Är samhörighet med Gud till hjälp för oss nu?
”HERREN [Jehova] är nära alla dem som åkalla honom, ... och [han] hör deras rop och frälser dem.” — Ps. 145:18, 19.
1, 2. Hur visar Davids ord oss den goda situation som den människa befinner sig i som har förtrolig samhörighet med Gud?
KUNG DAVID, som också var profet, talade om den människas lycka som Gud tillräknar ”rättfärdighet utan gärningar”, då han sade: ”Lyckliga är de vilkas laglösa handlingar har blivit förlåtna och vilkas synder har blivit överskylda; lycklig är den man som Jehova alls inte tillräknar synd.” (Rom. 4:6—8; Ps. 32:1, 2) En sådan man får sina synder förlåtna — han är ren i Guds ögon. Jehova godtar honom som en nära förtrogen och ser honom som en som inte bär på någon orättfärdighet, eftersom orättfärdighet orsakar åtskillnad eller avskiljande från Gud.
2 David syftade på det utmärkta i att äga denna ställning inför Gud, när han ytterligare sade: ”Lova HERREN, min själ, och förgät icke, vad gott han har gjort, han som förlåter dig alla dina missgärningar och helar alla dina brister, han som förlossar ditt liv från graven och kröner dig med nåd och barmhärtighet, han som mättar ditt begär med sitt goda, så att du bliver ung på nytt såsom en örn.” — Ps. 103:2—5.
GUDS VÄNNER
3. a) Med vilket förtroligt tilltalsord kan de, vilkas synder är förlåtna genom Kristi offer, tillåtas vända sig till Gud? b) Hur bevaras denna ställning av individen?
3 En sådan person kan åkalla Gud som Fader. (Matt. 6:9) När han felar och syndar, vilket alla ofullkomliga människor gör, kan han, då han finner att han har gjort detta, vädja till Gud om förlåtelse och rening och därigenom bevara denna rätta ställning. Aposteln Johannes skrev om detta: ”Om vi skulle påstå: ’Vi har ingen synd’, vilseleder vi oss själva, och sanningen är inte i oss. Om vi bekänner våra synder, är han trofast och rättfärdig, så att han förlåter oss våra synder och renar oss från all orättfärdighet.” — 1 Joh. 1:8, 9.
4. Hur visade Jesus sin närhet till dem som är hans lärjungar?
4 Hur kan det i det dagliga livet vara så att förtrolig samhörighet med Gud ”mättar ditt begär” med det som är gott? Och hurdan är en sådan samhörighet? Jesus uppenbarade det slag av närhet och förtrolighet som han hade med sina trogna apostlar, då han sade till dem: ”Jag kallar er inte längre slavar, eftersom en slav inte vet vad hans herre gör, utan jag har kallat er vänner, därför att alla de ting som jag har hört av min Fader, dem har jag gjort kända för er.” (Joh. 15:15) Dessutom ”skäms han inte för att kalla dem ’bröder’”. (Hebr. 2:11) Det är riktigt att bibeln talar om de kristna som slavar åt Gud och åt Kristus. Men bibeln använder ofta mänskliga ordalag, dvs. ordalag som är välbekanta för oss, för att klargöra vissa angelägenheter för oss. Det är så på grund av vår ofullkomlighet och ibland på grund av vår omogenhet i kristen kunskap och insikt. (Jämför Romarna 6:19; 1 Korintierna 3:1, 2; se också Lukas 17:7—10.) Även om ordet ”slav” används, är det alltså så att Jesus Kristus i själva verket älskar oss mycket mera än någon herre någonsin älskat en slav, och han önskar att vi skall vara förvissade om att han betraktar oss som sina vänner.
5. Hur uppenbarade Jesus Guds närhet till och hängivenhet för dem som älskar honom?
5 Jesus framhöll att Gud är lika nära dem som kommer till Kristus, då han sade: ”Om någon älskar mig, skall han hålla mitt ord, och min Fader skall älska honom, och vi skall komma till honom och ta vår boning hos honom.” (Joh. 14:23) Vilken närmare samhörighet skulle man kunna önska? (Jämför Uppenbarelseboken 3:20.) Sedan Jesus talat om för sina lärjungar att han skulle bege sig bort för att vara med sin Fader, visade han att Gud var närmare dem än de föreställde sig, då han sade: ”På den dagen skall ni inte fråga mig om någonting. Sannerligen, sannerligen säger jag er: Ifall ni ber Fadern om något, skall han ge er det i mitt namn. Intill den här stunden har ni inte bett om något alls i mitt namn. Be och ni skall få, för att er glädje må göras fullständig. Detta har jag talat till er i jämförande bilder. Den stund kommer då jag inte längre skall tala till er i jämförande bilder, utan jag skall i tydliga ordalag berätta för er om Fadern. På den dagen skall ni be i mitt namn, och jag säger er inte att jag skall framställa en begäran till Fadern beträffande er. Fadern själv är nämligen fäst vid er, eftersom ni har varit fästa vid mig och har trott att jag har gått ut såsom Faderns representant.” — Joh. 16:23—27.
