Sammankomsten ”Vi bevarar vår ostrafflighet” i det tjugonde århundradet

STRIDSLINJERNA formerades mycket tidigt i mänsklighetens historia. Uppror bröt ut i andevärlden såväl som i människovärlden, och det rättmätiga i fråga om Skaparens suveränitet ifrågasattes! Detta ledde till en moralisk stridsfråga som inbegrep frågan: Kommer de som trots allt är lojala mot Jehova Gud att hävda hans styre genom att bevara sin ostrafflighet mot honom? — 1 Moseboken 3:1—24; 2 Moseboken 9:16; Lukas 22:31.

Satan, djävulen, har falskeligen påstått att Jehovas tillbedjare tjänar Jehova enbart för att uppnå själviska fördelar och inte av kärlek. (Job 1:1—2:10) Men de har förblivit lojala mot Gud, trots ansträngningarna från Satan och hans fientliga värld att bryta deras ostrafflighet. (Hebréerna 11:4—38; Uppenbarelseboken 12:10—17) För att sporra Jehovas tjänare på 1900-talet till fortsatt trohet anordnade Sällskapet Vakttornet en serie konvent för Jehovas vittnen med temat ”Vi bevarar vår ostrafflighet”, som skulle genomföras i många länder med början sommaren 1985. För varje dag framhävdes ett passande bibliskt tema.

”Vandra i ostrafflighet”

Detta tema för konventets första dag retade den andliga aptiten. Talet ”’Hör, mitt folk’, Jehovas ord” gav inramningen genom att påminna alla att lyssna med stor uppmärksamhet. Något som styrkte visheten i denna rekommendation var ordförandens tal: ”Må vår ostrafflighet bevara oss”. Hur åstadkommer ostraffligheten detta? För att kunna vara ostraffliga måste vi vara fullständiga i vår hängivenhet mot Gud och bevara våra hjärtan, motiv och känslor rena. ”Om detta är vår fasta föresats”, förklarade ordföranden, ”då kommer vår ostrafflighet att bevara oss.” — Psalm 25:5; 31:24, NW.

Därefter blev vi ”Uppmuntrade av deras exempel som under prov bevarat ostraffligheten”. Efter att ha hänvisat till uppmuntrande exempel från forna tider intervjuade talaren några som på ett föredömligt sätt bevarat ostraffligheten i vår tid. De som bevarar ostraffligheten ”Skäms ... inte för de goda nyheterna”. Detta tal, grundat på Markus 8:38, gjorde det klart att det är ett skydd att inte skämmas att identifiera oss i vår tjänst, i vårt förvärvsarbete och i andra sammanhang. ”Och hur underbart kommer det inte att vara, när Jesus tar till orda inför himmelens änglar och inför sin Fader och förklarar att vi är hans lärjungar, som har vandrat i ostrafflighet!”

”De uppenbarade tingen tillhör oss och våra söner” var en programpunkt som visade att Jehova är en kärleksfull Fader, som villigt uppenbarar för sitt folk ”vad som ännu är fördolt”. (5 Moseboken 29:29; Amos 3:7) Ett flitigt studium av dessa uppenbarade ting kommer att styrka oss, så att vi kan hålla fast vid vår ostrafflighet. Nästa ämne, ”Hur man finner lust i Jehovas ord”, betonade det förhållandet att Jehovas vittnen måste studera bibeln. (Psalm 1:1, 2) Det är verkligen så att ”studium är en del av livet för varje kristen som vandrar i ostrafflighet”.

”Resonera med hjälp av Skrifterna” är den metod som används av dem som bevarar ostraffligheten när de har att göra med de olika slag av människor för vilka de predikar. Som exempel kan nämnas att aposteln Paulus, när han befann sig i en synagoga i Tessalonika, ”resonerade ... med dem och utgick då från Skrifterna, och han förklarade och bevisade genom hänvisningar att det var nödvändigt för den Smorde att lida”. Hade Paulus framgång? Ja, för somliga av hans lyssnare blev troende. (Apostlagärningarna 17:1—4) Skulle konventdeltagarna komma att uppskatta att få hjälp med att besvara frågor som de mötte i sin tjänst? Vilken glädje det blev, när talaren presenterade den nya handboken för tjänst på fältet: Resonera med hjälp av Skrifterna!

