Helbrägdagörelse genom tron — kan det göra någon skada?

HELBRÄGDAGÖRARE förklarar att deras kraft att hela inte alltid fungerar. Man kan lätt föreställa sig att detta lett till problem. När sjuka människor helt har förlitat sig på en helbrägdagörare och det underverk de hoppats på inte inträffat, har detta ibland fått allvarliga följder. I en del fall har människor dött av sjukdomar som kanske kunde ha behandlats framgångsrikt på något annat sätt.

Det kanske är just av den orsaken många helbrägdagörare nu för tiden rekommenderar att deras ”patienter” håller kontakt med sin läkare men ändå kommer till dem för att bli helbrägdagjorda genom tron. De säger att de betraktar läkaren som en medarbetare, inte en rival, i arbetet med att bota sjukdomar. Somliga läkare ger ett försiktigt godkännande åt detta slag av helbrägdagörelse genom tron med tanke på eventuella psykosomatiska fördelar för deras patienter.

Doktor William A. Nolan nämnde ett annat problem, sedan han gjort en lång undersökning av helbrägdagörelse genom tron. När han följde upp åtskilliga av de påstådda helbrägdagörelserna, fann han en hel del bitterhet. Folk hade blivit underrättade om eller hade inbillat sig själva att de var botade. Men efteråt var sjukdomen fortfarande kvar. En del sjukdomar var värre än de varit innan. Många människor kände sig lurade.

Men låt oss förutsätta att man följer rådet att hålla kontakten med sin läkare, och låt oss förutsätta att man är beredd på att man kanske inte blir botad. Vore det ändå inte värt att gå till en helbrägdagörare — bara uti fall att? För att kunna svara på den frågan måste vi se på den religiösa sidan av saken.

DEN RELIGIÖSA ANKNYTNINGEN

Helbrägdagörelse genom tron har starkt religiös anknytning. Evangelister och företrädare för den karismatiska rörelsen menar att deras verksamhet ”för människor tillbaka till Kristus”. Gör den det?

Det är värt att lägga märke till att folk under deras gudstjänster kan ”tala i tungor” eller bli ”dödade i anden”, som de säger — dvs. de faller i ett slags trance, varvid de inte kan röra sig men tycks vara medvetna om vad som pågår runt omkring dem. Detta påminner ganska mycket om hur människor får anfall eller försätts i trance när de uppsöker andra religiösa helbrägdagörare, som voodoopräster och häxdoktorer.

Det finns visserligen en del ”parapsykiska helbrägdagörare” som menar att deras verksamhet inte har något att göra med religion. Men deras metoder och erfarenheter liknar ofta de religiösa helbrägdagörarnas. Och hos åtminstone några finner man spiritism eller kanske österländsk religiös filosofi i bakgrunden.

Har dessa detaljer någon betydelse nu på det fördomsfria 1900-talet? Ja, de detaljerna har mycket stor betydelse, om vi som grund för vår värdering använder de helbrägdagörelser som Jesus Kristus och hans apostlar utförde under kristendomens första tid. Vad lägger vi märke till när vi undersöker dessa helbrägdagörelser?

DE HELBRÄGDAGÖRELSER JESUS UTFÖRDE

Det förekom ingen ”psykisk kirurgi” eller att folk blev ”dödade i anden” i samband med de helbrägdagörelser Jesus utförde. Han höll inte heller några känsloladdade predikningar före sin helbrägdagörelse. Det han gjorde var ofta helt informellt. Han kunde till exempel röra vid den sjuke, eller den sjuke kunde röra vid honom. Ibland talade han bara till dem som led nöd. Och de blev botade. — Matt. 8:14, 15; Luk. 8:43—48; 17:12—19.

Den helbrägdagörelse Jesus utförde var inte av psykosomatisk natur. En förtvinad hand kan inte botas på det sättet, men Jesus botade sådana sjukdomar. Han kunde bota ”varje slags sjukdom och varje slags skröplighet”. Han uppväckte till och med döda. (Matt. 4:23; Luk. 6:6—11; 8:49—56) Det förekom inga fall av ofullständigt tillfrisknande och inga misslyckanden. Sådana ord som ”besvikelse” eller ”bedrägeri” hördes aldrig i förbindelse med Jesu helbrägdagörelseverk. Till och med hans fiender erkände detta. (Joh. 11:47, 48) Varför denna skillnad mellan då och nu?

