Visar du gudlik omtänksamhet?
KAN du komma ihåg senaste gången någon var verkligt omtänksam mot dig? Alla uppskattar vi verkligen en omtänksam människas hjälpsamhet, medkänsla och mildhet.
Omtänksamhet är inte något som är okänt i världen av i dag, även om det ofta råder brist på sådan. Försäljare blir lärda att visa sådan mot sina kunder. Affärsmän känner dess värde, när de har med sina klienter att göra. Det är sant att omtänksamhet ofta visas med baktankar. Men äkta människokärlek och mänsklig omtänksamhet finns verkligen. När således ett gift par, som bodde långt borta, besökte mannens far, som hade blivit arbetsoförmögen genom ett slaganfall och nätt och jämnt kunde röra sig, hur vederkvickta blev de inte av att lägga märke till att grannarna redan hade skött om en del nödvändiga hushållsbestyr!
Bibeln innehåller många framträdande exempel på människokärlek och mänsklig omtänksamhet. På väg med ett fartyg till Rom lät Julius, den officer som hade fått ansvaret för aposteln Paulus, sin fånge besöka vänner i Sidon och åtnjuta deras omsorg. Ja, Julius ”bemötte Paulus med människokärlek”, mänsklig omtänksamhet. (Apostlagärningarna 27:3) Kort därefter, när ett skeppsbrott inträffade, visade folk på Malta alla de 276 passagerarna och besättningsmännen ”ovanlig människokärlek”, mänsklig omtänksamhet. Ja, Publius, ”öns främste man”, var framträdande i sin gästfrihet. — Apostlagärningarna 28:1—10.
Att alla människor, skapade till Guds avbild, kan återspegla ett mått av Jehovas personlighet angavs, när aposteln Paulus skrev: ”Närhelst folk av nationerna, som inte har lag, av naturen gör vad som hör till lagen, är dessa, fastän de inte har lag, sig själva en lag. Just de lägger i dagen att lagens innehåll är skrivet i deras hjärtan.” (Romarna 2:14, 15; 1 Moseboken 1:26) En viss omtänksamhet finns därför nedärvd hos människosläktet. Men vi bör med rätta förvänta att sanna kristna skulle visa en klart och tydligt gudlik omtänksamhet. Av vilken art är sådan omtänksamhet? Hur utövar Gud omtänksamhet? Och hur kan vi efterlikna honom i att ådagalägga denna andens frukt? — Galaterna 5:22.
Jehovas kärleksfulla omtanke
Bibeln upphöjer gång på gång Guds kärleksfulla omtanke. ”Prisa Jah, ni människor! Frambär tacksägelse till Jehova, ty han är god; ty hans kärleksfulla omtanke varar till obestämd tid”, sade psalmisten. (Psalm 106:1; 107:1; NW) I de hebreiska skrifterna hänför sig det ord som används för ”kärleksfull omtanke” till en egenskap, som kärleksfullt fäster sig vid ett föremål till dess syftet är förverkligat. Gud har sålunda på grund av sin kärlek till människosläktet utövat kärleksfull omtanke med människans frälsning i utsikt. Annars skulle människosläktet ha förgåtts för länge sedan. Gud, som inte tolererar något orätt handlande, drev ut våra första mänskliga föräldrar, Adam och Eva, från Edens lustgård. Men han visade ändå kärleksfull omtanke genom att förse dem med kläder, låta dem få frambringa barn och tillåta dem att leva en ganska lång tid trots deras upproriska handlingar. — 1 Moseboken 3:21—4:2; 5:4, 5.
Jehova har på många sätt visat kärleksfull omtanke mot Adams syndiga avkomlingar. Aposteln Paulus kunde till exempel säga till sådana som utövade falsk religion i Lystra att Gud ”inte låtit sig vara utan vittnesbörd, i det att han har gjort gott och gett er regn från himlen och fruktbara tider och till brädden fyllt era hjärtan med mat och munterhet”. (Apostlagärningarna 14:16, 17) Fastän deras tillbedjan var riktad till en falsk gud, sörjde Jehova ändå rikligen för dem i materiellt avseende.
