Mildhet har kraft
EN LASTBILSCHAUFFÖR stoppade en bil som hade kommit från motsatt håll. Dess förare hade bländat honom genom att inte blända av ljuset på sin bil. Lastbilschauffören tog en järnstång och krossade båda strålkastarna på den olycklige medtrafikantens bil. Sedan fortsatte han sin väg och lämnade den stackars bilföraren med ett fordon som denne inte längre kunde köra. Låter en sådan händelse välbekant för dig?
För många millioner människor är våld svaret på allt som går dem emot. De angriper antingen med ord eller med fysisk kraft. Ovänlighet och hårda ord sprider sig som en smittosam sjukdom. Fler och fler människor finner att det är meningslöst att vara mild, eftersom det tycks vara mycket effektivare att försöka hävda sig. Men är detta sant?
Ett exempel från historien
Mannen stod under stark press. En stor folkskara med svärd och påkar hade kommit för att arrestera honom. En av hans nära följeslagare drog sitt svärd och högg av örat på en person i den fientliga folkskaran. Det rådde en mycket spänd atmosfär. Vad skulle den gripne mannen göra vid denna kritiska tidpunkt?
Mannen var Jesus Kristus. Lägg märke till hans reaktion. Jesus sade till den som hade försökt rädda honom: ”För tillbaka ditt svärd till dess plats, ty alla som tar till svärd skall gå under genom svärd. Eller menar du att jag inte kan vädja till min Fader om att i detta ögonblick förse mig med mer än tolv legioner änglar?” (Matteus 26:47—53) I stället för att visa brist på mildhet ”rörde [Jesus] vid örat och läkte” den sårade mannen. — Lukas 22:51.
Är mildhet ett tecken på svaghet?
Den mildhet Jesus visade kunde inte tillskrivas en svag personlighet. Jesus var en kraftfull man som hade sin himmelske Faders kraft bakom sig, och han stod fast för det som är rätt. Kommer du ihåg vad han gjorde i början av sin tjänst? Han gick in i templet i Jerusalem och såg ”dem som sålde nötkreatur och får och duvor och penningmäklarna på sina säten”, och han gjorde ett gissel av tåg och drev ”dem alla, med fåren och nötkreaturen, ut ur templet”. (Johannes 2:14, 15; se också Matteus 23:13—36.) Här fanns inga tecken på svaghet!
Genom sitt exempel visade Jesus att mildhet inte bara är ett yttre uttryck för lugn, utan återspeglar Guds fasta men milda personlighet. Jehova är fast och bestämd när det gäller att inte tolerera synden. Han hatar i hög grad synden och talar rättframt om den. (Ordspråksboken 6:16—19) Men i sin mildhet har Gud gjort anordningar för att den fallna människan skall bli försonad med honom genom lösenoffret och Jesu Kristi prästerliga tjänster. (Romarna 5:10; 1 Timoteus 2:5, 6; Hebréerna 4:14—16) Jehovas mildhet leder därför till att vi blir helt och fullt renade från synden. (1 Johannes 1:9) Mildhet har därför kraft och till och med frälsande kraft.
Hur man förvärvar mildhet
Ofullkomliga kristna vet att mildhet inte är en stark kraft inom dem. De har blivit födda i synd som en del av Adams familj. Vi har allesammans fallna köttsliga benägenheter och har avlägsnats från det liv som tillhör Gud. (Efesierna 2:3; 4:17, 18) Vi var utan tro och hopp, och troligen hade vi också en känsla av missräkning och otrygghet. Det är lätt att se hur detta sinnestillstånd skulle kunna få oss att brista i att visa mildhet. (Jämför Ordspråksboken 25:28.) Men när vi lärt känna Guds vägar och fått hans förlåtelse för synder, vad händer då? Vi växer oss starka i tron och gör framsteg i att uppodla Guds andes frukter som inbegriper mildhet. — Galaterna 5:22, 23.
Det är inte på grund av vår egen viljestyrka som någon av oss kan förvärva denna fina egenskap. Mildhet är i stället ett resultat av en nära gemenskap med Gud som är vår källa till styrka. Vår ärliga och uppriktiga önskan att efterlikna Jesu exempel hjälper oss ytterligare att handla med mildhet.
Eftersom mildhet är en inre egenskap, är den, alldeles som 1 Petrus 3:3, 4 framhåller, förbunden med ”hjärtats fördolda människa”. Det är inte en egenskap som man helt naturligt ärver, utan den förvärvas som en frukt av Guds ande och genom att man erhåller exakt kunskap och tillämpar hans ord. Mildhet är en del av den ”nya personligheten” som är formad enligt Jehova Guds likhet. (Kolosserna 3:10) Men är gudaktig mildhet lätt att förvärva?
