När en make eller maka är otrogen
DET var ett dråpslag. Paret hade ett litet barn, och den unga frun väntade ett till. Nu fick hon reda på att hennes man hade bedragit henne. Han hade begått äktenskapsbrott! Hon var djupt sårad och förvirrad och undrade vad hon skulle ta sig till.
Detta är tyvärr inte något ovanligt problem. Rapporter från olika länder visar att många gifta människor nu för tiden är otrogna mot sin äktenskapspartner och förorsakar allvarliga kriser i sitt äktenskap. Hur bör en kristen, som upptäcker att hans eller hennes äktenskapspartner har varit otrogen, reagera?
I en sådan situation måste man ta hänsyn till vad Jesus sade i den här saken: ”Jag säger er att vemhelst som skiljer sig från sin hustru, utom på grund av otukt, och gifter sig med en annan begår äktenskapsbrott.” (Matteus 19:9) Vad betyder detta? Att otukt (vilket i den bibliska bemärkelsen inbegriper äktenskapsbrott och grov sexuell omoraliskhet, till exempel homosexualitet) kan upplösa ett äktenskap. Den oskyldiga parten har enligt bibeln rätt att skiljas från den skyldiga parten och gifta om sig utan att detta är synd i Guds ögon.a
Men måste den oskyldiga parten handla så?
Guds eget exempel
Ett exempel från det forntida Israels tid hjälper oss att besvara detta. En Guds profet vid namn Hosea gifte sig med en kvinna vid namn Gomer och fick en son med henne. Efteråt var Gomer otrogen och fick två barn med andra män. Därefter övergav hon tydligen Hosea för sina älskare. Men Hosea visade stor barmhärtighet. Han tog senare tillbaka Gomer, trots att han fick betala pengar för henne. (Hon hade tydligen övergetts av sina älskare och råkat i fattigdom och slaveri.) I stället för att behandla sin hustru enligt strikt rättvisa visade alltså Hosea barmhärtighet.
Denna Hoseas barmhärtighet används i bibeln som en illustration av en ännu större barmhärtighetsgärning mot en felande hustru. Jehova Gud liknade sitt eget förhållande till Israel vid det en man har till sin hustru. ”Jag själv hade en äkta mans äganderätt till dem”, sade han vid ett tillfälle. (Jeremia 31:32, NW) Men israeliterna var precis som Hoseas hustru otrogna. De tillbad ofta falska gudar och begick på så sätt andligt äktenskapsbrott. (Hosea 6:10; 7:4) Enligt sin egen lag kunde Gud ha ”skilt sig” från dem, förskjutit dem. Men vad gjorde han?
Precis som Hosea visade han sig villig att ta tillbaka sin felande ”hustru”, om hon övergav sin omoraliskhet. Han såg fram mot den tid då ”Israels barn [skall] omvända sig och söka Herren [Jehova], sin Gud, och David, sin kung. Med fruktan skall de söka Herren [Jehova] och hans goda, i kommande dagar.” — Hosea 3:5.
Finns det situationer då en kristen kan vara lika kärleksfullt förlåtande mot en felande äktenskapspartner?
Varför vara barmhärtig?
Ja, och många har faktiskt varit det. Gifta personer, som begår äktenskapsbrott, lägger sin framtid i händerna på sin oskyldiga partner, och dessa offer har ofta känt en önskan i sina hjärtan att vara förlåtande. Varför har de känt det så?
För det första kom de ihåg att äktenskapet är en gåva från Gud och inte bör upplösas utan vidare. De har också tänkt på den stora barmhärtighet Gud har visat mot oss alla, och de har erinrat sig hur han finner behag i att vi är barmhärtiga mot andra. Jesus sade: ”Lyckliga är de barmhärtiga, eftersom det skall visas dem barmhärtighet.” — Matteus 5:7.
Det går att visa barmhärtighet, särskilt om personen som har försyndat sig har en djup känsla av skuld och uppriktigt ångrar det orätta, som han eller hon har gjort. I ett sådant fall kan den oskyldiga parten tycka att det är mödan värt att kämpa emot bitterheten och de sårade känslorna och att kärleksfullt söka hjälpa den som försyndat sig att ändra sig. En sådan förlåtelse från en kärleksfull partner kan hjälpa den ångrande syndaren att som aldrig tidigare inse vilken skatt hans äktenskap utgör och göra honom besluten att aldrig mer handla så att han riskerar att förlora det.