BESKYDD MOT ATT HANDLA ORÄTT
6, 7. a) Frestar Gud i själva verket någon till synd? b) Hur sätter han en vakt över oss och bevakar oss?
6 Den som åtnjuter förtrolig umgängelse med Gud äger helt visst beskydd mot att förfalla till uselhet. Jesus sade att vi skulle bedja till Gud: ”För oss inte in i frestelse, utan rädda oss från den onde.” (Matt. 6:13) Detta liknar mycket psalmistens bön: ”Sätt, o HERRE, en vakt för min mun, bevaka mina läppars dörr. Låt icke mitt hjärta vika av till något ont.” — Ps. 141:3, 4.
7 Även om Gud tillät att Kristus fick möta frestelser, någonting som är vanligt för alla människor, är det inte så att han prövar någon med usla ting. (Jak. 1:13) Å andra sidan kommer han inte att med tvång hindra att någon väljer ett uselt handlingssätt. När frestelser eller prövningar uppstår, är det i stället så att Gud beskyddar den som har förtrolig umgängelse med honom genom att öppna hans ögon, så att han klart och tydligt ser den fara han befinner sig i. Han så att säga sätter en vakt över honom och bevakar honom. Den som är förbunden med Gud kommer att få sin uppmärksamhet riktad på starka varningssignaler.
8. Hur besvarar Gud bönen: ”För oss inte in i frestelse”?
8 Någon som till exempel frestas att stjäla eller tala baktalande ord kommer omedelbart att bli påmind om vissa varnande fakta: Den onda handlingen kommer att fresta på eller skada hans goda samhörighet med Gud; sådana handlingar är emot kärlekens lag; de drar smälek över Guds och Kristi goda namn, eftersom den kristne bekänner sig vara deras representant; om han ger efter för sådana orätta begär, kommer han att dra smälek och sorg över sig själv och sina anhöriga; han kommer att dra vanära över den kristna församlingen, som han är medlem av. Det goda samvete, som han bad om då han först utövade tro på Kristi offer för synder, kommer att bli allvarligt skadat. Dessa varnande tankar uppstår på grund av att den kristne ständigt läser bibeln och även genom Guds andes varningar eller ibland genom maningar från en medkristen. De kommer att verka avskräckande, så att han inte besinningslöst och förhastat rusar i väg för att följa ett köttets begär, som fallet skulle vara med någon som inte har det skydd som god samhörighet med Gud ger. — Jämför Ordspråksboken 7:22, 23 och det David var med om, som beskrivs i 1 Samuelsboken 25:32—35.
TANKE- OCH YTTRANDEFRIHET
9. Hur visas Guds ords kraft, när vi begrundar de nationer som kallas ”kristenheten”?
9 En framträdande välsignelse, som blir resultatet av att man äger samhörighet med Gud, är att man åtnjuter stor tanke- och yttrandefrihet. Som bevis för Guds ords kraft i fråga om detta kan man se på de nationer som kallas ”kristenheten”. Fastän de aldrig i verkligheten har stått nära Gud, har de ändå under de två senaste århundradena i allmänhet tillåtit fri spridning av Guds ord. Bibeln har blivit en bok som finns i varje hem, och även om den nu förkastas av många, har det funnits människor, också i styrande ställningar, som har försökt följa bibelns förträffliga moralprinciper. Detta har främjat tanke- och yttrandefrihet och har frigjort människor från bojor i form av religiösa traditioner och de mörka tidsåldrarnas vidskepelse. I förhållande till hur bibeln spridits i dessa länder har människors levnadsstandard också förbättrats.
10. a) Hur långt i fråga om insikt om Gud har vetenskapsmän och andra kommit, när det studerat skapelsens under? b) Vad måste den göra som verkligen önskar uppnå nära samhörighet med Gud?
