Öva dig med gudaktig hängivenhet som ditt mål
”Öva dig ... ständigt själv med gudaktig hängivenhet som ditt mål.” — 1 TIMOTEUS 4:7.
1. Vad var det som gjorde att en bra löpare inte vann?
HON var lagets bästa löpare i sin tävlingsgren. Tidigare segrar hade gjort henne kvalificerad i nationella sammanhang. Man väntade sig därför att hon skulle vinna vid denna kända löpartävling. Men till besvikelse för sin tränare, sina lagkamrater och sig själv gjorde hon det sämsta loppet under hela sin karriär. Varför det? ”Jag slarvade med att hålla mig i form och slutade hårdträna”, medgav den unga kvinnan djupt skamsen. ”Min tränare varnade mig och försökte driva på mig för att få mig att träna hårdare, men jag lyssnade inte.” Att hon inte brydde sig om att träna ordentligt kostade henne den seger som hon siktat på.
2. På vad sätt måste kristna öva sig, och varför bör alla önska få veta hur man gör detta?
2 Som kristen har du också, framför allt om du är ung, en mycket viktig träning eller övning. ”Öva dig ... ständigt själv med gudaktig hängivenhet som ditt mål.” (1 Timoteus 4:7) Det grekiska ordet för ”öva” (gy·mnaʹzo) beskrev de ansträngande och ofta plågsamma kroppsövningar, som idrottsmän utförde i gymnasiet, dvs. en idrottslokal. Därför tillade aposteln Paulus angående gudaktig hängivenhet och dess belöningar: ”Med detta som mål arbetar vi strängt och uppbjuder våra krafter.” (1 Timoteus 4:10) Denna viktiga egenskap är inte något som bara kommer av sig självt eller smittar av sig från gudaktiga föräldrar. Men vilka steg måste du då ta? Detta är något som kristna i alla åldrar borde önska känna till.
Ett gott kommunicerande med Gud
3. a) Varför är det så viktigt med personligt studium? b) Vilka egenskaper hos Gud gör att du dras till honom?
3 Eftersom gudaktig hängivenhet inbegriper djup uppskattning av Jehovas egenskaper, måste man känna till hur han är. Detta låter Jehova oss få veta i bibeln. Men man måste noggrant studera hans ord och litteratur som grundar sig på bibeln och därigenom få ”sin näring av trons och den rätta lärans ord”. (1 Timoteus 4:6) Ett sådant studium kommer att hjälpa en att se Jehovas ”ljuvlighet”. — Psalm 27:4.
4. Vilka erfarenheter visar värdet av personligt studium, och vilka frågor bör man allvarligt begrunda?
4 ”Ju mer man får veta om Jehova, desto närmare honom känner man sig”, förklarar en 22-årig evangelieförkunnare på heltid (pionjär). ”När jag läser profetior och ser hur de har uppfyllts, får det mig att hysa vördnad för honom. Personligt studium är det som verkligen hjälper mig.” En 16-åring, som hade varit djupt deprimerad, skrev om en av artiklarna i serien ”Ungdomar frågar”, som regelbundet förekommer i tidskriften Vakna!: ”Precis när jag hade gett upp allt hopp, så kom den här artikeln. Jag blev så hänförd att jag inte kunde lägga den ifrån mig! Den fick mig att känna mig mycket närmare Jehova, och jag insåg att han förstår och verkligen bryr sig om. Nu känner jag att jag orkar.”a Är du noga med att läsa varje nummer av våra tidskrifter? Tar du dig tid till att nära ditt sinne och hjärta genom personligt bibelstudium, även om detta kräver ansträngning? Genom att själv göra efterforskningar kan du bevisa för dig själv att du verkligen har sanningen. När sådan kunskap når hjärtat är det nästan säkert att den kommer att motivera dig, eftersom detta är ”den undervisning som stämmer överens med gudaktig hängivenhet”. — 1 Timoteus 6:3; Romarna 12:2.
5, 6. Hurdana böner drar dig närmare Gud? Ge exempel.
