Döm inte andra

Ofullkomliga människor är benägna att jämföra sig själva med andra och fastställa sina medmänniskors värde. Sådana slutsatser bygger ofta på personligt tycke och smak eller på skiljaktigheter i fråga om bakgrund eller utbildning.

Sanna kristna måste emellertid akta sig för att betrakta andra i en felaktig dager. När den kristne aposteln Paulus behandlade frågan om att äta vissa födoämnen, framhöll han en princip som kan hjälpa oss att behålla jämvikten, när det gäller detta viktiga område i livet. Han skrev: ”Den som äter må inte se ner på den som inte äter, och den som inte äter må inte döma den som äter; Gud har ju välkomnat honom.” — Romarna 14:3.

Jehova Gud välkomnar alla som söker göra hans vilja. Varför skulle då någon människa se ner på eller döma andra i fråga om sådant som är av personlig natur? I det nämnda fallet kan den som med gott samvete åt kött ha haft en benägenhet att se ner på den som inte åt. Han kan ha menat att den som inte åt var överdrivet samvetsgrann, att han gick till ytterlighet. Å andra sidan kan den som inte åt orättmätigt ha dömt den som åt och betraktat honom som en lagöverträdare, en syndare. En kristen som är balanserad i fråga om sådana områden i livet, vare sig det gäller mat, dryck, underhållning, klädsel eller liknande, inser att han är blott och bart en tjänare eller slav åt Gud och att han som sådan inte har någon rätt att fastställa andra människors värde på grundval av sina egna uppfattningar. När det rör sådant som inbegriper personligt val eller tycke och smak, ser han alltså inte ner på medtroende. Inte heller dömer han dem och anser att de är lagbrytare.