Andra har lyckats
”Nej, den är inte lätt att förvärva”, svarar en lång, kraftig man. ”Jag har varit boxare. Men utanför ringen, i min egen stad, kallades jag ’kvarterets skräck’. Min fysiska styrka gav mig en känsla av överlägsenhet, och jag fann nöje i slagsmål på gatorna. Hemma visade jag inte heller någon självbehärskning. Jag kommer ihåg att jag en gång, när min hustru irriterade mig, krossade källardörren och kylskåpet med två slag. Ibland skämdes jag över mig själv — i synnerhet när jag låg berusad i trädgården framför huset i mina egna spyor. I sådana stunder bad jag till Gud om hjälp. Sedan fick jag mer och mer kontakt med Jehovas vittnen. För åtta år sedan drack jag mitt sista glas öl.
Jag hade en svår tid när jag skulle försöka bli herre över mitt humör. Men när jag nu predikar från hus till hus, kan jag tala med människor i stället för att bli uppretad på dem. När jag ser den kärlek som finns bland mina andliga bröder, hjälper detta mig att utveckla en mild ande, men jag måste fortfarande kämpa mot gamla tendenser. Som en kristen äldste kan jag förstå andra som har samma kamp, men jag vet att det är möjligt att lyckas.”
Tänk på fallet med en viss kvinna från Amboina i Indonesien. Hon hade ett mycket häftigt humör och bar en kniv under sin blus. I sina vredesutbrott hade hon skadat åtskilliga människor. Sedan kom bibelns sanningar in i hennes liv. Och vad säger hon nu efter att ha varit ett kristet vittne för Jehova under tjugo år? ”Jag insåg att jag inte kunde tillbedja Jehova och samtidigt ha ett sådant häftigt humör. Jag har med hans hjälp ändrat mig; fast jag måste fortfarande kämpa med mig själv för att bevara mitt lugn.”
Dessa exempel visar att en människa som önskar utveckla mildhet måste avhålla sig från att tänka och handla på det felaktiga sätt som är så vanligt i världen omkring henne. Det är alldeles som aposteln Paulus sade när han skrev till de kristna i Rom: ”Ta inte längre gestalt efter denna tingens ordning, utan förvandla er genom att göra om ert sinne, så att ni kan pröva er fram till vad Guds goda och välbehagliga och fullkomliga vilja är. Genom den oförtjänta omtanke som är mig given säger jag nämligen till var och en där ibland er att inte tänka högre om sig själv än man bör tänka.” (Romarna 12:2, 3) När vi inte tänker högre om oss själva än vi bör tänka, utan håller före att andra är oss överlägsna, hjälper detta oss att vara milda i vårt umgänge med dem. — Filipperna 2:3.
Vari ligger dess kraft?
I de mänskliga relationerna har mildhet långt kraftigare verkan än ett hårt och strävt sätt. När någon måste ta itu med en svår situation eller med en vredgad, upprörd eller djupt bedrövad människa, kommer mildheten att ge resultat därför att den troligen väcker ett gensvar som öppnar vägen till att övervinna svårigheterna. Bibeln säger: ”Ett mjukt svar stillar vrede.” Ja, ”en mjuk tunga krossar ben”. — Ordspråksboken 15:1; 25:15.
Vilken kraft mildheten har! Den utgör verkligen skillnaden mellan att återställa de fridfulla förhållandena och att skapa sårade känslor, oenighet och skada som inte kan repareras. Låt oss nu se hur detta är sant inom olika områden i de mänskliga relationerna och vilken belöning det ger.
I familjekretsen
Det är Guds uppsåt att familjekretsen skall vara en varm, kärleksfull anordning med ömsesidig förståelse. Men vi ser att spänning och brist på självbehärskning gör många familjer olyckliga! Detta är helt visst så delvis på grund av att familjemedlemmarna känner varandra så väl och delvis på grund av den mänskliga ofullkomligheten som gör att alla i familjen begår fel och misstag. Dessa kan antingen uppförstoras eller skylas över genom kärlek.
Föreställ dig att den hårt arbetande John kommer hem efter en nervpåfrestande dag i arbetet. Han ser fram emot ett glatt: ”Välkommen hem” från sin hustru. I stället gör hon följande anmärkning: ”Jag ringde upp dig speciellt för att be dig hämta varorna i livsmedelsaffären på vägen hem. Varför har du inte gjort det?” Hur kommer John att reagera? Han vet att mildhet är Guds sätt att reagera, men vid sådana tillfällen är det mycket svårt att ge ett milt svar. Lyckligtvis lägger han en arm kring sin hustrus axlar och säger: ”Jag glömde det, älskling. Jag är så ledsen. Jag skall gå till affären nu och kommer att vara tillbaka om några minuter.” En trevlig kväll är hans belöning.
Detsamma gäller föräldrars förhållande till sina barn. Mildhet kommer att göra föräldrarna tillgängliga. Kom ihåg Jesus. Barnen älskade att komma till honom. (Matteus 19:14, 15) Varför det? Därför att han var, som han själv sade, ”mild till sinnes och anspråkslös i hjärtat”. (Matteus 11:29) Är du, som förälder, mild till sinnes alldeles som Jesus var?
