Varför Harmageddon måste utkämpas
”GUD ÄR KÄRLEKEN.” Gud visar inte bara kärlek, säger aposteln Johannes, utan han är kärleken — kärleken personifierad. — 1 Johannes 4:8.
Likväl har denne kärlekens Gud ofta av somliga framställts som en hämndgirig gud som grymt straffar dem som förlorat hans ynnest. Följden har blivit att många antingen förlorat sin tro på Gud eller förlöjligat bibeln och sagt att den inte skulle kunna härröra från en sådan Gud. Kritik har i synnerhet riktats mot vissa delar av Uppenbarelseboken, som beskriver hur Guds domar över de onda kulminerar i striden vid Harmageddon.
Joseph Wheless skriver till exempel i sin bok Is It God’s Word? (Är det Guds ord?): ”Den fridsamme läsaren skulle förvisso inte kunna uthärda den apokalyptiska synen av den saliga, ångerfulla själen bland de arma syndarna (skyldiga antingen till arvsynd eller dödssynd), som där ’pinas med eld och svavel inför de heliga änglarna och inför Lammet’, som alla belåtet ser på medan ’röken från deras pina stiger i evigheters evighet, och de får ingen lättnad vare sig dag eller natt’ från den allsmäktige Gudens våldsamma vrede (Upp. xiv, 10, 11). Detta är den inspirerade uppenbarelsen från kärlekens Gud.”
Professor Gerald A. Larue vid University of Southern California, som också opponerar sig mot skildringen i Uppenbarelseboken, skrev nyligen i tidskriften Free Inquiry: ”Icke troende störtas ner i en avgrund av lidande som trotsar all beskrivning. Straffet utdöms inte efter lex talionis, vedergällningsprincipen öga för öga; det liknar inte heller blodshämnd, där en hel grupp kan utplånas (jfr 1 Mos. 4:23, 24; Jos. 6; etc.). Detta straff är för evigt. Det finns ingen barmhärtighet, straffet upphör aldrig. Det finns ingen förlåtelse, bara ett straff som förvägrar den dömde tillintetgörelsens tystnad. Detta är en helt annan bild än den saktmodige och milde Jesus.” Han citerar därefter Uppenbarelseboken 14:9—11 och fortsätter: ”Här är det inte tal om att vända andra kinden till — bara en fruktansvärd, ursinnig vedergällning som i fråga om råhet får tortyren under nazisttiden att förblekna vid jämförelse.”
Tanken på hur syndare under hemska kval torteras i all evighet kan, förståeligt nog, få människor att ställa sig kritiska till en ”kärlekens Gud”. Men sådana föreställningar är grundade på en missuppfattning av bibeln och det symbolspråk som där används. Bibeln lär ingenstans att själen är odödlig. Den visar i stället att ”den lön synden betalar ut är död” — inte evig pina — och att en människas sinnesförmögenheter, däribland förmågan att känna smärta, upphör vid döden. — Romarna 6:23; Predikaren 9:5, 10.
Det är straffet, inte straffandet, som varar för evigt — eftersom de onda blir fullständigt utplånade i ”eldsjön”, en symbol av fullständig tillintetgörelse. (Uppenbarelseboken 20:14, 15; 21:8) Men striden vid Harmageddon kommer dock att utsätta mänskligheten för outsägliga lidanden och svårigheter och kommer att bli det blodigaste krig som någonsin utkämpats. (Matteus 24:21, 22; Uppenbarelseboken 14:20; 19:17, 18) Är det ”kärlekens Gud” som ligger bakom detta? Kommer Gud verkligen att förorsaka ett sådant krig?
Ett uttryck för Guds kärlek
Det är i själva verket på grund av Guds kärlek som striden vid Harmageddon måste utkämpas. Jehova Guds uppsåt för jorden är att återställa den till dess ursprungliga paradisiska tillstånd och låta mänskligheten bo på den i fred och fullkomlighet, ”och ingen skall förskräcka dem”. (Hesekiel 34:28; Mika 4:3, 4; Uppenbarelseboken 21:4) Hur blir det då med sådana personer som genom brott och våld skulle störa friden i det återställda paradiset? Inga av människor uttänkta metoder har hittills med framgång kunnat klara av detta problem. Det enda sättet att garantera fullkomlig fred är att avlägsna varje spår av ondska. Ja, Gud måste tillintetgöra de oförbätterligt onda för deras skull som vill göra det som är rätt. Det är av kärlek han gör detta, för att befria jorden från dem som skulle fördärva den. — Uppenbarelseboken 11:18.
Men ingen behöver dö. ”[Guds] vilja är att alla slags människor skall bli frälsta”, skriver aposteln Paulus. (1 Timoteus 2:4) Och Petrus, som också skrev under inspiration, säger: ”[Han önskar inte] att någon skall drabbas av förintelse, utan önskar att alla skall nå fram till sinnesändring.” (2 Petrus 3:9) Gud har föranstaltat om att ”dessa goda nyheter om riket” skall bli förkunnade, så att var och en får möjlighet att arbeta på sin egen frälsning. (Matteus 24:14; Filipperna 2:12; Galaterna 6:5) Du kan få leva för evigt i fullkomlighet på en paradisisk jord. Valet är ditt. (Romarna 2:5—9; Hesekiel 18:23, 32) Är inte detta vad du skulle förvänta från en kärlekens Gud?