”Handskas rätt med sanningens ord”

Under den andra dagen blev det en hänförande upplevelse, när vi fick se så många pionjärer — tusentals vid somliga konvent — resa sig upp på talarens inbjudan och ge bevis för att stora skaror tar del i heltidstjänsten. Under detta framförande, ”Ansträng er kraftigt i heltidstjänsten”, betonades det att pionjärtjänsten är värd ansträngningen, även om det krävs kamp för att kunna ta del i denna verksamhet. — Lukas 13:24.

Talet över sammankomstens tema, ”Gläd Jehovas hjärta genom att bevara din ostrafflighet”, var grundat på Ordspråksboken 27:11. Detta tal innehöll stoff som var upphämtat ur den skattkammare som Guds ord utgör och framvisade följande pärlor: ”Äkta ostrafflighet innebär obrytbar hängivenhet för en person — för Jehova Gud.” ”Satan är den ledande när det gäller att bryta ostraffligheten”, och hans uppror väckte ”stridsfrågan om det rättfärdiga i Guds suveränitet”. ”Djävulens upproriska handling gjorde frågan om människans ostrafflighet till en viktig del av stridsfrågan om den universella suveräniteten, även om Jehovas suveränitet inte är beroende av hans skapelsers ostrafflighet.” Talaren frågade: ”Hur är det möjligt för oss att triumfera som sådana som bevarar sin ostrafflighet?” ”Vi kan göra det därför att vi är lydiga mot Guds ord”, svarade han. — Romarna 14:8.

Att sätta andliga intressen först i livet var huvudtanken i nästa tal: ”Jehovas välsignelse — det är den som gör rik”. Vi fick hjälp att inse mera helt och fullt att samtidigt som pengar behövs, så kan kärleken till pengar utgöra en allvarlig fara. (Predikaren 7:13; 1 Timoteus 6:10) Det är vår trohet som medför Jehovas välsignelse, den sanna rikedomen. — Ordspråksboken 10:22.

Dramat ”Din framtid — en uppfordran” jämförde nasirernas kurs av ostrafflighet med den uppfordran som ungdomar som är vittnen ställs inför i samband med att de önskar bli pionjärer och stanna kvar i heltidstjänsten i stället för att inrikta sig på materialistiska mål. Dramat uppmanade de unga att anta denna uppfordran och tjäna Gud i full utsträckning. Det belyste också hur föräldrar och andra kan vara till hjälp.

”Så ut rikligt, skörda rikligt” förklarade att principen ”vi får skörda vadhelst vi sår” är vis, rättvis och kärleksfull. Om vi efterliknar Gud, Kristus och den ”trogne slaven”, kommer vi att så ut rikligt i fråga om mötesdeltagande, bön, vittnande och alla våra familjerelationer. (Matteus 24:45—47) En sådan sådd ger oss försäkran om att få skörda Jehovas välsignelse. — Hebréerna 6:10.

Under talet ”Hur ni bör ge svar åt var och en” lyssnade åhörarna med ivrig uppmärksamhet till de förslag och demonstrationer som gav exempel på hur man använder den nya boken Resonera med hjälp av Skrifterna. Det som här underströks var att det är nödvändigt att övervinna andras likgiltighet genom att använda lämpliga inledningar, att gå taktfullt till väga när någon uppvisar en äkta men negativ reaktion och att visa att bibeln är källan till våra svar. — Kolosserna 4:6.

Efter det avslutande talet under den andra dagen, ”Vi kungör Jehovas underbara verk”, skyndade vi oss att göra precis detta genom att ta del i tjänsten på fältet. Just denna eftermiddag möttes ett vittne, som gick från hus till hus i Vancouver i Canada, av invändningen: ”Om Gud är en kärlekens Gud, varför tillåter han då ondskan?” Det svar som fanns i den nya boken tillfredsställde frågeställaren, och ett bibelstudium sattes i gång direkt.

”Klanderfria mitt i en förvänd generation”

Detta var det tankeväckande temat för den tredje dagen. På förmiddagen underströk talet ”Hur vi ärar Jehova med våra värdefulla ting” att vårt överlämnade liv, vårt nära förhållande till Jehova och våra fysiska, mentala, andliga och materiella tillgångar alla är värdefulla ting med vilka vi bör ära vår himmelske Fader. — Ordspråksboken 3:9, 10.

Talet ”Hur vi återvinner kraften och inte blir uttröttade” gav lägliga anvisningar till hjälp för oss att motstå Satans försök att bryta vår ostrafflighet genom tvivel, förlust av tron, materialism, frestelser och olika former av missmod. Studier, begrundan, bön, mötesnärvaro och regelbundet deltagande i predikandet om Riket är pålitliga sätt att dra nytta av den outtröttliga källan till energi, Jehova. — Jesaja 40:28—31.

