Hur man kan finna sanna vänner
”ENDA sättet att få en vän är att vara en”, sade Ralph Waldo Emerson. Många människor har emellertid valt ensamhetens väg. I stället för att ge ut av sig själva och vara en vän isolerar de sig från andra människor. Vad blir resultatet? En forskare uttalade sig på följande sätt i en brasiliansk tidning: ”Människor som tillbringar mycket tid för sig själva känner sig ofta ’mycket passiva, olyckliga, avskärmade från världen’.” Han fortsatte: ”När det inte finns något annat att göra, när man inte har någon att tala med, blir man inåtvänd. Det är mycket lättare att gräva ner sig i sina problem.”
Du behöver emellertid inte komma i detta tillstånd. Så gott som varje människa kan lära sig att vara en vän och således få vänner. Men var skall man börja? En viktig faktor när det gäller förmågan att skaffa sig vänner är vår egen personlighet. Som det så riktigt heter i ett forntida ordspråk: ”Det önskvärda hos jordemänniskan är hennes kärleksfulla omtanke.” (Ordspråksboken 19:22, NW) Sann vänskap kommer således dem till del som är omtänksamma. Om vi till exempel låter andra få veta att vi uppskattar dem, är det mer sannolikt att de intresserar sig för oss.
En omtänksam person lyssnar också på andra. En människa som vill dominera samtalet eller ständigt talar om sig själv kommer att få det svårt att finna någon som är intresserad av hennes känslor och önskningar. Att vi är omtänksamma betyder också att vi är noga med vad vi säger till andra. ”Mången talar i obetänksamhet ord som stinger liksom svärd, men de visas tunga är en läkedom.” (Ordspråksboken 12:18) Du kanske till exempel lägger märke till att någon är nedstämd eller utom sig av oro. Ett ordspråk lyder: ”Sorg i en mans hjärta trycker det ned, men ett vänligt ord skaffar det glädje.” (Ordspråksboken 12:25) Genom att bruka din tunga vist i en sådan situation kan du vinna en lojal vän.
Värdet av lojalitet
Den som skrev Ordspråksboken 18:24 visade djup förståelse för mänskliga förhållanden: ”Somliga vänner drar olycka över oss, men en sann vän är mer lojal än en broder.” (The New American Bible) Ja, vem vill ha en vän som bara är det i medvind? Men tänk till exempel på David och Jonatan. Jonatan kunde ha hyst illvilja mot David, eftersom Jonatan var arvinge till Israels tron men visste att det var David som skulle bli kung. Ändå visade Jonatan lojalitet, inte svartsjuka, gentemot David och riskerade till och med sitt liv för Davids skull. — 1 Samuelsboken 18:1—3; 20:17, 31, 32; 2 Samuelsboken 1:26.
En annan lojal vän var Rut. I stället för att överge sin svärmor Noomi stannade hon kvar hos henne. Iakttagare konstaterade faktiskt med rätta att Rut var mer än ”sju söner” för Noomi. — Rut 1:16, 17; 4:15.
Visar du sådan lojalitet? Om du till exempel lägger märke till vissa brister hos dina medbröder, yppar du då tanklöst detta för andra?
Men hur förhåller det sig då om någon som står dig nära har en allvarlig brist som kräver omedelbar uppmärksamhet? En lojal vän drar sig inte för att säga sanningen av fruktan för den andres reaktion. ”Vännens slag ges i trofasthet”, sägs det i bibeln. (Ordspråksboken 27:6) Detta betyder naturligtvis inte att man skall vara sträng eller taktlös. De kristna i den forntida provinsen Galatien var en gång i behov av uttrycklig tillrättavisning. Men lägg märke till hur skickligt aposteln Paulus tog itu med situationen och sedan frågade: ”Har jag då blivit er fiende därför att jag säger er sanningen?” (Galaterna 4:16) En sann vän kommer att älska dig för att du ”säger ... sanningen”, även om ditt råd är av korrigerande natur. — Ordspråksboken 9:8.
Givandets lycka
Uppriktig, varaktig vänskap kostar någonting. Människor som alltid strävar efter att få utan att ge något i gengäld kommer aldrig att få erfara den lycka som Jesus talade om när han sade: ”Det är lyckligare att ge än att få.” (Apostlagärningarna 20:35; Lukas 6:31, 38) När du har med andra människor att göra, försök då att tänka på vad du kan göra för dem i stället för vad du kan få ut av dem.
Bibeln uppmuntrar de kristna att vara ”frikostiga, redo att dela med sig”. (Ordspråksboken 11:25; 1 Timoteus 6:18) Dina materiella resurser kanske är tämligen begränsade, men hur förhåller det sig med din tid? Har du för vana att alltid vara jäktad? Vänskap kräver tid, och om man inte är villig att ta sig tid för andra, kommer vänskapen aldrig att växa sig stark. Du kanske till exempel använder den gamla vanliga hälsningsfrasen ”Hur mår du?”, men är du tillräckligt generös med din tid för att stanna upp och lyssna till svaret på denna fråga? Kom ihåg att Jesus Kristus, fastän han var mycket upptagen, alltid tog sig tid att ägna sig åt dem som sökte upp honom. — Markus 6:31—34.
