Synden — har den längre någon betydelse?

”SOM nation upphörde vi officiellt ’att synda’ för omkring tjugo år sedan.” Detta var dr Karl Menningers kommentar i boken Whatever Became of Sin? Han påpekade att den senaste gången en amerikansk president nämnde synd som någonting av stort nationellt intresse var i ett tillkännagivande år 1953.

I länderna i Österlandet är begreppet synd vanligtvis inte så viktigt som till exempel begreppet heder eller barnens lydnad mot föräldrar. Men i länderna i Västerlandet ansågs det en gång vara av livsviktig betydelse. Om någon blev anklagad för att synda, var detta ytterst allvarligt. Nu för tiden tycks saker och ting ha förändrats. Om människor säger att de har syndat, säger de det vanligtvis med ett leende på läpparna. Synd är inte längre något förskräckligt. Är det så den bör betraktas?

Vad är egentligen synd? Sanningen är den att många människor inte längre är säkra på vad det är. Människor talade förr i tiden om ”de sju dödssynderna”: stolthet, girighet, vällust, vrede, frosseri, avund och andlig lättja. Dessa egenskaper tycks i dag vara alldagliga företeelser. Det uppmuntras till stolthet, till exempel nationalstolthet och rasstolthet. Det är svårt att förstå hur konsumtionssamhället i många rika länder skulle kunna fortsätta utan att det förekom ett visst mått av girighet, avund och frosseri bland befolkningen. Äktenskapsbrott, homosexualitet och otukt — olika slag av vällust — tolereras eller uppmuntras till och med av vissa religiösa ledare. Och andlig lättja uppmuntras aktivt genom moderna uppfinningar, sådana som television.

Vems uppfattning är det?

Ibland säger människor: ”Så länge som du låter ditt samvete vägleda dig, syndar du inte.” Det är sant att vårt samvete är en gudagiven hjälp till att inse vad som är gott och vad som är ont. Om det inte hade varit för samvetet, skulle det mänskliga samhället troligtvis för länge sedan ha förfallit till fullständigt kaos och barbari. — Rom. 2:14, 15.

Men samvetet kan också vara bedrägligt. De flesta människor inser till exempel att mord är synd. Men mord var religiöst godkänt för tillbedjare av hindugudinnan Kali såväl som för medeltidens katolska inkvisitorer. Jesus varnade sina efterföljare och sade: ”Den stund kommer då var och en som dödar er skall föreställa sig ha utfört en helig tjänst åt Gud.” (Joh. 16:2) Och i dag mördas omkring 50 millioner ofödda barn varje år genom abort, som ofta godkänns av landets lag.

Somliga människor har dessutom en förvånansvärd förmåga att tänja sitt samvete. Alldeles som det sades om en viss statsman blir deras samvete deras ”medbrottsling” i stället för deras ”vägledare”. Det är sant att de flesta skulle betrakta stöld som en synd, i synnerhet om det var deras pengar som blev stulna. Men ett av de största problemen vad det gäller brottslighet i Förenta staterna finns inom affärslivet och inbegriper sådant som snatteri, försäkringsbedrägerier och mutor eller pengar under bordet. Millioner människor bland den stora massan hänger sig åt detta. Oroar deras samvete dem? Tydligtvis inte. Varför inte? Kanske därför att de inte avslöjas eller därför att ”alla gör det”.

Samvetet spelar en stor roll när det gäller att inse vad som är synd, men det tycks behöva vägledning. Men var kommer denna vägledning ifrån? De som påstår sig vara auktoriteter på ämnet motsäger ofta sig själva eller varandra.

Inom den romersk-katolska kyrkan, till exempel, betraktades det förr som en synd att äta kött på fredagarna. Men nu betraktas det inte längre som synd på de flesta fredagar om året. Många undrar: ”Vad är skillnaden mellan förr och nu?”

Denna samma religiösa organisation, romersk-katolska kyrkan, betraktar det som en allvarlig synd att använda ”konstlade” medel för att begränsa en familjs storlek. Men många människor, även katoliker, ser med oro på hur jordens befolkning ökar och har nu ändrat sin uppfattning. De instämmer helt säkert i dr Karl Menningers kommentar: ”Hänsynslöshet, liknöjdhet och brist på självbehärskning när det gäller fortplantningen eller okunnighet och likgiltighet beträffande de konsekvenser det har för världen tycker jag ger uttryck åt den mest fruktansvärda synd.” Vilket är synd — att begränsa eller att befrämja befolkningstillväxt?

Sådant skapar förvirring i människors sinnen. En nyligen gjord undersökning av katoliker i Förenta staterna visade att ”de flesta katoliker inte har klart för sig vad synd är”. Många erkände att de är ”osäkra om vad synd är”, och därför ”vet de inte riktigt vad de skall bekänna”.

Somliga intellektuella till och med ifrågasätter om synd längre existerar. De föredrar att tala om ”sjukdom” i stället för om ”synd”. Enligt tidskriften Time uppges en teolog ha sagt angående Jim Jones, som fick sina efterföljare i Guyana att begå självmord: ”Jag tror att det som i verkligheten händer sådana människor som Hitler och Jones har att göra med psykologisk sjukdom. För mig tycks det enda gensvaret vara medlidande med alla som är inbegripna, inte moralisk avsky.”

Har det verkligen någon betydelse?

Vi kan med tanke på sådana omfattande meningsskiljaktigheter fråga oss: ”Har synd verkligen längre någon betydelse?” Om vi har omsorg om vara familjer och våra medmänniskor och om vi vill ha ett hopp för framtiden och önskar leva ett lyckligt och tillfredsställande liv nu, då måste svaret bli ”ja”.

”Synd” definieras ibland som ”att bryta mot en religiös lag eller en moralisk princip”. När vi nämner ”religiös lag”, förs tanken till den ende som verkligen äger myndighet att tala om för oss vad synd är och hur vi skall undvika den, nämligen upphovsmannen till den sanna religionen, Jehova Gud. Han skapade människan för att leva enligt vissa morallagar. Om vi bryter mot naturlagarna — sådana som tyngdlagen — kan resultatet bli förödande. Om vi på liknande sätt bryter mot Guds morallagar — dvs. om vi syndar — kan resultatet till slut bli lika förödande. Bibeln varnar oss: ”Bli inte vilseledda: Gud driver man inte gäck med. Ty vadhelst en människa sår, detta skall hon också skörda.” — Gal. 6:7.

Syndens olycksbringande verkan på en individ visas av följande ord i Hesekiel 18:4 (Åkeson): ”Den själ, som syndar, hon skall dö.” Syndens dåliga verkan på hela nationer eller folk visas i Ordspråksboken 14:34, som säger: ”Rättfärdighet upphöjer ett folk [en nation, NW], men synd är folkens vanära.”

Ja, synd har betydelse. För vårt eget bästa måste vi inse vad synd är och måste lära oss att undvika den. Hur är detta möjligt? Låt oss se i följande artiklar.

Kung David sade: ”Se, i synd är jag född, och i synd har min moder avlat mig.” — Ps. 51:7.