Vad har hänt med respekten för föräldrarna?
EN FAR sade om sina två söner: ”När jag säger vad jag tycker, uppför de sig som om de nätt och jämnt står ut med mig. Vad är det som har hänt med respekten för föräldrarna?” Likaså konstaterade chefen för en familjerådgivningsbyrå: ”Nu för tiden säger ungdomar inte bara emot sina föräldrar. Det är fråga om ett regelrätt trots mot deras myndighet.”
Vare sig du är ung eller vuxen, har du troligen lagt märke till att många ungdomar i dag är olydiga mot och ringaktar sina föräldrar. Detta är något som bör intressera dig, vare sig du är en ungdom eller en förälder. Varför det?
Därför att de konflikter mellan föräldrar och barn som du lägger märke till är en del av ett mönster, en mosaik av händelser, som utmärker denna tid som de yttersta dagarna. Enligt bibeln föregår den period som kallas de ”yttersta dagarna” den slutgiltiga tillintetgörelsen av den världsvida tingens ordning. (2 Timoteus 3:1) Det kommer emellertid att finnas överlevande som skall få åtnjuta liv under en verklig himmelsk regering. — Daniel 2:44; Uppenbarelseboken 21:1—4.
Men vad har olydnad mot föräldrar att göra med vad bibeln säger om nutiden och framtiden? I tidigare nummer av Vakttornet har vi behandlat Jesu Kristi profetia i Matteus, kapitel 24, Lukas, kapitel 21, och Markus, kapitel 13. Jesus riktade uppmärksamheten på världshändelser som skulle utmärka ”avslutningen på tingens ordning”: krig, jordbävningar och laglöshet, för att bara nämna några. Nu skall vi emellertid rikta uppmärksamheten mot en närstående profetisk beskrivning över den här tidsperioden — den som finns i 2 Timoteus 3:1—5. Bibeln betonar här inställningen hos människor som upplever de dramatiska krafter som påverkar mänskligheten i stället för att endast beröra dessa yttre händelser. Det heter där:
”Det skall du veta, att i de yttersta dagarna skall kritiska tider som är svåra att komma till rätta med vara här. Ty människorna skall vara egenkära, penningkära, inbilska, övermodiga, hädare, olydiga mot föräldrar, otacksamma, illojala, ... och från dessa skall du vända dig bort.”
Lägg märke till att dessa ord av aposteln Paulus är en kommentar om hur de yttersta dagarna skulle påverka människor. Lägg också märke till att olydnad mot föräldrar skulle vara framträdande under den kritiska tid som kallas de yttersta dagarna.
Uppfylls detta i vår tid?
”Hur kan vi veta att Paulus inte bara beskrev hur det skulle vara på hans tid?” kanske några undrar. Man kan förstå att några undrar om Paulus verkligen skrev om vår tid, eftersom han lät sin profetia åtföljas av råd till den kristne Timoteus. (2 Timoteus 3:5, 14, 15) Men lägg märke till att Paulus säger: ”I de yttersta dagarna skall kritiska tider ... vara här.” Han måste ha åsyftat en framtida händelseutveckling. Timoteus blev tillsagd att vända sig bort från människor som uppvisade icke önskvärda egenskaper, eftersom några i församlingen redan ådagalade sådana egenskaper. Paulus’ ord visar emellertid att situationen i de framtida yttersta dagarna skulle vara ännu mer kritisk. — Jämför 2 Tessalonikerna 2:6—12; 3:6—14.
Men du kanske har hört att en del forskare hävdar att de flesta ungdomar i dag kommer ganska bra överens med sina föräldrar. Vad skall man tänka om sådana påståenden med tanke på det som sägs i 2 Timoteus 3:1—5? Låt oss, innan vi drar någon slutsats, betrakta Paulus’ profetia i förhållande till den bibliska historiens bakgrund.
”Hedra din fader och din moder”
Så löd det femte av de tio budorden. (2 Moseboken 20:12) Dessa ord inpräntades i judiska ungdomars sinnen. (5 Moseboken 5:16; 6:6, 7) Olydnad mot ens föräldrar var något otänkbart — i vissa fall en överträdelse som var förbunden med dödsstraff! (5 Moseboken 21:18—21) Det forntida levnadssättet hjälpte föräldrarna att bibehålla denna kärleksfulla men stränga ledning. Familjestrukturen var patriarkalisk. Föräldrarnas roller var tydligt fastställda. Barn betraktades som en tillgång, en välsignelse, och göromålen i deras jordbrukarsamhälle gav dem mycket att göra. — Jämför Psalm 127:3.
När nationen vände sig bort från Jehovas vägar, förföll emellertid familjelivet. Omkring 800 år efter det att de hade fått de tio budorden konstaterade profeten Mika: ”Sonen föraktar sin fader, dottern sätter sig upp mot sin moder, ... och var och en har sitt eget husfolk till fiender.” (Mika 7:6) Likaså sade Hesekiel om staden Jerusalem: ”Över fader och moder uttalar man förbannelser hos dig.” (Hesekiel 22:7) En sådan allvarlig brist på respekt för föräldrar var symptom på ett utbrett moraliskt förfall. Därför vidtog Gud allvarliga disciplinära åtgärder mot hela nationen. — Jeremia 1:15, 16.
När du betraktar ungdomarnas uppförande nu på 1900-talet i det här perspektivet, håller du säkert med om att mycket av det skulle ha varit chockerande för Paulus i det första århundradet. Då hade man inte hört talas om den nutida fria synen på barnuppfostran. Vi behöver därför komma ihåg att undersökningar som målar det nutida familjelivet i rosenrött förbiser Guds normer för barn. (Efesierna 6:1—3) När den inställning och det uppförande som är vanliga bland dagens ungdomar jämförs med Guds normer, kan vi förstå varför bibeln kallar den nuvarande generationen ”olydig”. Det är inte så att alla barn nödvändigtvis är upproriska. Men olydnaden är avsevärt utbredd och svårartad — i mycket påfallande grad.
Men är olydnaden mot föräldrar verkligen världsomfattande? Finns det tillräckliga vittnesbörd om konflikter mellan föräldrar och barn för att vi skall kunna säga att vi lever i ”de yttersta dagarna”? — 2 Timoteus 3:1, 2.
[Infälld text på sidan 4]
Det är inte alla barn som är upproriska. Men olydnaden är avsevärt utbredd och svårartad