Det centrala i de goda nyheterna — Guds rike
”Söken först efter hans rike och hans rättfärdighet, så skall också allt detta andra tillfalla eder.” — Matt. 6:33, 1917 års övers.
1. Vari har de goda nyheterna sin medelpunkt? Varför är det så?
DE GODA nyheterna från bibeln har sin medelpunkt i Guds rike. Varför det? Därför att alla Guds uppsåt i förhållande till människorna har sin brännpunkt i Riket. Vad människan behöver i vår tid är ett gott styre — ett styre som ger en tillbörlig vägledning men inte avlägsnar frihet och stimulans, initiativ eller individualitet.
2. Varför är ett styre utövat av Skaparen bättre än något styre utövat av människor?
2 Ett styre utövat av Gud är absolut nödvändigt för människosläktets liv och lycka. Människan har fullt tillräckligt visat att hon inte kan styra sig själv framgångsrikt genom någon form av styrelseskick som hon själv kan uttänka. Den inspirerade profeten skrev: ”Jag vet det, HERRE [Jehova]: människans väg beror ej av henne, det står icke i vandrarens makt att rätt styra sina steg.” (Jer. 10:23) Men Skaparen vet exakt vad människorna, hans skapelse, behöver. Han har kännedom om deras känslor, deras behov, deras böjelser, deras önskningar. (Matt. 6:7, 8, 32) Endast han kan ge verklig tillfredsställelse åt deras liv. ”Du [Gud] öppnar din hand och tillfredsställer allt levandes önskan”, säger bibeln. Han kommer att göra detta genom sitt rike som redskap. — Ps. 145:16, NW.
3. a) I vilket förhållande står Riket till Guds suveränitet? b) Beskriv utväljandet till och sammansättningen av Riket.
3 Guds messianska rike är ett styre som är anordnat och upprättat av Jehova Gud, som ensam är den universelle suveränen. Riket är underställt hans suveränitet och verkar i underordnad ställning under den. (1 Kor. 15:27, 28) Det är det redskap som används för att ge uttryck åt Guds suveräna myndighet och styrelse över jorden. I spetsen för detta rike står Guds Son, Jesus Kristus, Messias, som nu är en odödlig himmelsk ande. Han är ”återskenet av hans [Guds] härlighet och den exakta bilden av själva hans väsen”. (Hebr. 1:3) Under honom som huvudet skall det finnas 144.000 medförbundna kungar, som blivit ”köpta” från människorna, i det de blivit omsorgsfullt utvalda under en period på 1.900 år. (Upp. 14:1—5) Om Kristus är det sagt: ”Med ditt blod köpte [du] människor åt Gud ur varje stam och tungomål och folk och nation, och du gjorde dem till att vara ett kungarike och präster åt vår Gud, och de skall härska som kungar över jorden.” (Upp. 5:9, 10) Detta rike skall styra jorden under tusen år för att föra jordens invånare in i ett tillbörligt förhållande till Gud. — Upp. 20:4—6.
VAD GUDS RIKE SKALL GÖRA FÖR MÄNNISKORNA
4. Hur kommer Riket att hjälpa människorna som står under det?
4 Guds profet tillkännager: ”När dina [Jehovas] domar drabba jorden, lära sig jordkretsens inbyggare rättfärdighet.” (Jes. 26:9) Genom Rikets anordning kommer det att sörjas för att varje individ på jorden får personlig och speciell uppmärksamhet och hjälp för att lära sig det rätta sättet att leva. Alla de lydiga skall konungen vägleda ”till källor med livets vatten”. — Upp. 7:17.
5. I vilka avseenden misslyckas regeringar och styrelser med att ge människorna denna behövliga hjälp nu?
5 Får människor i allmänhet denna omsorg och vägledning nu? Nej, människor får mycket litet personlig hjälp från sina regeringar och styrelser. Det finns lagar till skydd och vägledning — utformade av människor och upprätthållna av människor. Men lydnad av hjärtat, på grund av att en lag är rätt, uppodlas inte. Underlåtenhet att skipa rättvisa, tillsammans med orättfärdighet och korruption som bedrivs av människor i höga ställningar, uppammar ringaktning för styrelse och leder till moraliskt sammanbrott bland människorna.