En nyckeltanke i framställningen ”Att leva för Guds vilja nu och för evigt” var att om vi har Kristi sinnelag, kommer vi att ”inte mer ... leva för människors lustar, utan för Guds vilja”. (1 Petrus 4:1, 2) Jesus lät aldrig någon mänsklig önskan leda honom bort från denna kurs. I synnerhet dopkandidaterna lyssnade uppmärksamt till nästa tal: ”Slut upp tillsammans med dem som bevarar sin ostrafflighet inför Jehova”. De fick veta att det steg som man tar i och med dopet bara är början på ens lopp i fråga om att bevara sin ostrafflighet. För att kunna löpa väl måste de dra nytta av sådana anordningar som bönen, Guds ord, kristna publikationer och aktivt umgänge med församlingen. Dopkandidaterna reste sig för att besvara två frågor som bevis på att de hade förstått det betydelsefulla steg de stod i begrepp att ta. Därefter blev de döpta i vatten; på vissa platser kunde hela åhörarskaran då se på.

På eftermiddagen betonade talet ”Är Jehovas fruktan över oss?” respekt för den universelle Suveränen. (Ordspråksboken 8:13) Mellan den gudfruktige kung Josafat i Juda och den nu på tronen insatte större Josafat, Jesus Kristus, finns det till exempel följande paralleller: tillbedjan bevaras ren (1 Kungaboken 22:16; Malaki 3:1—18); friheten att utöva tillbedjan försvaras (2 Krönikeboken 17:1, 2, 12—19; Filipperna 1:6, 7); undervisning av sanna tillbedjare organiseras (2 Krönikeboken 17:7—9; Matteus 28:19, 20) och teokratiska domstolar upprättas för att skipa rättvisa. — 2 Krönikeboken 19:6, 7; 1 Korintierna 6:5, 6.

Programpunkten ”Skriften är nyttig till korrigering” framhöll hur bibeln hjälper oss att leva ett ordningsfullt liv och visa respekt för organisationen, förordnade tillsyningsmän och äldre personer. I den följande programpunkten, ”Beslutna att tjäna Jehova med ett fullständigt hjärta”, fick vi inskärpt i oss behovet av att ha ett friskt bildligt hjärta, ett hjärta som bevaras helt — fullständigt — för Jehovas tjänst. — 1 Krönikeboken 28:9.

Men hur är det med ögat? Näste talare besvarade frågan: ”Är ditt öga som familjemedlem ’ogrumlat’?” Eftersom Satan använder många ting till att distrahera vår andliga syn, är det nödvändigt att kristna fäder, mödrar och barn bevarar en balanserad syn och låter Rikets intressen komma i första hand. (Matteus 6:33) Nödvändigheten att erkänna den store organisatören genom att visa respekt för de förordnade äldste och för församlingen betonades i det följande talet: ”Må vi noga rätta oss efter konungens befallningar”. — Ordspråksboken 8:32—36.

Dagens höjdpunkt var föredraget ”Ostrafflighet mot sanningen i en gudlös värld”. Bland annat måste de kristna bevara sin ostrafflighet i fråga om sanningen genom att träda upp till försvar för den bibliska skapelseläran och genom att vederlägga gudlösa teorier. Åhörarna blev hänförda över att det kom ut en 256-sidig bok, som ingående besvarar den fråga som dess titel ställer: Liv — ett resultat av evolution eller skapelse? Hur effektiv är denna publikation? En tidigare evolutionist som nu är ett vittne i Sverige läste hela boken samma kväll och yttrade sig så här: ”Om jag hade varit evolutionist i går, skulle jag säkert ha ändrat uppfattning över en natt.”

”Bevara ert uppförande gott bland nationerna”

Detta var temat för konventets sista dag. Ett av de tal som framfördes denna förmiddag besvarade frågan ”Kan någonting skilja dig från Guds kärlek?” Enbart vi själva kan skilja oss från Guds och Kristi kärlek. Men så länge vi bevarar vår tro kan ingen påtryckning, ingen omständighet och ingen motståndare påverka Gud till att överge sin kärlek till oss. — Romarna 8:35—39.