Av mycket större betydelse var emellertid den kärleksfulla omtanke som Gud visade mot Adams ännu ofödda avkomma. Genom den utlovade ”säden” gav Jehova hopp om befrielse från mänsklig synd och död. (1 Moseboken 3:15; Romarna 5:12) Trots människosläktets skuldregister, som är till vanära för Gud, övergav Gud inte människosläktet. Nej, han utgav till och med sin mest älskade, sin enfödde Son, som ett lösenoffer till deras gagn! (Johannes 3:16) Och i ett ytterligare ådagaläggande av ”oförtjänt omtanke” har Gud ordnat med att några människor, som bevarat sin ostrafflighet, blir Jesu Kristi medarvingar i himmelriket, som skall välsigna alla lydiga bland människosläktet. — Romarna 5:8, 15—17; 8:16, 17; Uppenbarelseboken 14:1—4.
Hur man visar gudlik omtänksamhet
Hur kan ofullkomliga människor visa gudlik omtänksamhet? Ja, Jesus gick före med gott exempel och gav riktlinjer, som kan hjälpa oss att utöva sådan omtänksamhet. (1 Petrus 2:21; Matteus 11:28—30) Han angav till exempel att vi skulle vara omtänksamma även mot våra fiender. Jesus sade: ”Fortsätt ni ... att älska era fiender och att göra gott och att låna ut räntefritt och förvänta inget igen; och er lön skall vara stor, och ni skall vara den Högstes söner, för han är omtänksam om de otacksamma och onda.” (Lukas 6:35) Om vi skall visa den gudlika omtänksamhetens överlägsna egenskap, kommer vi därför att vara omtänksamma inte bara mot familjemedlemmar, vänner och kristna bröder, utan också mot dem som är otacksamma och som har visat sig vara våra fiender. Detta sker inte för att irritera dem, utan för att hjälpa dem och kalla fram det bästa hos dem. — Galaterna 6:10; Romarna 12:20, 21.
Eftersom vår mänskliga benägenhet är att behandla andra såsom de behandlar oss, gör vi väl i att komma ihåg Jehovas påminnelse: ”I kärleksfull omtanke har jag funnit behag, och inte i offer.” (Hosea 6:6) Om vi önskar vinna Jehovas ynnest måste vi därför sträva efter att visa gudlik omtänksamhet, kärleksfull omtanke, i allt vårt handlande med andra. (Jämför Mika 6:8.) Men för att ådagalägga denna gudaktiga egenskap måste vi efterlikna Jehova på ett speciellt sätt. Hur då? Jo, alldeles som han omtänksamt tog de första stegen för att bringa oss i ett gott förhållande till honom, bör vi därför ta initiativet till att dela med oss av bibliska sanningar till andra. Även om vi till att börja med blir avsnästa, måste vi fortsätta att utöva kärleksfull omtanke genom att gång på gång sträva efter att nå deras hjärtan med de goda nyheterna om Guds rike. Hur förträffligt är det inte, när detta ådagaläggande av gudlik omtänksamhet hjälper andra att komma in på vägen till livet! — Matteus 7:13, 14.
Hur man uppodlar den
Att uppodla gudlik omtänksamhet är möjligt bara genom att man lär känna och handlar i överensstämmelse med Guds tankar, såsom de kommer till uttryck i bibeln. Ja, vi måste först vinna exakt kunskap om sanningen. Paulus berömde de kristna i Kolosse och erkände att sanningen hade burit frukt bland dem ”från den dag då ni hörde om och exakt lärde känna Guds oförtjänta omtanke i sanning”. (Kolosserna 1:5, 6) Men ändå kommer ingen kristen så långt att han inte kan göra ytterligare framsteg. Därför måste var och en av oss fortsätta ”att växa till i vår Herres och frälsares, Jesu Kristi, oförtjänta omtanke och kunskap”. — 2 Petrus 3:18.
Eftersom omtänksamhet är en del av Guds heliga andes frukt, måste kristna som underställer sig denna andes inflytande vara omtänksamma. Ja, Paulus förbinder särskilt gudlik helighet med omtänksamhet och säger: ”Iför er alltså, såsom Guds utvalda, heliga och älskade, medömkans ömma tillgivenhet, omtänksamhet.” (Kolosserna 3:12) Vi måste därför ha Guds heliga ande för att kunna uppvisa gudlik omtänksamhet.