Hur vänskapen hålls vid liv
När ett vänskapligt förhållande en gång har upprättats, bör vi göra stora ansträngningar för att hålla det vid liv. Det är sant att ju mer vi lär känna varandra, desto tydligare kommer vi att se varandras fel och brister. Men vi gör ändå väl i att inse och acceptera varandras svaga sidor. Vi bör också undvika att vara otillbörligt misstänksamma och i tveksamma fall vara storsinta nog att hellre fria än fälla. Ha ”fördrag med varandra i kärlek”, uppmanar aposteln Paulus. Och Petrus tillägger: ”Framför allt, ha intensiv kärlek till varandra, eftersom kärleken överskyler en mängd synder.” — Efesierna 4:2; 1 Petrus 4:8.
Vi bör heller aldrig ta ett vänskapsförhållande för givet. Även de förtroligaste vänner behöver en viss avskildhet. Långvariga, täta eller olägliga besök kan så småningom komma att bli tröttande och ovälkomna. Om vi visar urskillning och hänsyn kommer vi att träffa avtal på förhand, när det alls är möjligt. Ordspråksboken 25:17 ger oss följande råd: ”Låt din fot inte för ofta komma i din väns hus, så att han ej blir mätt på dig och får motvilja mot dig.”
Vi gör också klokt i att inte vara alltför frågvisa, personliga eller dominerande. Blygsamheten kommer att driva oss att undvika att vara dogmatiska. Vänskapen ger oss verkligen inte någon rättighet att tvinga vår uppfattning eller personliga smak på varandra. Nej, om vi låter oss vägledas av ”visheten från ovan”, kommer vi att vara resonliga. — Jakob 3:17.
Ge dina vänner ditt fulla stöd och lyd Paulus’ råd i Romarna 12:15: ”Gläd er med dem som gläder sig; gråt med dem som gråter.” Ja, var villig att dela dina vänners sorger, besvikelser, glädjeämnen och framgångar. Visa också att du har sinne för humor genom att vara villig att skratta åt dina egna misstag, och inte bara åt andras. Godmodiga kommentarer kan också lätta upp stämningen i besvärliga situationer. Ja, ett vänskapsförhållande innebär arbete. Men är det inte värt ansträngningen?
Var man finner sanna vänner
Men var kan man då finna sanna vänner? En lämplig plats att börja ditt sökande på är den lokala församlingen av Jehovas vittnen. Dessa sanna kristna åtnjuter så goda relationer att de ofta talar om varandra som ”vännerna”, liksom också deras medtroende under det första århundradet gjorde. (3 Johannes, vers 14) De har undanröjt nationalistiska känslor och rasfördomar, faktorer som fjärmar människor från varandra. De strävar efter att ikläda sig vad bibeln kallar ”den nya personligheten”. Detta innebär att de uppodlar sådana sympatiska egenskaper som ”medömkans ömma tillgivenhet, omtänksamhet, anspråkslöshet i sinnet, mildhet och långmodighet”. (Kolosserna 3:10—12) Bland människor som handlar på detta sätt kommer du säkert att kunna finna de vänner du önskar!
Genom att umgås med Jehovas vittnen kommer du också att lära dig hur du skall uppodla vänskap med Jehova Gud och hans Son, Jesus Kristus. Jesus sade: ”Ni är mina vänner om ni gör vad jag nu befaller er.” (Johannes 15:14) Den forntida patriarken Abraham kallades också ”Jehovas vän”. Abraham uppnådde detta mycket åtråvärda förhållande på grund av sin tro och sina rättfärdiga gärningar, och du kan göra detsamma. — Jakob 2:23.
Så även om det är en god sak att anstränga sig för att skaffa sig jordiska vänner, bör du vara ännu mer beslutsam när det gäller att upprätta vänskapliga relationer med vår himmelske vän, Jehova Gud. Han kommer snart att återställa paradisiska förhållanden här på jorden och låta alla sina jordiska tjänare leva i fred och säkerhet. Ja, jordens invånare kommer då att vara omgivna av millioner människor som kommer att visa sig vara sanna vänner för evigt. — Lukas 23:43; Uppenbarelseboken 21:3, 4; Psalm 37:10, 11.
[Ruta på sidan 7]
En vänskap som förenar
Jehovas vittnen är inte bara andliga bröder och systrar, utan också vänner. Och eftersom deras vänskap är grundad på ömsesidig lydnad för Jesu Kristi bud, begränsas den inte av nationella gränser. (Johannes 15:14) Detta slags vänskap får Guds välsignelse, vilket gör att de är lika enade och trygga som en fårhjord i sin fålla. — Mika 2:12.
Ofta råder det inte vänskap och endräkt på en byggarbetsplats. Men när Jehovas vittnen kommer tillsammans för att bygga sina ”snabbyggda” Rikets salar kan man lägga märke till en hälsosam anda av samarbete och kamratskap. Så har till exempel vittnen från USA, England och Wales arbetat tillsammans och utbytt tips om hur man bygger sådana lokaler. Vad blev resultatet?
”Jag har aldrig sett något liknande i hela mitt liv”, sade Roger, en murare från England. ”Jag har aldrig fått se snickare samarbeta med murare, för det händer aldrig i världen. Men när man bygger en Rikets sal, kan man se bröder arbeta på taket, medan snickare och murare arbetar därunder tillsammans med målarna och mattläggarna. Alla samarbetar. Det är underbart!”
Mike, tvåbarnsfar från Wales, betonade att ”alla kan få del i kamratskapet”. Och hans vän Malcolm framhöll varför, då han sade: ”När alla bröder arbetar endräktigt i Guds namn, då välsignar han projektet med sin ande.”
[Bild på sidan 5]
Sann vänskap känner inga åldersgränser
[Bild på sidan 6]
Du kan få sanna vänner genom att vara frikostig, redo att dela med dig