Hur förhåller det sig med familjegemenskapen när mannen inte är en kristen och hans hustru är en Jesu Kristi lärjunge? Det är utmärkt om den troende hustrun bevarar en positiv inställning, för i sinom tid kan hennes man vinnas för sanningen. Lägg emellertid märke till betydelsen av mildhet från hustruns sida i det här fallet. Aposteln Petrus skrev: ”Underordna er era egna män, för att, om några inte är lydiga mot ordet, de må vinnas utan ett ord, genom sina hustrurs uppförande. ... Låt [er prydnad] ... vara hjärtats fördolda människa i den oförgängliga klädnaden från den stilla och milda anden, som är av stort värde i Guds ögon.” — 1 Petrus 3:1—4.
I församlingen
Den kristna församlingen är som en stor familj. (Jämför 1 Timoteus 3:15.) När en verklig familjeanda råder, en anda av mildhet i vilken misstag inte uppförstoras, utan skyls över av kärlek, kommer alla i församlingen att göra sitt yttersta för att vara vänliga mot varandra. Detta kommer att verka för frid och enhet. I synnerhet bör de som har andlig tillsyn ha en mild och kärleksfull familjeanda i sitt umgänge med församlingens medlemmar, för aposteln Paulus skrev: ”Du skall inte skarpt kritisera en äldre man. Vädja däremot uppmuntrande till honom som till en far, till yngre män som till bröder, till äldre kvinnor som till mödrar, till yngre kvinnor som till systrar med all kyskhet.” — 1 Timoteus 5:1, 2.
Detta utmärkta råd betonar behovet av att tillsyningsmän visar Kristuslik mildhet. Om någon av församlingens medlemmar gör ett misstag innan han är medveten om det, skulle det inte vara lämpligt att ge den som har handlat fel en skarp tillrättavisning. Varför inte det? Därför att ett hårt och ovänligt sätt troligen kommer att leda till sårade känslor och möjligen också vrede. Dessutom verkar det frånstötande. Tillsyningsmän bör därför uppmärksamma det inspirerade rådet: ”Bröder, även om en människa innan hon vet ordet av begår ett eller annat felsteg, skall ni som har andliga förutsättningar söka föra en sådan till rätta igen i en ande av mildhet, medan du håller ett öga på dig själv, för att inte också du skall bli frestad.” — Galaterna 6:1.
När vi handlar i en ande av mildhet, efterliknar vi Guds eget sätt att handla med oss. Paulus rådde den kristne tillsyningsmannen Titus att visa ”all mildhet mot alla människor”. Varför det? ”Vi var ju också en gång oförståndiga, olydiga, vilseledda; vi var slavar under olika begär och njutningar, i det vi förde ett liv i uselhet och avund, vi var avskyvärda och hatade varandra.” Men Jehova kom till vår hjälp och frälste oss ”efter sin barmhärtighet”. — Titus 3:2—7.
Jesus befallde sina efterföljare att låta sitt ”ljus lysa inför människorna”. (Matteus 5:16) Vad är människor i allmänhet mest tilltalade av? Är de tilltalade av ett hårt och ovänligt sätt eller av vänlighet och mildhet? Vad är din egen erfarenhet? Vi kommer säkerligen alla att instämma i Jesu ord: ”Därför, allt vad ni vill att människorna skall göra mot er, så skall också ni göra mot dem.” (Matteus 7:12) Är inte detta ett skäl för oss att visa mildhet?
I vår kontakt med våra medmänniskor
Vi kan möta motstånd från våra medmänniskor, kanske när vi besöker dem för att dela med oss av de goda nyheterna till dem. Under sådana omständigheter är det helt visst nödvändigt att vi visar mildhet, liksom de kristna tillsyningsmännen måste göra det inom församlingen. (Jämför 2 Timoteus 2:23—26.) På grund av vår mildhet kan sådana som förut varit motståndare så småningom ge gynnsamt gensvar till Rikets budskap.
Många hundra tusen människor jorden utöver har tagit emot de goda nyheterna. Genom att förena sig med de smorda kristna är de nu en del av ett kärleksfullt världsomfattande brödraskap. En ”stor skara ... ur alla nationer och stammar och folk och tungomål” erkänner i dag att frälsningen har vi Jehova Gud och Lammet, Jesus Kristus, att tacka för. (Uppenbarelseboken 7:9, 10; 14:1) Dessa överlämnade kristna är levande bevis för att Jehovas mildhet har frälsande kraft. För att visa uppskattande gensvar mödar de sig om att visa gudlik mildhet, och de finner att detta ger stor belöning. Må du också befinna dig bland dem som är milda till sinnes och som åtnjuter Guds välsignelse. — Jämför Matteus 5:5.
[Bild på sidan 10]
”Jag glömde det, älskling. Jag är så ledsen”