Föredraget ”Låt er ’inte fort bringas ur fattningen’” betonade behovet av att slå vakt om vår plats i det andliga paradiset. Hur då? Till en del genom att undvika en anda av missnöje och genom att motstå avfällighet och hålla fast vid Paulus’ råd att ”inte fort bringas ur fattningen” genom något muntligt eller skriftligt budskap avsett att väcka tvivel och fördärva vår tro. — 2 Tessalonikerna 2:1, 2.

”Frukta Gud, vänd dig bort från det onda” var det andra fängslande dramat. Det handlade om den ostrafflige Job och visade att den förföljelse och det lidande som man kan få utstå därför att man tjänar Gud inte är någonting nytt. Trots de ansträngningar som görs för att få oss att vika av från vår kurs, bör vi likt Job vara fast beslutna att hålla fast vid vår ostrafflighet, frukta Jehova och vända oss bort från det onda.

Det offentliga föredraget, ”Guds tider och stunder — vad pekar de fram emot?”, påminde oss om att Jehova ”avsätter kungar och tillsätter kungar” i överensstämmelse med sitt oföränderliga uppsåt. När hans tid är inne, kommer han därför ofelbart att göra slut på ondskan och återinföra rättfärdighet. — Daniel 2:21, 44.

De två avslutande talen var verkligen passande. ”Tröst för ostraffliga människor” var hjärtevärmande tack vare den försäkran som gavs att Jehova genom sitt ord och sin ande och som svar på våra böner osvikligen kommer att bistå oss i våra prövningar. Och som det sista föredraget visade befinner sig Jehovas vittnen inte på reträtt till följd av att de lever i denna fientliga värld. Det är i stället så att ”En organisation som bevarar ostraffligheten är på väg framåt”! Denna organisation är unik med tanke på dess stöd för Jehovas suveränitet och med tanke på att den med visshet kommer att vinna seger och överleva.

Framåt i vår ostrafflighet!

Förutom att konventdeltagarna blev hänförda över annan riklig andlig mat de fick, däribland två fina, nya böcker, gladdes de åt den färgrikt illustrerade 32-sidiga broschyren Den regering som skall åstadkomma ett paradis. Och vilken fröjd det var att få Kingdom Melodies nr 6, ett kassettband med vacker musik till glädje för oss!

Konventdeltagarna lämnade sammankomsten i högsta grad vederkvickta och lyckliga och har känt stor tacksamhet över denna synnerligen givande andliga festmåltid. Vi har stärkts i vår tillförsikt att han som i 6.000 år har bistått dem som trätt upp för hans suveränitet segervisst kommer att föra sina vittnen genom dessa avslutande ”yttersta dagar” och leda dem i trygghet in i den nya ordningen, och allt detta kommer för evigt att hävda hans ställning. — 2 Timoteus 3:1; Uppenbarelseboken 7:9—12; 21:1—5.

Mot bakgrund av denna förtröstan och tro på vår Gud, Jehova, vad är då vår föresats? Jo, vi är fast beslutna att modigt fortsätta vår väg framåt som en organisation av människor som i det tjugonde århundradet bevarar sin ostrafflighet mot Jehova!

[Ruta på sidan 29]

Vad andra har sagt

En biträdande poliskommissarie i Leeds i England: ”Jag skulle vilja ge ett erkännande åt er, er personal och allt ert folk som var närvarande ... för det ytterst effektiva sätt på vilket den var planerad och genomfördes. Den var till heder för er alla. Jag besökte stadion på lördagseftermiddagen och på söndagsförmiddagen och fann atmosfären och det som pågick där vara en synnerligen vederkvickande upplevelse. Åtskilliga av mina kolleger har uttalat sig på liknande sätt.”

En chefredaktör och ledarskribent vid en tidning i Montreal i Canada skrev under rubriken ”Låt oss le gillande mot Jehovas folk”: ”På mindre än två timmar knackade de i förrgår på 800.000 dörrar i området. En form av andligt inriktad massvärvning av proselyter, som kan vara lite irriterande utan att ändå vara obehaglig. ... När det kommer besökare till ens hem, har man inget emot att göra sig lite omak för att ta emot dem. ... Och det må vara att vi inte delar Jehovas vittnens tro; vi skulle göra väl i att för några dagar göra oss något lite delaktiga i deras fridfullhet, och vi skulle då må bättre av det. Dessa fridsamma människor har valt att komma tillsammans i Montreal; må det komma fler av dem, tiotusentals av dem.”

En polistjänsteman i Dortmund i Västtyskland: ”Vid idrottstävlingar har vi åtminstone 200 poliser i tjänst; vid era sammankomster behöver vi bara två, plus två andra som dirigerar trafiken.”