VARFÖR DENNA SKILLNAD?

Eftersom samstämmigheten är stor — också bland de flesta helbrägdagörare — om att Jesu helbrägdagörelse var från Gud, kan det då förhålla sig så att våra dagars helbrägdagörare står i förbindelse med en annan kraftkälla? Det är mycket sannolikt, särskilt när vi tänker på en del helbrägdagörares anknytning till spiritism och ockultism. Och det är mycket viktigt i det här sammanhanget att bibeln ger oss följande varning beträffande allt sådant: ”Hos dig må icke finnas någon ... som befattar sig med trolldom eller teckentydning eller svartkonst eller häxeri, ingen som förehar besvärjelsekonster, ingen som frågar andar eller som är en spåman eller som söker råd hos de döda.” — 5 Mos. 18:10, 11.

Det här är inte religiös trångsynthet. Det skyddar oss i stället mot att bli besmittade av ondskefulla andemakter — demoner — som aldrig velat människornas bästa. Nutida helbrägdagörelse med sin ockulta anknytning skiljer sig oundvikligen starkt från den helbrägdagörelse som Jesus Kristus utförde, eftersom han alltid tog avstånd från sådant inflytande. Vad som helst som utförs under inflytande av dessa krafter kommer oundvikligen att leda till många fall av ”besvikelse” och ”bedrägeri”.

Att det måste vara fråga om en annorlunda kraftkälla framstår ännu tydligare när man inser att det inte finns någon orsak att förvänta att samma slags helbrägdagörelse som Jesus utförde skulle förekomma i våra dagar. Jesu och hans apostlars helbrägdagörelseverk fullgjorde det som var avsikten med det.

VARFÖR JESUS BOTADE MÄNNISKOR

När aposteln Paulus’ vän Timoteus var sjuk, rekommenderade inte Paulus handpåläggning, utan det medicinska bruket av vin. (1 Tim. 5:23) Varför det? Därför att de första kristna inte betraktade helbrägdagörelsens gåva som ett slags behandlingsmetod mot sjukdomar. De hade heller inte fått i uppdrag att ta hand om mänsklighetens fysiska hälsa på den tiden.

De var predikare, precis som Jesus. För Pontius Pilatus förklarade Jesus sitt främsta uppsåt i livet när han sade: ”Till detta har jag fötts, och till detta har jag kommit i världen: att jag skulle vittna om sanningen.” — Joh. 18:37.

Varför ägnade han sig då åt helbrägdagörelse? Tillsammans med de andra underverken var detta ett tecken. Det bevisade att det kristna budskapet verkligen var från Gud, att det var ”sanningen”. Aposteln Paulus påvisade detta när han skrev: ”Hur skall vi då komma undan, ifall vi inte har brytt oss om en frälsning av sådan storhet, i det den började förkunnas genom vår Herre och bekräftades för oss av dem som hörde honom, under det att Gud trädde till med sitt vittnesbörd, med såväl tecken som förebud och olika kraftgärningar.” (Hebr. 2:3, 4) Det viktiga var alltså budskapet om frälsning, inte underverken. Underverken bevisade bara att budskapet var sant. När detta och det förhållandet att Gud använde den kristna församlingen väl hade blivit fastslaget, behövdes inte längre andens mirakulösa gåvor, till exempel helbrägdagörelse. — 1 Kor. 12:27—13:8.

Vad är då att säga om påstådda underverk som i våra dagar utförs i Jesu namn? Jesus själv sade att många skulle säga till honom: ”Herre, Herre, profeterade vi inte i ditt namn och drev ut demoner i ditt namn och utförde många kraftgärningar i ditt namn?” Och vad skulle Jesus svara? ”Gå bort ifrån mig, ni som övar laglöshet.” Jesus förnekade inte att kraftgärningar skulle utföras. Men de skulle inte ske med hans bemyndigande, ”i hans namn”. De skulle utföras genom någon annan kraft och var följaktligen laglösa. — Matt. 7:21—23.

