Watchtower ONLINE LIBRARY
Watchtower
ONLINE LIBRARY
Svenska
  • BIBELN
  • PUBLIKATIONER
  • MÖTEN
  • w81 1/8 s. 13-18
  • Tacksamma för ”det lyckliga hoppet”

Ingen video finns tillgänglig för valet.

Tyvärr kunde videon inte laddas.

  • Tacksamma för ”det lyckliga hoppet”
  • Vakttornet – 1981
  • Underrubriker
  • Liknande material
  • ”TACKA”
  • TACKSAMHET MOT GUD
  • ETT LYCKLIGT HOPP FÖR VILKET VI BÖR VARA TACKSAMMA
  • TACKSAMMA FÖR VAD SOM SKALL SKE I EN NÄRA FRAMTID
  • Var alltid tacksam
    Vakttornet (Studieupplagan) – 2019
  • Tacksamhetens värde
    Vakttornet – 1966
  • Tacksamhet
    Vakna! – 2016
  • Uppodla en ande av tacksamhet
    Vakttornet – 1998
Mer
Vakttornet – 1981
w81 1/8 s. 13-18

Tacksamma för ”det lyckliga hoppet”

”Vi väntar på det lyckliga hoppet och det härliga tydliga framträdandet av den store Guden och av vår frälsare, Kristus Jesus.” — Tit. 2:13.

1, 2. På vilka två sätt kan visad tacksamhet frambringa lycka och glädje?

HENNES arbetskamrater kände henne som en skicklig, produktiv och glad sekreterare. De kan ha menat att övning ger färdighet och att detta faktum bidragit till att hon fått dessa goda egenskaper. Men när man frågade denna klarsynta kvinna om vad hon själv ansåg vara orsaken, pekade hon alltid på den tacksamhet hennes arbetsgivare visat. Varför det?

2 Hon förklarade att han alltid så frikostigt gett uttryck åt sin uppriktiga tacksamhet, oavsett hur obetydlig eller rutinmässig hennes arbetsuppgift varit. Hon kände på så sätt att det hon utförde var meningsfullt och att hon behövdes; och dessutom kände hon större lycka och glädje i sitt arbete än hon annars skulle ha gjort. Det visar verkligen vilket gagneligt resultat det kan bli av att man ger uttryck åt sin tacksamhet. Men visad tacksamhet är inte enbart till gagn för den som får motta den; den är också till nytta för den individ som visar den och som utvecklat en tacksamhetens ande.

3. Varför bör vi uppodla en tacksamhetens ande?

3 Nu för tiden verkar de flesta människor vara först och främst intresserade av det egna jaget. Det är en inställning som helt är i strid mot tacksamhetens ande — att man visar att man tänker på andra och villigt och glatt ger uttryck åt sin uppskattning av vad dessa människor gör. Det paradoxala är emellertid att ju mer man arbetar på att uppodla ett uppriktigt intresse för andra och frikostigt visar hur mycket man uppskattar de tjänster, gärningar och ansträngningar de gjort, desto lyckligare kommer man själv att bli. Dessutom kan ens goda förhållande till Jehova Gud vara beroende av om man utvecklar en tacksamhetens ande eller inte. Det är någonting som kan påverka ens lycka och glädje i livet i största allmänhet nu, och dessutom kan det ha betydelse för i vilken utsträckning man får del av ”det lyckliga hoppet” som bibeln håller fram för sanna kristna. — Tit. 2:13.

”TACKA”

4. Vad är bibelns syn på att vara tacksam?

4 Bibeln uppmanar oss att uppodla en tacksamhetens ande. Aposteln Paulus skrev till exempel: ”Tacka Gud i förbindelse med allting. Ty detta är Guds vilja i samband med Kristus Jesus när det gäller er.” Och han gav kolosserna följande råd: ”Låt den Smordes frid råda i era hjärtan, eftersom ni ju blev kallade till den i en enda kropp. Och visa er tacksamma.” (1 Tess. 5:18; Kol. 3:15) Även om detta råd riktar uppmärksamheten på att vi först och främst skall visa tacksamhet mot Gud, bör det påminna oss om hur värdefullt det är att uppodla en tacksamhetens ande i de vardagliga tingen i livet.