10 Sådan tillfällig umgängelse med Gud genom hans ord har visserligen lett till upplysning och bättre liv, men människor som verkligen läser bibeln och gör den till en vägvisare i sitt liv har gagn av det i långt större grad. Patriarken Job framhåller att det behövs mer än ytlig kunskap om Gud. Sedan Job sagt några ord om en del av de underbara fakta i skapelsen som vetenskapsmännen kan förstå och förklara bara efter omfattande forskning, säger han: ”Se, detta är allenast utkanterna av hans [Guds] verk; en sakta viskning är allt vad vi förnimma därom.” Längre fram påpekar Job att verklig vishet kräver mera av oss än att enbart lära känna ”utkanterna av hans verk” — någonting mera än enbart vetenskapliga fakta. Vi måste lära känna det goda i Guds personlighet, frukta honom som den som upprätthåller rätta principer och sedan följa dessa principer. Denna vishet kan vinnas enbart genom studium av hans ord. Job säger: ”Se, Herrens [Jehovas, NW] fruktan, det är vishet, och att fly det onda är förstånd.” (Job 26:14; 28:28) Om den som genom att undersöka bibeln söker uppnå samhörighet med Gud skrev psalmisten: ”Lycklig är den som du utväljer och förmår att närma sig, för att han skall få bo i dina gårdar. Han skall i sanning mättas med det goda i ditt hus.” — Ps. 65:5, NW.
VEM KAN ÄGA FÖRTROLIG UMGÄNGELSE MED GUD?
11, 12. Vad slags person kommer Gud att godta i en nära och vänskaplig samhörighet med honom?
11 En samhörighet, i vilken Gud erkänner en person som sin vän, bör följaktligen föra med sig oändligt stora och bestående välsignelser. Den som Gud utväljer till sådan förtrolig umgängelse beskrivs i Psalm 15:
”O Jehova, vem skall vara gäst i ditt tält?
Vem skall bo på ditt heliga berg?
Den som vandrar klanderfritt och ägnar sig åt rättfärdighet
och talar sanningen i sitt hjärta.
Han har inte spritt förtal med sin tunga.
Mot sin kamrat har han inte gjort något ont,
och ingen smädelse har han inlåtit sig på mot sin förtrogne.
I hans ögon är envar som är föraktlig i sanning förkastad,
men dem som fruktar Jehova ärar han.
Han har svurit något som är till ondo för honom själv, och likväl ändrar han sig inte.
Sina pengar har han inte gett ut mot ränta,
och mutor mot en oskyldig har han inte tagit.
Den som handlar på detta sätt skall aldrig bringas att vackla.” — Ps. 15:1—5, NW.
12 Det är bara en sådan person som kommer att frukta Gud och verkligen lära känna honom. En sådan vän till Gud möter samma allmänna problem som varje annan människa möter. Men han är inte lämnad utan hjälp.
HJÄLP UNDER SJUKDOM
13. Vad gör Gud för en kristen som är allvarligt sjuk? Hur betraktar den kristne uthållighet under sjukdom?
13 Den kristne kan bli allvarligt sjuk. Fysisk sjukdom har ofta en icke önskvärd verkan på ens andliga hälsa. Det är svårt att bevara god jämvikt under sjukdom. Gud hyser djup medkänsla med den som är sjuk. Och mer än så — han ger hjälp. Psalmisten säger: ”Jehová skall hjälpa honom på hans sjukbädd; hela hans läger förvandlar du under hans sjukdom.” (Ps. 41:4, Åkeson) Gud lovar inte att hans tjänare alltid skall återvinna full hälsa. Men han försäkrar den kristne om att han kommer att stå vid hans sida och göra hans sjukdom uthärdlig. Språket i psalmen påminner en om en sköterska som ständigt sköter om en patient, så att ingen del av kroppen har det svårt, eller om en förälder som kärleksfullt tar hand om ett sjukt barn, gör att det har det bekvämt, tvättar det, byter sängkläder och jämnar till bädden, så att barnet känner sig vederkvickt och uppiggat. Om det är bäst för den enskilde, kan Gud resa upp honom ur hans sjukbädd och förvandla den till en hälsans bädd. Men även om han inte återhämtar sig, så gör Gud att allting verkar för hans bästa. (Rom. 8:28) Andligt sett görs han starkare, och han uthärdar sjukdomen och betraktar den som en form av tuktan eller fostran, som danar honom till att bli en starkare, mer hänsynsfull, mer medkännande kristen. Han kommer ihåg att Kristus led. Det Jesus var med om verkade till nytta för honom och för oss. Gud övergav inte Jesus, och hans belöning för tålmodigt uthärdande var stor. — Hebr. 4:15; 5:8, 9.