5 Ett gott kommunicerande med Gud inbegriper också innerliga och specificerade böner. Sådana böner bidrar till att bygga upp en personlig vänskap med Jehova. När du handlar fel, var då villig att be som David gjorde: ”O, kom inte ihåg min ungdoms synder och mina upproriska handlingar.” (Psalm 25:7, 11, NW) Och du skall veta att om du ångrar dig, kommer han att förlåta dig. Lär dig att hålla ut i bön och att utgjuta ditt hjärta. En ungdom hade, trots att hon var uppfostrad i ett gudaktigt hem, låtit ett talfel hindra sig från att engagera sig i den sanna religionen. ”Så en natt”, avslöjade denna 22-åring, ”bad jag Jehova: ’Hjälp mig att önska tjäna dig och att inte göra det bara därför att de äldste eller mina föräldrar vill att jag skall göra det.’” Vilken förändring skedde inte i hennes liv! Trots sin stamning blev hon helt engagerad i tjänsten. Hon förklarar glatt: ”Jag förtröstar mycket mer på Jehova nu, därför att jag vet att han alltid ordnar allt.” — Psalm 62:9.
6 En ung kristen bad speciellt för sina planer att bli pionjär. När hennes böner blev besvarade utropade hon: ”Jag visste att Jehova var verklig och att han bryr sig om oss! Innan detta hände trodde jag att jag hade ett personligt förhållande till honom, men nu är han mer lik en vän — min bäste vän.” Jehova kommer inte alltid att besvara våra böner på något uppseendeväckande sätt, men om du är uppriktig och arbetar i enlighet med dina böner, så kommer du att vara medveten om hans kärleksfulla vägledning. — Psalm 145:18.
Ha ett gott samvete
7. Vad är samvetet, och varför måste man ha ett gott samvete?
7 När Paulus uppmanade Timoteus att fortsätta att ha ”ett gott samvete”, så visste aposteln att detta skulle kräva en beslutsam ansträngning. (1 Timoteus 1:19) Varför det? Därför att vårt samvete är vår gudagivna förmåga att granska oss själva och bedöma det vi har gjort eller funderar på att göra. Det kan antingen ”anklaga” oss och smärtsamt fördöma vårt handlingssätt eller ”urskulda” oss och godkänna det vi gör som riktigt. (Romarna 2:15) Men om det blir förvänt eller snedvridet kan det sända ut felaktiga budskap. Somliga som har defekta samveten kan handla likt hänsynslösa djur, och ändå ”anklagar” inte deras ”inre röst” dem. De kan till och med ”offentligt [bekänna] ... att de känner Gud” men förneka honom ”med sina gärningar”. Hur kan man gardera sig mot att utveckla ett defekt samvete? — Titus 1:10—16.
8. Hur sköt några under det första århundradet ett gott samvete åt sidan?
8 Paulus hade talat om för Timoteus att somliga kristna hade ”skjutit åt sidan” sitt goda samvete genom att ”ägna uppmärksamhet åt osanna historier” och ”tomt prat som kränker det som är heligt”. (1 Timoteus 1:4, 19, 20; 6:20; 2 Timoteus 2:16—18) Därför att de lyssnade till dessa ting kullkastades deras tro, och detta ledde till andligt skeppsbrott. Men Paulus visade att det var mer än avfälliga läror som var ”emot den sunda läran”. I Första Timoteus 1:9, 10 räknar han upp sådant som mord, otukt och homosexualitet.
9, 10. a) Vad kan vi lära oss av exemplet med ett kristet par som misslyckades med att ha ett gott samvete? b) Hur kan vi förhindra att vårt samvete blir avtrubbat?
9 Nu för tiden genomsyras många filmer och TV-program och också mycket av det tryckta ordet av våld och sexuell omoraliskhet. Om vi matar vårt sinne med sådant, kan vårt samvete så småningom bli avtrubbat. Detta är vad som hände ett ungt kristet par, som begick otukt kort före sin bröllopsdag. ”Jag tror det hade samband med det vi hade sett på TV”, medgav den unga kvinnan. ”Man ser ständigt människor som hånglar med varandra, och därför verkar det inte vara så allvarligt. Man blir van vid det. Därför började vi också att göra det. Om jag bara hade tänkt mer på hur allvarligt det var!” Innan hon insåg det, hade hon förlorat sitt goda samvete. Den unge mannen tillade: ”Jag hade också problem med onani, och detta avtrubbar ens samvete, och därför var det så lätt att börja hångla och att sedan till slut begå otukt.” Även om det verkade som om de föregick andra med gott exempel, så höll det de tittade på som underhållning, tillsammans med en hemlig, oren vana, på att göra deras samveten okänsliga, precis som kött blir kauteriserat genom upprepad beröring av ett rödglödgat brännjärn. — 1 Timoteus 4:2.