Men hur får vi Jehovas ande? Genom att be honom om den — gång på gång. Jesus visade att om vi ödmjukt ber Jehova om denna dyrbara gåva, kommer vår från hjärtat kommande begäran att bli beviljad. Sedan Jesus påvisat behovet genom uppmaningarna ”fortsätt med att be” och ”fortsätt med att söka”, sade han: ”Om alltså ni, fastän ni är onda, förstår att ge goda gåvor åt era barn, hur mycket mer skall då inte Fadern i himmelen ge helig ande åt dem som ber honom!” (Lukas 11:9—13) Ja, genom att vi anhåller om Jehovas ande och särskilt ber om hans hjälp i att visa större omtänksamhet försäkras vi om ett gynnsamt svar. (1 Johannes 5:14, 15) Men våra handlingar måste förstås vara i överensstämmelse med vår anhållan om att få Guds ande.
En annan hjälp till att uppodla denna egenskap är att begrunda de uttryck av Jehovas omtänksamhet, som vi kan lägga märke till runt omkring oss. Om Gud sade psalmisten: ”Jag vill begrunda alla dina gärningar och tänka på dina verk.” (Psalm 77:13) Vi gör väl i att lägga märke till och tänka på Guds egenskaper, såsom vi kan se dem i det dagliga livet. Skapelsens skönhet, den njutning mat och dryck skänker, de artiklar vi behöver för vår bekvämlighet och vårt välbefinnande, den glädje som barn skänker, ja, även djurens upptåg, allt vittnar om Guds omtänksamhet mot människosläktet. Ja, en vacker solnedgång, en färgrik regnbåge, en fin måltid eller en uppskattad vänskap kan väl påminna oss om att Gud omtänksamt tillhandahåller mycket som vi kan glädjas åt. Det är verkligen sant att ”hans osynliga egenskaper [omtänksamheten inbegripen] ses ... tydligt alltifrån världens skapelse, eftersom de uppfattas genom de ting som är gjorda”. (Romarna 1:20) Att vi begrundar sådana ting är livsviktigt, om vi verkligen önskar efterlikna vår store Gud, omtänksamhetens Gud.
Gör det till ett mål
Det är sannerligen väl värt att vi gör det till vårt mål att utveckla egenskapen gudlik omtänksamhet. Det är säkert att personliga förhållanden och familjeförhållanden kommer att förbättras där omtänksamhet visas. Omtänksamhet drar också människor till Rikets budskap. Mången skeptiker har blivit påverkad till att undersöka sanningen på grund av den omtänksamhet Jehovas vittnen visat i tjänsten. Ja, omtänksamhet har framkallat det bästa hos dem som annars skulle ha kunnat vara fientliga.
I tjänsten från dörr till dörr träffade ett ungt vittne en kvinna, som bryskt avvisade henne. Eftersom systern lade märke till att kvinnan var sjuk, frågade hon om hon kunde göra någonting för henne. Kvinnan avvisade kyligt allt bistånd. Men två veckor senare stannade systern till för att besöka kvinnan igen och frågade om hon hade kunnat köpa hem några matvaror sedan de senast träffades. Eftersom kvinnan inte hade kunnat få hem några matvaror, insisterade systern på att hon skulle få gå till affären för att köpa hem det som behövdes. Sedan dess har denna kvinna varit mycket hjärtligare mot de vittnen som kommit till hennes dörr, allt detta därför att systern hade visat gudlik omtänksamhet.
Denna mycket önskvärda egenskap har tilldragande kraft. Något som illustrerar detta är vad en ung högskoleutbildad kvinna lade märke till, när hon kom till Rikets sal för första gången. I lokalen var vittnen med enkel bakgrund bekymrade för hur denna kvinna skulle reagera mot dem och deras tal. Men denna bildade kvinna mindes inte de brister de kan ha haft. Hon kom bara i stället ihåg att alla hade varit så omtänksamma mot henne, och hon tog intryck av det äkta intresse de visade henne. Påverkad av deras föredöme överlämnade hon sitt liv åt Gud. Snart visade hon osjälviskt intresse för andra som reguljär pionjär och senare som medlem av Betelfamiljen.
Gudlik omtänksamhet är sannerligen en mycket önskvärd egenskap. Det är en som bör vara uppenbar i allt vad vi gör och företar oss. Visar du den?