Å andra sidan sade Jesus om sina sanna efterföljares verksamhet: ”Dessa goda nyheter om riket skall bli predikade på hela den bebodda jorden till ett vittnesbörd för alla nationerna.” Han sade också: ”Gå ... och gör lärjungar av människor ... och lär dem.” Ja, vittnesbördet i våra dagar skulle vara predikande och undervisning, inte sådana underverk som helbrägdagörelse. — Matt. 24:14; 28:19, 20.

EN BÄTTRE LÖSNING

Nyttan av att gå till en helbrägdagörare kan var tvivelaktig, men riskerna är uppenbara. Risken är att man får att göra med demonerna och att Jesus kommer att räkna en till dem som ”övar laglöshet”. Det finns också en risk att man går miste om en mycket bättre lösning på problemet med mänsklighetens sjukdomar än helbrägdagörelse.

Det finns en bättre lösning — Guds egen lösning, som förklaras för oss i bibeln. Denna inspirerade bok utlovar inte ögonblicklig befrielse från sjukdomar. Men den ger verkligen hjälp i hälsofrågor. Om man följer bibelns råd om fysisk och moralisk renhet, får man hjälp att undvika många sjukdomar, däribland den nutida epidemin av könssjukdomar och cancer till följd av rökning. Om man lyssnar till dess råd, får man hjälp att undgå många av de stressjukdomar som kan utlösas av avund, svartsjuka och bitter vrede. — Ords. 14:29, 30; 2 Kor. 7:1; Gal. 5:19—23.

Aposteln Paulus visar oss också hur vi bör förlita oss helt och fullt på Gud i svåra situationer, till exempel när vi drabbas av sjukdom. Då undgår man mycken ängslan och oro och får del av ”Guds frid, som övergår allt förstånd”. Denna sinnesfrid är otvivelaktigt till stor nytta i psykosomatiskt avseende när man är sjuk, och man behöver inte ta sin tillflykt till helbrägdagörelse. — Fil. 4:6, 7.

Bibeln väcker också spänd förväntan hos oss när den beskriver de förhållanden som skall råda på jorden efter det att Riket, den himmelska regering som Jesus predikade om, fullständigt har undanröjt den nuvarande själviska och våldsinriktade tingens ordning. Denna beskrivning blir ännu mer spännande när vi inser att tiden är mycket nära då dessa förhållanden skall bli en verklighet.

Aposteln Petrus sade att Jesu underverk var ”förebud” och ”tecken”. (Apg. 2:22) De var ”tecken” på sanningen i Jesu budskap, och de var ”förebud” på vad Jehova Gud skall ge honom makt att göra för mänskligheten när Guds rike får Hans vilja att ske på hela jorden. Föreställ dig vilket helbrägdagörelse- och återställelseverk som då skall fullbordas!

Uppenbarelseboken säger följande om vad resultatet skall bli av detta framtida helbrägdagörelseverk: Gud ”skall torka bort varje tår från deras ögon, och döden skall inte vara mer; inte heller skall sorg eller skrik eller smärta vara mer. De förra tingen har försvunnit.” Detta är ett pålitligt löfte. Det kommer inte att bli några svikna förhoppningar eller något bedrägeri, eftersom Gud själv säger: ”Skriv, därför att dessa ord är trovärdiga och sanna.” — Upp. 21:4, 5.

Är du bekymrad över problemet med sjukdom och död? Det är de flesta av oss. Varför då inte undersöka dessa löften från Gud? Du kommer att finna dem mycket mer pålitliga och tillfredsställande än helbrägdagörelse genom tron.

[Ruta på sidan 6]

Jesu helbrägdagörelse var —

▪ uppenbarligen från Gud

▪ fullkomligt effektiv i vartenda fall

▪ ofta helt informell

▪ erkänd som framgångsrik till och med av hans fiender

▪ avsedd att bevisa sanningshalten i budskapet om frälsning

[Ruta på sidan 7]

Jesu helbrägdagörelse var —

▪ INTE förknippad med spiritism eller ockultism

▪ INTE förbunden med känslosamma predikningar

▪ INTE psykosomatisk eller någon form av terapi

▪ INTE den viktigaste delen av hans tjänst

▪ INTE förutbestämd att efterliknas i vår tid

[Bild på sidan 5]

Det finns skillnader mellan den helbrägdagörelse Jesus utförde och våra dagars helbrägdagörelse genom tron