5. Hur visade Paulus att han hade en tacksamhetens ande?

5 Paulus själv tvekade inte att berömma dem som gjort något bra och inte heller att framföra sitt tack direkt till dem. Läs vad han säger i Romarna 16:1—4. I det skriftstället berömmer och tackar han Febe såsom en som ”visat sig vara en försvarare för många”. Det är möjligt att hon gjorde bruk av sitt inflytande i samhället för att därigenom kunna försvara de kristna som blivit falskt anklagade eller att hon visade gästfrihet mot de resande kristna. Paulus framförde sedan ett särskilt tack till det äkta paret Priska och Akvila för att de ”vågat sin egen hals” för hans och andras skull. Du kan föreställa dig vilken glädje Febe, Priska och Akvila måste ha känt, då de så öppet blev föremål för tacksamhet. Men det var också bra för Paulus själv att på detta sätt ge uttryck åt vad han kände. Han kunde på så sätt själv få känna den lycka och glädje som kommer av att ge — av att ge ett erkännande, ära eller uppmuntran. Även vi kan få erfara en sådan lycka och glädje, om vi visar vår tacksamhet. — Apg. 20:35; 2 Tim. 1:16—18.

6, 7. Hur kan du visa tacksamhet?

6 Varje dag uppstår tillfällen då vi kan visa att vi är tacksamma. Det kan vara av en så enkel anledning som att någon visar artighet — att någon kanske håller upp dörren för oss eller plockar upp någonting som vi tappat. Men orden ”tack skall du ha” bör vara mer än en rituell etikettsfråga. Om vår tacksamhet verkligen kommer från hjärtat, kommer andra att upptäcka det, och de kommer som en följd därav att känna sig lyckligare — och det kommer vi själva också att göra.

7 Det är bra om vi kan få vår tacksamhetens ande att nå vidare kretsar. Vi kanske skulle kunna visa människor, som gör oss sådana tjänster som vi normalt lätt tar för givna, hur mycket vi uppskattar vad de gör. Det kan till exempel gälla ett affärsbiträde, en servitris på en restaurang eller en posttjänsteman. Ditt leende och dina uppriktigt sagda ord: ”Tack skall du ha” kommer att göra att deras arbetsuppgifter går mycket lättare och att de får ut mera av dem. Men de som kanske mest av allt förtjänar att få röna vår tacksamhet är de som står oss närmast, de vars ansträngningar vi har en benägenhet att bara förbise. Hur ofta brukar du tacka din hustru för den goda mat hon lagar, för att hon försöker hålla hemmet rent och snyggt eller för att hon så tålmodigt tar hand om barnen? Hur många äkta män arbetar inte dag ut och dag in utan att höra ett ord av uppskattning från sin hustru, och ännu mer sällan från sina barn? Ungdomar, skulle ni inte oftare kunna begrunda allt det goda era föräldrar gör för er och sedan på ett eller annat sätt ge uttryck åt den uppskattning ni känner i hjärtat? Allteftersom det mer och mer blir en vana för dig att visa tacksamhet, kommer ditt liv att bli rikare. Andra människor kommer att tycka bättre och bättre om dig, och banden av tillgivenhet kommer att stärkas. Ja, du kommer att bli lyckligare.

TACKSAMHET MOT GUD

8—10. a) Varför bör vi enligt Psalm 100 vara tacksamma mot Gud? b) Hur ställer sig de flesta människor i detta avseende?

8 Om vi har orsak att känna tacksamhet för vad andra människor gör oss, har vi betydligt större orsak att känna tacksamhet mot vår Skapare. Psalm 100 är en tacksägelsepsalm som riktar uppmärksamheten på varför det är lämpligt att tacka Gud. Vi läser där: ”Han har gjort oss, och icke vi själva.” (Ps. 100:3) Det är så förnuftigt sagt. Hur skulle vi ha någon möjlighet att finna lycka, om Gud inte hade skapat mänskligt liv och låtit oss få leva? (Apg. 17:26—28) Ja, bara det faktum att vi lever är en orsak till tacksamhet.