10 Skulle ditt samvete på liknande sätt kunna göras okänsligt genom det du ser på eller läser som förströelse? Arbetar du verkligen hårt på att övervinna någon dålig vana, som skulle kunna befläcka ditt samvete? Du kan för att skydda dig vidta sådana positiva åtgärder som att gång på gång läsa på bibeln grundad litteratur, som särskilt handlar om ditt problem, eller tala med någon äldste om problemet. Ett gott, rent samvete är en dyrbar gåva från Gud som kommer att hjälpa dig att utveckla gudaktig hängivenhet. Låt inte något få dig att förlora det!
Välj lämpliga kamrater
11, 12. a) Vilken varning ges i 2 Timoteus 2:20, 21? b) Hur kan man lyssna till den varningen?
11 Aposteln Paulus skriver: ”Nu finns det i ett stort hus [församlingen] inte bara kärl av guld och silver utan också av trä och lera, och några för ett hedersamt ändamål men andra för ett ändamål utan heder. Om alltså någon håller sig undan från de senare, kommer han att vara ett kärl för ett hedersamt ändamål, helgat, till nytta för sin ägare, berett till allt gott verk.” (2 Timoteus 2:20, 21) Våra känslor och vårt uppförande påverkas i hög grad av dem som vi väljer som våra vänner. Icke troende utgör naturligtvis inte det allra bästa umgänget. Men här visar Paulus ärligt att det till och med inom församlingen skulle kunna finnas sådana som utgjorde ett icke önskvärt umgänge. Visst kan du kanske tycka att det är ”kul” att vara tillsammans med sådana personer, men deras inflytande kommer aldrig att hjälpa dig att ”fly ... från de begär som hör ungdomen till” eller att utveckla gudaktig hängivenhet. Försök att inom församlingen få sådana kamrater som bygger upp dig. Paulus fortsätter i vers 22: ”Trakta efter rättfärdighet, tro, kärlek, frid, tillsammans med dem som anropar Herren av ett rent hjärta.” — Jämför Filipperna 4:8, 9.
12 Tänk till exempel på en kristen ungdom som, trots en gudaktig uppfostran, alltid råkade illa ut. ”Detta berodde till stor del på de människor jag umgicks med”, sade hon. När hon såg sitt liv vara på väg att misslyckas, bytte hon vänner. Hon drar följande slutsats: ”Om man har vänner omkring sig som älskar Jehova, så hjälper det en att bevara ett känsligt samvete och att inte råka i svårigheter. När de uttrycker avsky för ett orätt handlingssätt, får det en själv att känna det på samma sätt.” Genom att hålla sig borta från tvivelaktiga kamrater har hon blivit ett kärl, som är ”till nytta för sin ägare, berett till allt gott verk”. Hon har nu tjänat i tio år som pionjär, och hon tillägger: ”Jag ser hur Jehova nu har använt mig till att hjälpa andra.” — 2 Timoteus 2:21; Ordspråksboken 15:31.
13. Hur kan du avgöra vilka som utgör ett gott umgänge, och hur kan sådana personer påverka dig?
13 Betrakta därför realistiskt dina kamrater. Traktar de efter rättfärdighet, tro, kärlek grundad på principer och frid? Är de fulla av kristet nit? Genom att göra personer med dessa egenskaper till dina nära kamrater kan du precis som Timoteus, aposteln Paulus’ nära medarbetare, bli ett exempel i tal, i uppförande, i kärlek, i tro och i kyskhet. Detta innebär inte att du skall bli opersonlig eller ovänlig mot dem som inte är så föredömliga. Ditt glada exempel kan sporra dem att också göra räta stigar för sina fötter. — 1 Timoteus 4:12; Hebréerna 12:12—15.