Kom också ihåg att äktenskapsbrott ibland — men långt ifrån alltid — är en följd av olyckliga hemförhållanden. Ursäktar detta äktenskapsbrott? Inte alls! Men om den oskyldiga parten inser att situationen har varit sådan, kan det hjälpa honom eller henne att förstå vad som kan göras för att hjälpa den felande parten att inte begå samma felsteg igen.
En man kan till exempel tillbringa mycket tid på sitt arbete eller i någon annan hedervärd sysselsättning. Själv kanske han känner sig fullständigt lycklig och tillfreds, men hur känner hustrun det, som han låter sitta ensam hemma utan sällskap av honom?
Eller tänk på fallet med mannen som brukade komma hem trött från arbetet för att finna huset tomt, utan någon mat lagad och med en hög smutsiga kläder på golvet. Hustrun var upptagen med angelägenheter utanför hemmet, som säkert var av ädel och viktig karaktär, men följden blev ändå den att den här mannen kände sig försummad och ovälkommen. Därför började han att intressera sig för en annan kvinna. När saken blev känd, tiggde och bad han om förlåtelse och lovade att inte upprepa sin synd. Men hustrun planerade att ta ut skilsmässa, vilket hon naturligtvis hade rätt att göra, eftersom hennes man hade syndat allvarligt. Men kunde hustrun säga att hon var fullständigt utan skuld, när det gäller den tråkiga äktenskapliga situation som ledde till omoraliskheten?
En kristen kan alltså av en eller annan orsak välja att efterlikna Gud och förlåta en felande partner. Detta kan i så fall leda till stora välsignelser. Vilka välsignelser?
Välsignelser för de barmhärtiga
För det första har många, som har förlåtit sin otrogne och ångrande partner, lyckats föra äktenskapet tillbaka på rätt spår igen. Den äkta mannen, hustrun och barnen har återigen kunnat glädja sig åt ett lyckligt hemliv. Detta är sannerligen ett mål som är värt att sträva efter.
Den som har fått förlåtelse uppskattar sedan ofta sin oskyldiga och barmhärtiga partner mycket mer än tidigare. Han kanske ser drag av ödmjukhet och kärlek, som han inte tidigare insåg existerade, och framför allt då när han kommer till insikt om vilken fruktansvärd erfarenhet han har låtit sin partner genomgå.
Detta är vad som hände med den familj som nämndes i början av den här artikeln. Den unga hustrun var naturligtvis djupt sårad över att upptäcka att hennes man hade varit otrogen. Hon hade enligt bibeln rätt att skicka i väg honom och göra slut på äktenskapet. Men detta skulle ha lett till faderlösa barn och den ensamhet en frånskild kvinna känner.
Hon tog i stället hänsyn till sitt lilla barn och den baby som var på väg. Hon tänkte också på sin mans djupa sorg och erinrade sig den djupa kärlek de en gång hade haft. Därför valde hon att efterlikna Jehova Gud och förlåta sin ångrande man. Mannen var djupt imponerad. Med sin hustrus kärleksfulla hjälp har han nu återvunnit sin jämvikt och sin familjs och sina kamraters respekt. Problemet hör nu det förgångna till. Den här familjen är förenad och arbetar för en framtid tillsammans.
Ett beslut att fatta med hjälp av bön
Överträdelse mot Guds lag kan på intet sätt bagatelliseras. De som är otrogna mot sin äktenskapspartner befinns skyldiga inför Jehova Gud, som instiftat det mänskliga äktenskapet. Om de förlorar sin familj, måste de inse att detta är en direkt följd av deras egen synd. Om de åter önskar bygga upp sitt förhållande till Gud och med tillförsikt kunna se fram emot det han lovar oss, måste de ångra sig och fullständigt förändra sitt tänkesätt och sitt omoraliska levnadssätt — antingen deras partner förlåter dem eller inte.
Men man bör inte betrakta en upplösning av äktenskapet som något automatiskt. Precis som Hosea förlät Gomer, och Jehova gång på gång förlät de andligen otrogna israeliterna, så bör oskyldiga partner åtminstone överväga — och överväga under bön — möjligheten att bevara äktenskapsbanden. Detta kan vara ett sätt att visa respekt för den som har instiftat äktenskapet, förutom att det kanske öppnar vägen för paret att än en gång kunna känna lycka i sitt äktenskap.
[Fotnoter]