Astronomer har ännu inte utarbetat en tillfredsställande förklaring av hur universum uppstått. Medicinska vetenskapsmän och fysiologer känner inte till cancerns orsak eller botemedel, och de vet inte heller hur de olika virussjukdomarna skall botas. ... Psykologerna känner inte till alla orsakerna till psykisk sjukdom.”
19 Jehova vet svaren och lösningarna på allt detta. Och han har helt visst vishet och förmåga till att ge lösningarna på mänsklighetens plågsamma problem. Därför är denna uppmaning i bibeln mycket passande: ”Sätt inte din förtröstan till ädlingar, ej heller till jordemänniskans son, som ingen frälsning tillhör.” (Ps. 146:3, NW) De som älskar det som är rätt, älskar livet och vill se bättre förhållanden i framtiden kommer i stället att vara bland dem som beskrivs av psalmisten: ”På dig förtrösta de som känna ditt namn; ty du övergiver icke dem som söka dig, Jehová.” — Ps. 9:11, Åkeson.
[Bild på sidan 510]
Det som människor betraktar som vetenskapliga ”framsteg” resulterar ofta i trafikstockningar, förorening, missräkning och många dödsfall i förtid