9 I Psalm 100:5 utropas det: ”Ty HERREN [Jehova] är god.” Det är någonting som är sant ur många synvinklar. Inte minst ur den synvinkeln att Gud sörjt för att vi skall få allt det goda vi behöver för att leva och samtidigt njuta av livet. Vi lever på Guds jord och livnär oss av allt det goda som finns där. (Jes. 45:18; Apg. 14:15—17) Om en god vän till dig gav dig en välsmakande, närande frukt, skulle du med all säkerhet säga: ”Tack skall du ha.” Men ändå är det så att Jehova Gud är det ursprungliga upphovet till denna frukt och alla andra födoämnen jorden ger. (1 Mos. 2:9, 15, 16; Ps. 104:10—15, 24; 145:15, 16) Vad känner du för Gud i förbindelse med allt detta goda han skänkt oss? — 1 Tim. 4:3, 4.

10 Om vi visar att vi känner tacksamhet mot Gud, innebär det att vi kommer att skilja oss från de flesta andra människor som lever i dag. De har en tendens att vilja ignorera Gud och allt vad han har gjort. Även några av dem som har till vana att i familjen frambära några få ord av ”tack” i en bön innan de äter visar i sina liv att de inte känner någon djupare tacksamhet mot Gud. De tar sällan hänsyn till Guds vilja, när de gör upp planer för sitt liv. Men är vi annorlunda? Det bör vi vara.

11, 12. Vilken viktig tanke får vi i Kolosserna 3:15 angående tacksamhet?

11 Som vi tidigare nämnt skrev aposteln Paulus: ”Låt den Smordes frid råda i era hjärtan, eftersom ni ju blev kallade till den i en enda kropp. Och visa er tacksamma.” (Kol. 3:15) Om vi sålunda skall visa verklig tacksamhet mot Gud, inbegriper det mera än att bara i ord säga: ”Tack.” Vi behöver visa i vårt liv att vi känner tacksamhet mot honom. Vad vi först och främst måste göra är att studera hans ord och ta reda på vad som är hans vilja för oss i vår tid och sedan göra den. — Joh. 13:17.

12 Paulus’ ord i Kolosserna 3:15 bör också påminna oss om att Jehova Gud har kallat enskilda individer till att tillsammans utgöra en enad kropp av kristna. Dessa människor är sådana som har insett att de är syndare, men som uppskattar att de kan få Guds förlåtelse på grundval av Jesu lösenoffer. (Rom. 6:17, 23; 7:22—25) Tänk på vad det kan innebära för dig. Du kan få inta en ren ställning i Guds ögon. Detta är ytterligare en anledning till att vi måste visa tacksamhet mot Gud. — Upp. 7:10, 14.

13. På vilket sätt går tacksamhet längre än till att enbart gälla vårt nuvarande liv?

13 Vi gör emellertid väl i att begrunda om denna tacksamhetens ande bara har att göra med vårt nuvarande vardagliga liv. Är det helt enkelt en fråga om att vara mera öppen och utåtriktad, att bara visa uppskattning av vad andra gör för oss, både när det gäller andra människor och Gud själv? Nej, för en kristen inbegriper tacksamheten framtiden, hans hopp. Paulus skrev: ”Vi väntar på det lyckliga hoppet och det härliga tydliga framträdandet av den store Guden och av vår frälsare, Kristus Jesus.” — Tit. 2:13.

ETT LYCKLIGT HOPP FÖR VILKET VI BÖR VARA TACKSAMMA

14, 15. Vad var det ”lyckliga hoppet” som Paulus omnämnde i Titus 2:13?

14 Vad var det ”lyckliga hoppet” som Paulus hade, det hopp för vilket han kände så stor tacksamhet? Det var att han hade den lyckliga framtidsutsikten att få uppstå och komma till himmelen, att få leva där som en odödlig, andlig skapelse och tillsammans med Jesus Kristus få regera i hans ”himmelska rike”. (2 Tim. 4:18) Det var också det hopp han delade med Titus och de andra med anden smorda kristna i Kolosse och Tessalonika.

15 Paulus kunde därför skriva till kolosserna: ”Vi tackar Gud, vår Herre Jesu Kristi Fader, alltid när vi ber för er, då vi ju har hört om er tro i förbindelse med Kristus Jesus och den kärlek ni har till alla de heliga på grund av det hopp som är förvarat åt er i himlarna. Detta hopp har ni hört om förut.” (Kol. 1:3—6) Paulus kunde därför av goda skäl ge dem som var kallade till himmelskt liv följande uppmaning: ”Visa er tacksamma.” — Kol. 3:15.

