Frågor från läsekretsen
■ Varför vägrar Jehovas vittnen att lämna sin bibliska litteratur i utbyte mot den religiösa litteratur som människor de träffar på har?
Jehovas vittnen utför sin offentliga tjänst i lydnad för Guds anvisningar. Jesus sade att under denna avslutning ”på tingens ordning” måste de goda nyheterna ”om riket ... bli predikade på hela den bebodda jorden till ett vittnesbörd för alla nationerna; och sedan skall slutet komma”. (Matteus 24:3, 14) Vittnena går alltså inte till människors dörrar och söker efter sanning eller upplysning. De har i stället redan ägnat oräkneliga timmar åt att lära sig sanningen ur Guds ord, och eftersom de har tillägnat sig de ”goda nyheterna”, går de lydigt ut för att dela med sig av dem.
Människor som tror att ”det finns något gott i alla religioner” kanske anser att alla som inte tycker så är inskränkta. (Jämför Jesu inställning som kommer till uttryck i Matteus 7:13, 14, 21—23.) De grekiska filosoferna i det forntida Aten uppmuntrade till en sådan ”fördomsfri” inställning, och de tyckte om ”att berätta om något eller att höra på något nytt”. (Apostlagärningarna 17:18—21) Men när aposteln Paulus framträdde inför dem, var det inte för att utbyta filosofier eller uppfattningar. Han utnyttjade tillfället till att framföra det han visste var sanningen, antingen man ansåg honom vara inskränkt eller inte. Somliga av dessa atenare drev gäck med honom, men många gav också gensvar och blev troende. — Apostlagärningarna 17:32—34; 2 Korintierna 6:14—18.
Det är tydligt att Paulus kände till några av de grekiska lärorna, och han använde denna kunskap för att avge ett mycket effektivt vittnesbörd. (Apostlagärningarna 17:28) Jehovas vittnen är inte heller okunniga om andras trosuppfattningar. De har fått avsevärd grundläggande kunskap i fråga om vad de religioner lär som är vanliga i trakten där de bor. Sådana läror har behandlats i boken Vad har religionen gjort för mänskligheten? och också i otaliga artiklar i Vakttornet och Vakna! Dessa upplysningar om olika religioner framförs i ett sammanhang där de ställs i kontrast till det bibeln lär.
Guds ord varnar de kristna och säger att ”Satan själv omskapar sig ständigt till en ljusets ängel. Därför är det inget stort, om också hans tjänare ständigt omskapar sig till rättfärdighetens tjänare. Men deras slut skall vara i överensstämmelse med deras gärningar.” (2 Korintierna 11:14, 15) Satan var så framgångsrik i fråga om att framträda som ”en ljusets ängel” att han kunde bedra till och med en fullkomlig människa, Eva. (1 Timoteus 2:14) Det skulle alltså vara dumdristigt och också ett slöseri med dyrbar tid av Jehovas vittnen att ta emot av den falska religionens litteratur, som är avsedd att bedra, och att därigenom utsätta sig för riskerna i samband med den. De tänker inte slå in på den farliga kurs som de judar hade gjort, om vilka Paulus sade att de ”utbytte Guds sanning mot lögnen”. — Romarna 1:25.
En del av den religiösa litteratur som människor kan uppmana Jehovas vittnen att läsa är dessutom skriven av, eller innehåller tankar av, sådana personer som har avfallit. Sanna kristna är befallda att sky sådana avfällingar. (2 Johannes, vers 9—11; Titus 3:10, 11) Därför gav Vakttornet för 15 oktober 1983 mycket passande följande råd:
”Under det första århundradet blev Hymeneus och Filetus avfällingar och försökte underminera tron hos andra. Guds norm löd: ’Sky tomt prat som kränker det som är heligt.’ (2 Timoteus 2:16—19) Kristna som höll fast vid denna norm kan inte ha varit intresserade av att lyssna på avfällingar och inte heller av att ta emot några fördärvbringande skrifter som dessa kan ha spridit ’för ohederlig vinnings skull’. Varför skulle då vi finansiera sådana avfällingars ondska genom att köpa den litteratur de ger ut? (Titus 1:11) Låt oss som lojala kristna hålla fast vid Guds normer, mata våra sinnen med det som är sant och rätt och med uppskattning och lojalitet hålla oss till den kanal genom vilken vi först lärde känna bibelns sanning. — Jämför 1 Timoteus 4:16.” — Sidan 15.
Det är alltså av vishet och respekt för Guds råd som Jehovas vittnen inte har för vana att lämna värdefull biblisk litteratur som innehåller bibelns sanning i utbyte mot religiös litteratur som sår ut villfarelse eller avfällingars uppfattningar.