6. Vilket annat livsviktigt behov fyller Riket?
6 Ett livsnödvändigt behov i vår tid är hopp, det hopp som har en grundval. Aposteln Paulus talade om sitt ”hopp till Gud”, vilket också judarna hyste, att ”det skall komma att bli en uppståndelse för både de rättfärdiga och de orättfärdiga”. (Apg. 24:15) Hopp är en glädjefylld förväntan med utsikten att förverkliga det man hoppas på. Världen erbjuder föga hopp åt dem som lever och inget alls för dem som har dött. Uppståndelsen är det enda verkliga hoppet för de döda. Den innebär att det ges en möjlighet också åt dem som har missbrukat livet, så att de kan göra förändringar och vinna evigt liv. Millioner kommer att bli uppväckta under Guds rikes styre, så att de kan lära sig rättfärdighet och liv. Jesus sade: ”Den stund kommer, i vilken alla som är i minnesgravarna skall höra hans röst och komma ut ... till en ... uppståndelse.” — Joh. 5:25; Upp. 20:11—13.
7. Hur kommer Jesu ord om paradiset att bli uppfyllda?
7 Som en av dessa människor blev den ogärningsman som dog vid sidan av Jesus lovad: ”Du skall vara med mig i paradiset.” (Luk. 23:43) ”Paradis” betyder ”lustgård”, ”trädgård” eller ”park”, och sådant var det sköna område som Gud danade som ett passande hem åt Adam, den fullkomliga människan. (1 Mos. 2:8, 9) Under Rikets styre kommer hela jorden att bli en underbar ”fotapall” för Gud och en fröjd för människan. (Jes. 66:1; 60:13) I det Gud råder över sin egen jord med hjälp av Riket kommer han dessutom att se till att den återigen kommer i ekologisk balans, i det han utplånar verkningarna av omkring 6.000 år av människans missriktade ansträngningar och missbruk. Jorden och dess väderlek, dess vegetation, dess djurliv, liksom också människan, kommer att vara samordnade för ett njutbart liv — vilket alltsammans blir till Skaparens ära och lovprisning. — Ps. 148.
FYSISK, MORALISK OCH KÄNSLOMÄSSIG HJÄLP
8. a) Vilken annan tjänst kommer Kristi 144.000 medförbundna att utföra förutom denna kungliga förvaltning? b) Vad slags präster kommer de att vara? (Hebr. 4:15)
8 Av detta kan vi förstå att det är mycket mera som hör samman med Guds rike än vad vi vanligen förväntar av en regering eller ett styre. Guds rike skall åstadkomma dessa underbara resultat på grund av att dess kungar också utgör ett himmelskt prästerskap — inte en hierarki av präster på jorden som man biktar sig för och som styr med hårdhet och genom vidskepelse och på ett sådant sätt att det blir till en stor utgiftsbörda för människorna. Dessa kungar, som är 144.000 till antalet, kallas därför ett ”kungligt prästerskap” under sin överstepräst, Jesus Kristus. (1 Petr. 2:9) Detta prästerskap kommer inte att söka sina egna intressen eller materiella rikedomar, eftersom de kommer att vara himmelska präster och efterliknare av sin store, barmhärtige överstepräst. De kommer att svara för ledningen av den andliga undervisningen av människorna. Det kommer då inte att finnas några bedrägliga falska religioner på jorden, inga politiska organisationer till att utöva påtryckningar på människorna, ingen kommersiell exploatering. Sådana fördärvbringande organisationer skall själva ha störtats i fördärvet. — Upp. 11:18.
9. Vad kommer att bli resultatet av den verksamhet som utövas av detta ”kungliga prästerskap”?
9 När människor gör framsteg i andligt avseende, tillämpar rätta principer i sitt liv dag för dag, kommer de — genom den kraft som utövas av den himmelska skaran av kungar och präster — att upplyftas till fullkomlighet. Därefter kommer ingen människa längre att behöva säga: ”Det goda, som jag vill, gör jag icke; men det onda, som jag icke vill, det gör jag.” (Rom. 7:19, 1917) Varje människa har då i fullkomlighet full kontroll över alla sina förmågor och talanger och kommer verkligen att vara till Guds avbild och vara honom lik — återspegla hans härlighet. — 1 Mos. 1:26, 27; Rom. 3:23.