16. När skulle det hoppet komma att bli verklighet?

16 När skulle det ”lyckliga hoppet” om en uppståndelse till himmelskt liv bli verklighet? Paulus visste att det inte skulle bli verklighet förrän vissa framtida ting först inträffat. Han skrev att de ”levande, som överlever till Herrens närvaro, alls inte skall komma före dem som har somnat in i döden”. Vidare skrev han: ”De som är döda i gemenskap med Kristus skall uppstå först.” Detta hopp skulle därför inte bli förverkligat förrän Kristi närvaro (grek.: parousiʹa) börjat. — 1 Tess. 4:15—17.

17, 18. Varför är vår tid särskilt betydelsefull när det gäller det ”lyckliga hoppet”?

17 Detta har en intressant innebörd för oss. Jesus förutsade att hans närvaro skulle kännetecknas av ett sammansatt tecken, ett tecken som inbegrep ovanliga krig, jordbävningar, livsmedelsbrist och andra ting som vi tydligt sett framträda sedan första världskriget år 1914. (Matt. 24:3—14) Det är också värt att lägga märke till att det förutsades att de smorda kristna skulle uppstå till himmelskt liv, innan konungen Jesus Kristus ingriper i den kommande ”stora vedermödan”. (Matt. 24:21; Upp. 2:26, 27) Följaktligen lever vi i den tid då Paulus, Titus och de andra, som var i förening med Kristus men dött, får uppleva förverkligandet av sitt ”lyckliga hopp”.

18 Denna uppståndelse ingår också som en del av det ”härliga tydliga framträdandet av den store Guden och av vår frälsare, Kristus Jesus”.a (Tit. 2:13) Jesus framträder eller kommer i dagen på så sätt att han med Guds bistånd dömer och lönar dem som har dött i förening med Kristus. I bibeln sades det beträffande detta att han skulle ”stiga ner från himmelen med ett befallande rop, med en ärkeängels röst och med Guds trumpet, och de som är döda i gemenskap med Kristus skall uppstå” och förena sig med honom i himmelen. (1 Tess. 4:16) Vad händer då med de smorda kristna som lever kvar på jorden? Allteftersom de dör, kommer de att ”förvandlas, i ett nu”. De kommer att få en andlig kropp och föras till himmelen, och som belöning får de ”livets krona”. — 1 Tess. 4:17; 2 Tim. 4:1, 8; 1 Kor. 15:44, 50—57; Jak. 1:12.

19. Vilka andra har ett lyckligt hopp?

19 Detta uppdrag som vår Frälsare, Kristus Jesus, fullgör utgör också ett tydligt framträdande av Guds härlighet. Men det tydliga framträdandet av Guds härlighet genom Kristus kommer att åstadkomma någonting mer, något som är av särskild betydelse för de kristna i vår tid som vet att de inte är smorda med Guds ande och inte heller utvalda till himmelskt liv. Denna skara utgör trogna kristna som har det lyckliga hoppet att få leva för evigt i ett återupprättat jordiskt paradis. Om detta är den framtidsutsikt du har, tänk då på att du nu har en särskild anledning att känna tacksamhet.

TACKSAMMA FÖR VAD SOM SKALL SKE I EN NÄRA FRAMTID

20, 21. Vad förutsades det att Jesus skulle göra under sin närvaro?

20 Jehovas sanna tillbedjare har under många hundra år varit tvungna att uthärda och kämpa mot en ond tingens ordning, i vilken falsk religion utgjort en integrerande del. Sanna kristna har funnit mycket stor glädje i att få tjäna Jehova, men de kan aldrig helt och fullt känna sig lyckliga och glada så länge denna onda tingens ordning och dess falska religion existerar. Nu kan de emellertid av en särskild anledning känna lycka och tacksamhet! Av vilken anledning då?

