Är namnet verkligen viktigt?

DEN frågan ställer många, när man samtalar med dem om Guds namn. ”Gud är Gud”, säger de. ”Så varför behöver vi ett namn?”

The Illustrated Bible Dictionary, utgiven år 1980 av Tyndale House Publishers, säger så här om betydelsen av ett namn på bibelns tid: ”Ett studium av ordet ’namn’ i GT [Gamla testamentet] visar hur mycket ett hebreiskt namn betydde. Namnet är inte bara en benämning, utan det är betecknande för den verkliga personligheten hos den det tillhör. Det kan härleda sig från omständigheterna kring hans födelse (1 Mos. 5:29) eller återspegla hans karaktär (1 Mos. 27:36), och när någon sätter sitt ’namn’ på en sak eller på en annan person, så kommer den senare under hans inflytande och beskydd.”

Uppslagsverket säger sedan angående Guds namn: ”Yahweh är därför i motsats till Elohim [Gud] ett lämpligt substantiv, namnet på en Person, även om den Personen är gudomlig. Som sådant har det sin egen ideologiska bakgrund; det framställer Gud som en Person och för honom därigenom in i ett förhållande till andra, till mänskliga personligheter ... , och han talar till patriarkerna som till vänner.”

Det enda sätt varpå någon kan komma nära Gud och ha ett personligt förhållande till honom är därför genom att känna honom vid hans namn, Yahweh eller Jehova, och genom att lära sig att använda det namnet med respekt, när man tillber honom. (Johannes 17:26) De som gör detta kommer i sanning under Jehovas inflytande och beskydd, för han har själv sagt: ”Jag skall beskydda honom, därför att han känner mitt namn.” — Psalm 91:14.