10. Kommer detta ”kungliga prästerskap” att urarta, såsom det skett med gångna tiders prästerskap? Ge skäl för svaret.
10 Hur kan vi vara säkra på att vi kan förlita oss på detta rike av präster? Kommer det slutligen att urarta, alldeles som det skett med tidigare regeringar och styrelser och prästerskap? Nej. Gud gör inte någonting utan att först ha en rätt och tillbörlig grundval i rättvisa. ”Rättfärdighet och rätt äro din trons fäste [grundval, Myrberg]”, skrev psalmisten. (Ps. 89:15; 2 Mos. 34:6, 7) När Gud gjorde anordningar för sitt ”kungliga prästerskap”, använde han följaktligen många århundraden till att utvälja, utbilda, pröva och fullkomna dess enskilda medlemmar.
GUDS HIMMELSKE SON BLIR KÖTT
11. Beskriv Rikets konungs liv fram till den tid då han blev en fullkomlig, fullvuxen man.
11 Den förste och förnämste är konungen, huvudet för detta ”kungliga prästerskap”. Han är Guds första skapelse, Guds ”enfödde Son”. (1 Joh. 4:9; Upp. 3:14) Ingenstans säger bibeln att han är en del av en så kallad ”treenighet” eller att han befinner sig på jämställd nivå med Jehova Gud. Han kallade Jehova ”min Fader och ... min Gud”. (Joh. 20:17) När denne Son, Jesus Kristus, var på jorden, erkände han att han hade haft en föremänsklig tillvaro i himmelen med sin Fader. (Joh. 8:56—58) Det hade inte varit något problem för Skaparen, Jehova Gud, att överflytta sin Sons liv till moderlivet på en jungfru vid namn Maria. Även om Jesus hade en himmelsk Fader, var han följaktligen född av en kvinna som ett fullkomligt människobarn — inte längre en himmelsk ande, som han hade varit. (Gal. 4:4; Luk. 1:35) Han växte till fullständig och fullkomlig mandom — en motsvarighet till den fullkomlige Adam, som efteråt syndade och blev fader till hela mänskligheten. — Joh. 1:14; 1 Kor. 15:45.
12. Hur blev Kristi ödmjukhet och Jehovas kärlek ådagalagda i Jesu levnadsbana?
12 Beträffande detta att Guds Son steg ner från detta högre, andliga liv till mänsklig natur på grund av ödmjuk lydnad för sin Fader och på grund av kärlek till människorna säger bibeln: ”Han utblottade sig själv och tog en slavs gestalt och framträdde i människors likhet. Och därtill, då han fann sig till utseende och väsen såsom en människa, ödmjukade han sig och blev lydig ända till döden, ja, döden på en tortyrpåle.” (Fil. 2:7, 8) Faderns kärlek var stor i detta att han på så sätt offrade sin Son. Aposteln Johannes skrev: ”Gud älskade världen så mycket att han gav sin enfödde Son, för att var och en som utövar tro på honom inte må bli tillintetgjord utan ha evigt liv.” — Joh. 3:16.
HUR JESU LIDANDE HJÄLPTE MÄNNISKORNA
13. Varför behövde Kristus genomgå lidande och död?
13 Varför fanns det ett behov av att Guds Son skulle genomgå alla dessa provsättningar, däribland döden? Först och främst krävdes detta av Guds uppsåt att ha ett rättfärdigt styre i form av Riket till att ge uttryck åt hans suveränitet. Samtidigt var Jesu död absolut nödvändig för hela mänsklighetens frälsning och liv. Hur då?
14. a) Vad garanterade Jesu jordiska levnadsbana för oss? b) Hur beskriver aposteln Paulus Jesu levnadsbana och dess slutresultat?
