Visa barn gläder föräldrarnas hjärta
”EN VIS son gör sin fader glädje.” (Ords. 15:20) Hur sanna är inte dessa inspirerade ord! När barn handlar vist, gläder de föräldrarnas hjärta.
Det krävs emellertid fostran för att man skall uppnå detta glädjande resultat. Liksom i alla andra delar av världen har Jehovas kristna vittnen i Burma funnit att det förhåller sig så.
Vi har till exempel sexåriga Joanna. Hennes mor har uppfostrat henne väl. En dag, då modern besökte några vänner, följde också Joanna med. Strax innan man skulle äta lunch i det hemmet frågade Joanna barnen där om de bad före måltiderna. Då hon fick veta att de inte ens visste hur man ber, uppmanade hon alla att säga efter henne när hon bad högt. Till och med barnens mor stämde in. Sedan man ätit gick Joanna ut för att berätta för de andra barnen om sin Gud, Jehova. Hon frågade dem om de hade en Gud. Då de sade att de hade det, var hennes nästa fråga: ”Vad heter er Gud?” De kunde naturligtvis inte svara på hennes fråga. Så Joanna sade stolt: ”Min Gud heter Jehova.” — Ps. 83:19.
Åttaårige Peter har av sina föräldrar lärt sig hur han skall använda bibeln för att förklara sin tro för andra. Han använder papperslappar för att utmärka lämpliga ställen i sin bibel. Då en av lapparna föll ur bibeln, läste Peter helt enkelt upp texten ur minnet.
Men antag att någon inte har tid att sätta ett märke i bibeln eller göra en anteckning på en papperslapp. Han kanske kan lära något av sjuårige Joshua. Han lyssnade uppmärksamt på en förordnad äldste i sin församling som visade hur man framhåller tankar ur bibeln för människor som inte tror. Men Joshua hade inget papper att anteckna på. Att resa sig och hämta ett papper skulle ha inneburit att han gått miste om god undervisning. Så vad gjorde Joshua? Han skrev snabbt ner ett bibelställe på handflatan. Sedan kunde han dela med sig av denna bibliska synpunkt åt andra.
När föräldrar ger god fostran, kan de finna att deras barns exempel är trosstärkande. En äldste gjorde den erfarenheten. För några år sedan sattes han och en annan äldste i fängelse på falska anklagelser och på grund av sin neutrala hållning till politik. Det fanns ingen annan äldste eller biträdande tjänare i den församlingen. Tolvåriga Zami, hans dotter, tog därför initiativet till att fortsätta någon form av verksamhet tills hennes far blev frisläppt. Varje söndagsförmiddag stod fadern intill en liten öppning i cellen och såg sin dotter och andra besöka människor för att tala med dem om bibeln.
Fostran begränsas naturligtvis inte till att lära barnen tala med andra. Man bör också lära dem att lyssna noga vid församlingens möten och att tillämpa vad de lär sig. Detta är vad fyraårige Sanjus föräldrar gjorde. Han blev tillsagd att lyssna uppmärksamt på mötena. Senare, när han kom hem, klev han upp på en stol och höll samma tal för föräldrarna på sitt eget barnsliga sätt. Familjens gäster såg till att de fick höra Sanjus tal. Nu, när Sanju är sju år gammal, håller han tal i församlingen i den teokratiska skolan.
Rätt fostran kan också hjälpa barn att motstå påtryckningar att överträda Guds lag. Det fick sexåriga Christine erfara. En gång tillbringade hon några dagar hos sina farföräldrar, som inte var troende. Medan hon satt till bords för att äta lunch, lade hon märke till att hennes farmor hade lagat till några små stekta djur. Hon frågade: ”Hur blev de här slaktade?” Då Christine fick klart för sig att blodet inte hade fått rinna av ordentligt, sade hon att hon inte kunde äta dem. ”Varför inte?” frågade de förvånade farföräldrarna. ”Min pappa”, sade Christine, ”har sagt mig att jag som kristen inte skall äta något som inte är rätt slaktat.” (1 Mos. 9:3, 4) Farmodern försökte övertala henne och påpekade att flickans far aldrig skulle få veta det. Men Christine svarade: ”Jag tillber inte min pappa. Även om han inte är här och ser mig, är Jehova Gud, som jag tillber, här.” Detta gjorde att dessa äldre människor blev intresserade av bibelns budskap.
Hur sanna är inte de inspirerade orden: ”Av barns och spenabarns mun har du berett dig lov”! — Matt. 21:16, 1917 års övers.