Gör uppoffringar för Gud
14, 15. a) Vad krävdes det av forntida idrottsmän medan de tränade? b) Vilket verk kräver uppoffringar, och vilka goda exempel har vi?
14 När idrottsmän på Timoteus’ tid låg i träning, utövade de ”självbehärskning i allting” och försakade många legitima nöjen och njutningar. (1 Korintierna 9:25) De höll sträng diet, och enligt poeten Horatius, som levde under det första århundradet f.v.t., ”avhöll de sig från kvinnor och vin” för att ”nå det efterlängtade målet”. Att öva sig med gudaktig hängivenhet som sitt mål kräver också uppoffringar. Så här sade Paulus till Timoteus: ”Jag har ... ingen som är så stämd som han, ... ty alla de andra söker sina egna intressen, inte Kristi Jesu. Men ... han har tjänat som slav tillsammans med mig ... för att främja de goda nyheterna.” — Filipperna 2:19—22.
15 Timoteus fick befallningen: ”Utför en evangelieförkunnares verk, fullgör helt din tjänst.” (2 Timoteus 4:5) Oavsett hur lockande det kunde ha varit för honom att ägna sig åt något av sina personliga intressen, så uppoffrade han dessa för att fullborda Guds verk. Är du villig att göra samma sak? I våra dagar har somliga kristna ungdomar, som inte har några skriftenliga förpliktelser, sökt högre utbildning eller välbetalda heltidsarbeten i stället för att göra den kristna tjänsten till sin levnadsbana. En sådan ungdom väntade ivrigt på ett sådant arbete. Men innan han började arbeta, tackade han ja till en inbjudan att hela sommaren få arbeta tillsammans med ett pionjärpar i tjänsten på fältet. Detta tyckte han mycket om. Det ledde till att han offrade det där åtrådda heltidsarbetet och tog ett mindre intressant deltidsarbete för att bli pionjär. Med denna Timoteuslika anda tjänar han nu vid Jehovas vittnens huvudkontor. Villigheten att uppoffra sig är ett bevis på verklig kärlek, och som han upptäckte fördjupar uppoffringarna den kärleken.
16. Vad är några av de uppoffringar som unga människor kan behöva göra?
16 Som en ”predikare och apostel” framhöll Paulus att det var önskvärt med en blygsam klädsel. Skulle du vara villig att offra en viss klädstil eller stil när det gäller det yttre som skulle kunna göra andra illa berörda eller hindra din effektivitet som förkunnare? (1 Timoteus 2:7—10) Paulus skrev senare: ”Alla de som önskar leva i gudaktig hängivenhet ... skall också bli förföljda.” (2 Timoteus 3:12) Är du villig att träda upp till försvar för sanningen, när det kan innebära hån och löje, och offra din popularitet bland dina klasskamrater? Alla sådana uppoffringar gjorda med rätt motiv kommer att hjälpa dig att utveckla gudaktig hängivenhet och samtidigt lära dig att förtrösta på Jehova och att först och främst ta hänsyn till hans känslor.
Fortsätt att skrida framåt
17. Hur var Timoteus ett föredöme för unga tjänare i våra dagar i fråga om att skrida framåt?
17 Att utveckla gudaktig hängivenhet är en fortgående process. Så här sade Paulus till Timoteus: ”Begrunda dessa ting; gå upp i dem, för att ditt framåtskridande må vara uppenbart för alla.” (1 Timoteus 4:15) Somliga kanske menar att de inte kan skrida framåt, därför att de är för unga för att bli biträdande tjänare eller äldste, och de tror att framsteg enbart mäts genom plikter och privilegier i församlingen. Det är sant att Timoteus hade gjorts kvalificerad att tjäna som äldste inte bara genom andlig utveckling, utan också genom att han hade åldern inne. Men Timoteus måste fortsätta att göra sitt bästa, och han utgjorde i detta avseende ett utomordentligt gott exempel för alla unga tjänare inom vilket område som än kan komma att öppnas för dem. — 1 Timoteus 4:12, 13.