14 För det första är det så att den levnadsbana som Jesus följde, i överensstämmelse med Guds vilja, upphöjer Guds rättvisa och grundlighet och garanterar en orubblig, oförgänglig regering för jorden. Den tillhandahåller en fast grundval för vår tro. För att bli kvalificerad som himmelsk konung och överstepräst måste Jesus nämligen genomgå den strängaste och grundligaste provsättning. Om detta sade aposteln Paulus:
”I sitt kötts dagar frambar Kristus, med starka rop och tårar, ödmjuka böner och även vädjanden till den som kunde frälsa honom från döden, och han blev gynnsamt hörd för sin gudsfruktans skull. Fastän han var Son, lärde han lydnad av det han led; och sedan han hade gjorts fullkomlig, blev han ansvarig för evig frälsning för alla dem som lyder honom, eftersom han av Gud uttryckligt har kallats överstepräst efter Melkisedeks sätt [en präst på Abrahams tid, innan lagförbundet ingicks, vilken fick sitt förordnande direkt från Gud].” — Hebr. 5:7—10.
15. a) För vad frambar Kristus ödmjuka böner till Gud med starka rop och tårar? b) Hur lärde han lydnad, och vad blev slutresultatet?
15 Jesus bevarade sin ostrafflighet på ett fullkomligt sätt. Att han frambar ”starka rop” till Gud var inte för att undvika döden som ett offer för människorna, utan för att undvika död till följd av Guds misshag på grund av någon trolöshet eller underlåtenhet från hans egen sida. Han ville att hans levnadsbana skulle krönas med framgång. Han ”lärde ... lydnad”. Han hade varit lydig i himmelen under helt och hållet gynnsamma förhållanden. Men på jorden medförde lydnad mot Gud förföljelse och lidande och till och med förkrossande omständigheter. Jesus var fullkomlig och rättfärdig, utan fel från födelsen, men vid slutet av sin levnadsbana blev han fullkomnad på ett mycket upphöjt sätt som den fullt kvalificerade, prövade och sanne konungen och prästen.
16. Hur verkade Jesu jordiska provsättning och lidande för mänsklighetens frälsning?
16 Hur verkade Jesu jordiska provsättning, lidande och död för mänsklighetens frälsning? Återigen svarar aposteln:
”Han [måste] bli lik sina ’bröder’ i alla avseenden, för att kunna bli en barmhärtig och trogen överstepräst i det som hör Gud till, för att frambära ett försoningsoffer för folkets synder. Ty i kraft av att han själv led, när han sattes på prov, kan han komma dem till hjälp som nu sätts på prov.” — Hebr. 2:17, 18.
MÄNNISKOSLÄKTET KÖPT AV KRISTUS
17—19. a) I vilken svår situation befann sig människosläktet? (Rom. 7:14; Ps. 49:7—10) b) Hur blev Jesus lösningen på mänsklighetens olyckliga situation?
17 Då Adam gjorde uppror mot Gud, blev han Guds fiende, och därigenom förverkade han sitt liv och gjorde att hans avkomlingar föddes syndiga — sålda till slaveri under synd och död. (1 Mos. 3:17—19; Ps. 51:7) Därför var barnen inte uppsåtliga syndare. De kunde återlösas. (Rom. 8:20) Jesus Kristus måste såsom präst frambära ett offer av det värde och den beskaffenhet som krävdes för att ge försoning för synd. Ingen människa som härstammade från Adam kunde göra detta med pengar eller ens med offret av sitt eget liv — priset var alltför högt, eftersom det som krävdes var motsvarigheten till Adam, ett fullkomligt mänskligt liv. Kristus gav den nödvändiga ”motsvarande lösen för alla”. (1 Tim. 2:5, 6) Han kom för att tillhandahålla det som lagen hade visat i skuggbild med sina underlägsna offer av djur.
18 När Jesus nalkades Gud vid tiden för sitt dop, förklaras det i skildringen att Jesus sade: ”’Slaktoffer och offergåva önskade du inte, men en kropp [en fullkomlig mänsklig kropp] beredde du åt mig. Du godkände inte fullständiga brännoffer och syndoffer.’ Då sade jag: ’Se, jag har kommit (i bokrullen [skriftrullen med lagen, särskilt i fråga om kungar, såsom i 5 Moseboken 17:19, 20] är det skrivet om mig) för att göra din vilja, o Gud.’” — Hebr. 10:5—7; Ps. 40:8, 9.
19 Gud har alltså gjort allt som vi kommer att få — alla våra förhoppningar — beroende av Jesus Kristus. Vad denne store konung har gjort och kommer att göra till vårt bästa blir ytterligare dryftat i följande artikel.