Psaltaren
Se upp med ditt umgänge om du vill vara lycklig!
EN PERSONS kamrater kan påverka honom antingen till det bättre eller till det sämre. Människor medger ofta att det var vänner som fick dem att börja knarka och röka eller leva omoraliskt. Andra har lyckats med att övervinna dåliga vanor genom att besluta sig för att skära av dåligt umgänge och i stället söka sig till personer som håller på principer
Om du därför önskar verklig lycka och trygghet, måste du undvika att umgås med människor som inte har någon kärlek till det som är rätt. Bibeln understryker detta kraftigt. Vi läser till exempel i Psaltaren: ”Lycklig är den man, som icke vandrar i de ogudaktigas råd och icke står på syndares väg och icke sitter i bespottares krets.” — Ps. 1:1, Åkeson.
De som struntar i Guds principer kan inte bli lyckliga. Som en kärleksfull Fader har den Högste bara gett sådana lagar som befrämjar hans intelligenta skapelsers lycka. Den person som vägrar att leva efter de ogudaktigas råd är därför lycklig. Eftersom han absolut inte accepterar deras tänkesätt, så kommer han säkert inte att stå ”på syndares väg”. Det betyder att man inte kommer att hitta honom där de finns; han vill inte ha deras sällskap. Han sänker sig därför inte ner till den nivån att han är i deras krets, och han sitter inte tillsammans med dem och förlöjligar gudaktigheten.
Den rättfärdige mannen blir naturligtvis inte lycklig bara genom det han inte gör. Nej, han finner verklig glädje i det som är uppbyggande, av att fylla sitt sinne och hjärta med det som är sunt. Den första psalmen fortsätter: ”Utan har sin lust i Jehovás lära och begrundar hans lära både dag och natt.” (Ps. 1:2, Åkeson) Det som skänker den rättfärdige verklig glädje är att få tillfredsställa en uppriktig längtan efter att lära känna och tillämpa Jehovas lag. (Jämför Jakob 1:25.) Det går inte en dag utan att han tänker på andliga ting.
De rättfärdiga blir prövade precis som alla andra människor, men på samma sätt som ett friskt träd kan stå emot relativt starka vindar, kan de med framgång uthärda detta. Psalmisten liknade mycket passande den gudaktige mannen vid ett starkt träd, som växer där det finns gott om vatten, och han sade: ”Han är såsom ett träd, planterat vid vattenbäckar, vilket frambringar sin frukt i sin tid, och vars löv icke förvissna; han skall hava framgång i allt vad han gör.” (Ps. 1:3, Åkeson) Ett träd som är planterat vid en vattenkälla som inte sinar kommer inte att förtorka under en torrperiod eller i sommarhettan, utan det kommer att bära frukt. De rättfärdigas styrka kommer också från en källa som inte sinar, nämligen från Jehova Gud. Med hjälp av Guds ande kan de klara den press som prövningar och svårigheter utgör. Slutresultatet blir att de har framgång i allt, därför att deras förnämsta mål är att förbli godkända tjänare till den Allsmäktige. Häftigt motstånd kan inte få dem att ändra sitt beslut. De avgår med segern såsom människor som är godkända av Jehova Gud.
Vilken skillnad för de onda! Under någon tid kan det verka som om de har framgång, men de har ingen bestående trygghet. Psalmisten fortsätter: ”Icke så de ogudaktiga, utan de äro såsom agnar, som vinden bortför. Därför skola ogudaktiga icke bestå i domen, ej heller syndare i de rättfärdigas församling. Ty Jehová känner de rättfärdigas väg, men de ogudaktigas väg fördärvas.” — Ps. 1:4—6, Åkeson.
De onda har därför inte mer trygghet än agnar, när man tröskar. Agnarna blåser bort, medan de tyngre sädeskornen faller till marken. På samma sätt blir de rättfärdiga kvar, men de onda blåses bort som värdelösa agnar. När de onda döms, kommer de helt enkelt inte att kunna bestå som godkända, utan de kommer att bli fördömda. De kommer inte att ha någon plats bland de rättfärdiga. De som gjort sig kända som syndare kommer inte att lyckas med att göra några anspråk på att vara i de rättfärdigas församling.
Den Allsmäktige känner de ”rättfärdigas väg”, och därför kommer inte de onda att kunna bestå som godkända inför Jehova Gud, och de kommer inte att räknas tillsammans med ärliga människor. Ja, han godkänner de rättfärdigas levnadskurs och belönar dem därefter. Den rättfärdiges väg består därför för alltid, men den ondes väg fördärvas. Eftersom de onda fördärvas, så slutar deras väg eller levnadskurs med dem.
Den första psalmen uppmuntrar oss verkligen till att finna vår lust i Guds lag, medan vi undviker att vara förtroliga med dem som inte har någon verklig kärlek till den Högste. Det levnadssättet kommer att göra oss lyckliga, inte bara några år, utan för evigt som Jehova Guds lojala tjänare.