18. På vad sätt kan unga kristna skrida framåt?
18 Likt Timoteus kan därför du, som en Jehovas tjänare som är på väg att mogna, bli ”ett exempel för de trogna” genom att låta sanningen djupt påverka det sätt varpå du lever och genom att förbättra din tjänst. Du kan just nu vinnlägga dig om att skrida framåt genom att lära dig att uppodla sådana egenskaper som att vara måttlig i dina vanor, vara ordningsam, gästfri och allvarlig. Genom att ställa dig till de äldstes förfogande och ta alla uppdrag de kan be dig uträtta på allvar kan du arbeta på att bevisa din ”lämplighet” under prövning. (1 Timoteus 3:1, 2, 8—10) Även om andra inte så snabbt erkänner dina framsteg, så var övertygad om att Jehova ser dem. Med tiden kommer andra också att göra det. — 1 Timoteus 5:25.
19. Varför bör du, trots ansträngningen, öva dig med gudaktig hängivenhet som ditt mål?
19 Glöm aldrig att det är genom att utveckla gudaktig hängivenhet som du kan uppnå ett godkänt personligt förhållande till Jehova. Brist på andlig träning leder till en mycket större förlust än den som drabbade den skamsna löparen, som nämndes i början av artikeln. Det är ett hårt arbete att utveckla gudaktig hängivenhet. Men från hela världen kan man höra dånet av glada unga röster som utropar: DET ÄR VÄRT ANSTRÄNGNINGEN! Att man förvärvar denna egenskap leder nu till ett tillfredsställande levnadssätt, fritt från sådant som man behöver ångra, och det öppnar hoppet om att få leva i evig lycka. Fortsätt därför att öva dig. Fortsätt att göra ditt bästa också när det är svårt. Hämta tröst av att ”all oförtjänt omtankes Gud ... själv [skall] fullända er utbildning, han skall göra er fasta, han skall göra er starka. Honom tillhör makten för alltid. Amen.” — 1 Petrus 5:10, 11.
[Fotnot]
a ”Varför blir jag så deprimerad?” i numret för 8 januari 1983 av Vakna!, en tidskrift som åtföljer Vakttornet.
Kan du svara på följande?
◻ Vilken ansträngning krävs det för att bevara ett gott kommunicerande med Gud?
◻ Vad är inbegripet i att ha ett gott samvete?
◻ Hur kan 2 Timoteus 2:20—22 tillämpas, när det gäller att utveckla gudaktig hängivenhet?
◻ Hur kan unga kristna skrida framåt?
[Ruta på sidan 17]
Några av vår varmhjärtade Guds egenskaper
◼ Han har känslor, och därför kan våra handlingar få honom att antingen ”bli bedrövad” eller bli glad. — Psalm 78:40, NW; Ordspråksboken 27:11.
◼ Medan människor ofta bara ser på en annans utseende, så ser han ”till hjärtat”. — 1 Samuelsboken 16:7.
◼ Han bryr sig om oss och uppmanar oss att kasta våra bekymmer på honom, och han är ”ett värn i nödens tid”. — Nahum 1:7; 1 Petrus 5:7.
◼ Han kallas ”den lycklige Guden”, och han ”finner behag” i sina tjänare. — 1 Timoteus 1:11; Psalm 35:27, NW.
◼ Han kommer aldrig att göra något som är orättfärdigt och inte heller visa partiskhet. — Job 34:10; Apostlagärningarna 10:34, 35.
◼ Han tolererar inte ett orätt handlingssätt, men när vi är ångerfulla över ett fel vi har begått eller över en svaghet, så är han ”redo att förlåta”, och han handlar inte ”mot oss efter våra synder”, och inte heller låter han ”komma över oss vad vi förtjänar”. — Psalm 86:5; 103:8—14; NW.
◼ Han är tillgänglig, och han uppmuntrar sina lojala skapelser att använda sina förmågor. Trots sin obegränsade vishet lyssnar han till förslag. ”Din egen ödmjukhet kommer att göra mig stor”, skrev kung David. — Psalm 18:36, NW; 1 Kungaboken 22:19—22.
[Bild på sidan 20]
Många kristna finner djupare glädje i tjänsten än i ett välbetalt arbete