HJÄLP UNDER FÖRFÖLJELSE
14. Bör vi bli förvånade, om det kommer förföljelse? Vilken försäkran om hjälp har vi?
14 På grund av den kristnes ståndpunkt för bibelns principer kan han utsättas för motstånd och till och med förföljelse. Detta hände David, som blev jagad som ett djur av kung Saul, förrådd av en nära vän och föremål för sammansvärjning av sina egna söner, när han var sjuk. (1 Sam. 24:2; Ps. 41:10; 2 Sam. 15:31; 1 Kon. 1:1, 5) Likväl kunde han av egen personlig erfarenhet skriva: ”Han [Jehova] döljer mig i sin hydda på olyckans dag, han beskärmar mig i sitt tjäll.” ”Om än min fader och min moder övergiva mig, skall HERREN upptaga mig.” — Ps. 27:5, 10.
FRIHET FRÅN ORO FÖR EKONOMIN
15. Varför bör den kristne inte frukta för att han inte kommer att ha livets materiella nödtorft?
15 Inte ens den ekonomiska situationen bör överdrivet bekymra den kristne. Aposteln Paulus skrev: ”Må ert levnadssätt vara fritt från penningkärlek, i det ni nöjer er med det som är. Ty han har sagt: ’Jag skall på inga villkor släppa dig, inte heller på några villkor överge dig.’ Vi kan alltså vara vid gott mod och säga: ’Jehova är min hjälpare; jag skall inte vara rädd. Vad kan en människa göra mig?’” (Hebr. 13:5, 6) David förklarade också: ”De som söka HERREN hava icke brist på något gott.” Återigen sade han: ”Jag har varit ung och är nu gammal, men jag har icke sett den rättfärdige övergiven eller hans barn gå efter bröd.” — Ps. 34:11; 37:25.
FRID — OCH GLÄDJEN I ATT HJÄLPA ANDRA
16. Vilka är några av de mest värdefulla fördelar som den kristne har nu på grund av sin samhörighet med Gud?
16 Bland de största fördelar man nu har av en förtrolig samhörighet med Gud är sinnesfrid och frihet från fruktan för det som skall komma över världen och över en själv. Eftersom den kristne har erfarit Guds kärleksfulla omvårdnad och hans beskydd för dem som har förtrolig umgängelse med Gud, har han det säkra hoppet om bättre ting som skall komma. I enlighet med Guds löfte väntar han på nya himlar och en ny jord där rättfärdighet skall bo. (2 Petr. 3:13) Han har det hoppet att han, om han skulle dö, skall få vara med om en uppståndelse till denna rättfärdiga tingens ordning. (Apg. 24:15) Dagligen har han bevis för det som aposteln Paulus av sin egen erfarenhet talade om: ”Guds frid, som övergår allt förstånd [allt fint och förträffligt som den kristne skulle kunna tänka ut], skall skydda era hjärtan och era tankeförmågor med hjälp av Kristus Jesus.” — Fil. 4:7.
17. Vilken ytterligare glädje kan den kristne ha på grund av att han har förtrolig umgängelse med Gud?
17 När den kristne äger denna utmärkta samhörighet, kan han hjälpa andra att lära känna dessa ting. Det finns ingen större glädje än att hjälpa andra att komma till kunskap om Guds sanning och föras in i en god samhörighet med Jehova och hans Son. Detta är orsaken till att Jehovas vittnen besöker människors hem överallt på jorden och förkunnar för dem de ”goda nyheterna” och sedan gör återbesök för att leda bibelstudier. Allteftersom nya förs till gemenskap med den kristna församlingen får de också erfara glädjen i att på ett förtroligt sätt känna Fadern och den som han har sänt ut, Jesus Kristus. För alla dessa är det verkligen så att ”detta betyder evigt liv”. — Joh. 17:3.
[Bild på sidan 18]
Gud beskyddar den som har förtrolig umgängelse med honom genom att öppna hans ögon, så att han tydligt ser den fara han befinner sig i
[Bild på sidan 21]
Alldeles som förälder kärleksfullt vårdar ett sjukt barn gör Gud det som är gott mot sjuka kristna
”När de rättfärdiga ropa, då hör HERREN och räddar dem ur all deras nöd. HERREN är nära dem som hava ett förkrossat hjärta och frälsar dem som hava en bedrövad ande. Den rättfärdige måste lida mycket, men HERREN räddar honom ur allt.” — Ps. 34:18—20.