21 När aposteln Paulus skrev till tessalonikerna om Kristi närvaro, blev han inspirerad att skriva ner ett löfte om att det i denna tidsperiod skall ske förunderliga förändringar. En sak som Kristus skall göra är att han ”genom sin närvaros tydliga framträdande” skall tillintetgöra det falska religiösa element som kallas ”laglöshetens människa”. Detta religiösa element består främst av ett antikristet avfall som de ledande inom den falska religionen stått bakom, främst kristenhetens prästerskap. — 2 Tess. 2:3—8.

22, 23. Varför kommer vi att kunna vara tacksamma för att den falska religionen når sitt slut?

22 Att den falska religionen når sitt slut kommer att ge oss orsak att känna tacksamhet mot Gud. Men Kristus kommer att göra något mera. Jesus kommer med Jehovas hjälp att tillintetgöra alla ”dem som inte känner Gud och dem som inte lyder de goda nyheterna om vår Herre Jesus”. (2 Tess. 1:6—10) Vi lever nu vid tiden för Kristi närvaro och ”det härliga tydliga framträdandet av den store Guden och av vår frälsare, Kristus Jesus”. Det innebär att vi lever i den tid då falsk religion och alla de som inte tjänar Skaparen i överensstämmelse med sanningen kommer att tillintetgöras. Om Paulus för så länge sedan kunde skriva till tessalonikerna: ”Tacka Gud i förbindelse med allting”, tänk då på att vi i vår tid alldeles särskilt har anledning att tacka honom! — 1 Tess. 5:18.

23 Tillintetgörelsen av falsk religion kommer att bli en välsignelse. Då kommer alla de vilseledande läror som så länge hållit millioner människor i fruktan att vara borta — sådana läror som att odödliga själar lider i ett helvete eller den om de dödas andar. (Joh. 8:32) Hela det lydiga människosläktet kommer då att lyda ”de goda nyheterna om vår Herre Jesus” och tjäna Jehova. Detta kommer att föra med sig att det blir enhet och frid. Är inte detta någonting att känna tacksamhet för?

24, 25. Vilka andra välsignelser väntar nu de lydiga bland människosläktet i en nära framtid?

24 När de som inte lyder de ”goda nyheterna” inte längre finns kvar, kommer de människor som då lever att lära känna och följa rättfärdighetens vägar. (Jes. 11:9; 26:9) Du kan redan nu finna glädje och tillfredsställelse i att samtala med din familj om vilken förändring detta kommer att medföra. Jämför dessa förhållanden med vad du nu erfar på din arbetsplats eller när du har med myndigheter att göra eller när du färdas i en okänd trakt.

25 Den nya tingens ordning kommer också att kännetecknas av fysiska välsignelser från Gud. Han kommer att undanröja sjukdom och död. (Upp. 21:1—4) Han kommer att välsigna våra händers verk, så att vi kan njuta av det överflöd som finns av allt vad vi behöver för att kunna leva. (Ps. 67:7; jämför Jesaja 65:21—25.) Det kommer också att råda fred mellan människor och Guds djurskapelse; Jehova kommer att se till att det blir så, alldeles som i det ursprungliga paradiset, då djuren åt vegetabilisk föda och inte skadade människor.

26. Vilka skäl har du till att känna tacksamhet och lycka?

26 Dessa välsignelser kommer att ske inom den närmaste framtiden. Du kan få möjlighet att uppleva dessa. Vilken unik tid vi följaktligen lever i! Trots att otacksamhet och brist på lycka kännetecknar människor i största allmänhet i vår tid, har vi många, många skäl till att känna tacksamhet mot Gud, i synnerhet för det lyckliga hopp vi äger. Må vi regelbundet tacka honom för detta.

[Fotnoter]

a Se sidan 29, 30.

[Bild på sidan 17]

De som har det ”lyckliga hoppet” och som dör i förening med Herren under hans ”närvaro” kommer inte att sova i döden. När de dör, kommer de att få uppstå, och de förvandlas då ”i ett ögonblick, under den sista trumpeten”.

    Svenska publikationer (1950–2026)
    Logga ut
    Logga in
    • Svenska
    • Dela
    • Inställningar
    • Copyright © 2025 Watch Tower Bible and Tract Society of Pennsylvania
    • Användarvillkor
    • Sekretesspolicy
    • Sekretessinställningar
    • JW.ORG
    • Logga in
    Dela