Stridsfrågan om suveräniteten
För att tillförsäkra mänskligheten verklig fred och ro kommer det att finnas endast en enda regering som härskar över hela jorden — Guds rike. Är det inte de många mänskliga regeringarna, som alla strävar efter sin egen själviska, nationalistiska vinning, som har förorsakat mycket av de stridigheter och den blodsutgjutelse som har förekommit jorden utöver? Dessa regeringar måste avlägsnas för att bereda plats för Guds rikes rättfärdiga styre under Kristus. (Daniel 2:44) Du har bett om denna himmelska regering, när du upprepat orden i den mönsterbön som Jesus gav sina lärjungar: ”Må ditt rike komma. Må din vilja ske, såsom i himmelen så också på jorden.” — Matteus 6:10.
Men känner du till någon regering som är villig att avstå från sin egen suveränitet och helt och fullt underkasta sig Guds rike? Är det inte i stället så att regeringar hårdnackat klamrar sig fast vid sin egen suveränitet och ständigt söker utöka sin inflytelsesfär, i trots mot Guds upprättade rike? (Psalm 2:1—9) Har det någonsin funnits några tecken som tyder på att nationerna kommer att överlämna sitt herravälde till Gud och Kristus? Förenta nationernas misslyckande som ett redskap för freden i världen visar hur ovilliga nationerna är att ge vika, när själviska, nationella intressen står på spel, och underkasta sig en och samma myndighet. Nationerna är fast beslutna att sköta jordens angelägenheter på sitt eget sätt. (Uppenbarelseboken 17:13, 14; 19:19) Striden vid Harmageddon måste därför utkämpas för att bryta detta dödläge och för evigt avgöra stridsfrågan om vem som har rätt att styra jorden.
För att tillfredsställa människans behov
Jehovas ingripande vid Harmageddon kommer att vara till mänsklighetens bästa. Tänk efter. Hur känner du det med tanke på de nuvarande världsförhållandena? Tycker du om dem som de är? Känner du dig trygg inför hotet om en kärnvapenkatastrof? Är du förskräckt över att se våldet öka, att se din egen miljö bli allt otryggare? Fruktar du för dina barn och deras framtid? Vilket hopp har du att förhållandena skall bli bättre? Har någon regering någonsin visat att den kunnat införa fred och välstånd för hela mänskligheten? Har någon någonsin kunnat avlägsna sjukdom eller död från jorden? Har inte förhållandena jorden utöver i stället förvärrats trots människans teknologiska framsteg, och ofta på grund av denna utveckling? Det är bara Guds rättfärdiga rike som till fullo kommer att tillfredsställa mänsklighetens behov. Det är bara med hjälp av detta rike som verklig fred kommer att råda över hela jorden. Striden vid Harmageddon måste utkämpas!
Men vad skall man då säga om det lidande och de svårigheter som människor kommer att få utstå när Gud skrider till verket för att rena jorden? Sådant har alltid följt i krigets spår. Det kommer att inträffa vid Harmageddon endast på grund av att nationerna förskansar sig i opposition mot teokratiskt styre. De är beslutna att kämpa och göra motstånd. (Psalm 2:2, 3) Detta är inte Guds fel. Han ger dem följande tillbörliga varning: ”Så kom nu till förstånd, ni konungar. Låt varna er, ni domare på jorden. Tjäna Herren [Jehova] med fruktan, och fröjda er med bävan. Hylla sonen, så att han inte vredgas och ni förgås på er väg, ty snart kunde hans vrede upptändas. Saliga är alla de som tar sin tillflykt till honom.” — Psalm 2:10—12.
Tänk nu efter. Hur skulle förhållandena i världen bli om Gud avstod från att gripa in för att reda ut världens angelägenheter? Skulle inte krig, våld och hat fortsätta att grassera i lika hög grad som under mänskligt styre århundradena igenom? Är det inte rentav så att förhållandena blir allt värre, till den grad att hela mänskligheten nu hotas av de fasor som ett kärnvapenkrig och dess radioaktiva stoft kan komma att medföra? Harmageddon är i själva verket det bästa som kan hända vår jord! Denna strid kommer att sätta stopp för nationernas själviska självmordskurs. Den kommer att rensa bort de system som förorsakat mänskligheten så mycket elände och bana väg för en verkligt rättfärdig ny tingens ordning, där all av människor orsakad sorg, smärta och död kommer att vara borta för evigt. Då skall de förra tingen ha ”försvunnit” i enlighet med Guds löften. — Uppenbarelseboken 21:4; 2 Petrus 3:13.
Vi måste komma ihåg att Gud i sin vishet vet vad som är bäst för mänskligheten och vad som behövs för att åstadkomma det. Även mänskliga regeringar har tagit initiativet till och deltagit i krig för att rätta till någon skenbar orättvisa eller kämpa för en i deras tycke ädel sak. Men det är bara Gud som har den vishet som krävs för att utkämpa ett verkligt rättfärdigt krig. Det är bara han som kan utkämpa ett verkligt selektivt krig, där rättsinniga individer blir bevarade, varhelst de bor på jorden. (Matteus 24:40, 41; Uppenbarelseboken 7:9, 10, 13—17) Dessutom är det bara Gud som har rätt att upprätta sin suveränitet över hela jorden, ty det är han som har skapat den. Ja, för att avlägsna alla spår av ondska för evigt, göra slut på orättvisa, förtryckande falsk religion, ja, till och med orsaken till synd och fullständigt helga Guds heliga namn — måste Harmageddonstriden utkämpas. Och den kommer att utkämpas — eftersom ”Gud är kärleken”!
[Bild på sidorna 6, 7]
HARMAGEDDON ... ... banar vägen för fred