En chef för ett fotbollsstadion i Norwich i England: ”Den fridfulla atmosfären under de fyra dagarna ... är smittande. Man upplever ett personligt lugn, som står i fullständig kontrast till hur det är under vilken fyradagarsperiod som helst i den spända affärsvärlden och i det dagliga livet runt omkring oss. Vittnena har verkligen någonting som är annorlunda hos dem och som är svårt att förklara.”

[Ruta på sidan 30]

Konventet i Montreal — någonting speciellt!

Vad programinnehållet beträffar, så var områdessammankomsten ”Vi bevarar vår ostrafflighet” som hölls i det berömda Olympiastadions anläggning i Montreal i Quebec i Canada lik alla andra i denna serie. Men i vissa avseenden var den speciell. Bland annat så var det den första i en grupp av dessa sammankomster som var speciell i fråga om storlek eller på andra sätt.

Storlek: Sammanlagt 78.804 var församlade från östra Canada och nordöstra Förenta staterna. Det var trosstärkande att vara en del av sådana väldiga skaror av ostraffliga vittnen, som lyssnade, sjöng och bad tillsammans. Detta var något speciellt!

Dop: Det var en speciell glädje att se 1.004 som nyligen överlämnat sig resa sig för att genomgå dop. Här fanns tydliga bevis på den tillväxt som nu äger rum bland oss.

Språk: Det fanns program på 11 språk — arabiska, engelska, franska, grekiska, italienska, kinesiska, koreanska, portugisiska, spanska, ukrainska och ungerska. I stadiongrytan hade man monterat upp den speciella ljudanläggningen så att de som befann sig på de franska sektionerna lyssnade på sitt språk, medan de engelsktalande deltagarna lyssnade på sitt.

Husvagnsstad: Detta var ett annat speciellt inslag. För att kunna inkvartera deltagare som behövde plats för husvagnar, fritidsfordon och tält började man i december 1984 inrikta sina ansträngningar på att få ta i anspråk den närbelägna Maisonneuve Park, som ligger precis tvärs över gatan från stadion sett. När tjänstemännen först fick förfrågan om uthyrning av parken, skrattade de förståeligt nog. När allt kommer omkring, så hade det aldrig förut hänt att någon hyrt en hel stadspark. Till sist beviljade de emellertid tillstånd. Jehovas vittnens goda rykte hade bidragit till detta.

Så småningom iordningställdes 4.300 uppställningsplatser, och nästan 20.000 konventdeltagare kunde beredas lägerplats på frodigt gräs bland ett rikligt antal skuggande träd. Och i vilket skick befann sig parken efter det att så många människor hade använt den i omkring en vecka? Förvånade tjänstemän fann ingen allvarlig skadegörelse någonstans. Av denna anledning återlämnades hela den femsiffriga depositionsavgiften avsedd för eventuella skador!

Medlemmar av den styrande kretsen närvarande: Detta inslag gjorde konventet i Montreal till något speciellt. Även om Jehovas folk undviker tillbedjan av människor, så var det utan tvivel många som delade de känslor som uttrycktes av en broder som uppskattande sade: ”Närvaron av sju medlemmar av den älskade styrande kretsen, av vilka det fanns några som jag aldrig förut hade sett eller hört hålla ett tal, var synnerligen uppmuntrande.” Sådan samvaro ger verkligen upphov till ett andligt ”utbyte av uppmuntran”. — Romarna 1:11, 12.

Ett utmärkt mottagande: Tjänstemän och allmänheten bemötte Jehovas vittnen på ett berömvärt och välsinnat sätt. Detta var någonting speciellt, när man erinrar sig att det inte var så många år sedan som en tidigare premiärminister i Quebec, Maurice Duplessis, öppet förklarade ett ”krig utan barmhärtighet mot Jehovas vittnen”, till dess de inte längre skulle finnas till. Det var därför med goda skäl som en tidningsreporter påpekade: ”Föreställ dig detta att i går [fredag] befann sig exakt 74.846 vittnen inom stadionområdet! Maurice Duplessis, som hade bannlyst rörelsen, måste ha vänt sig i sin grav.”

Detta var inte första gången som Jehova i så överflödande mått har välsignat dem som bevarar sin ostrafflighet. I många avseenden var emellertid konventet i Montreal någonting speciellt.

[Tabell på sidan 28]

Några av områdessammankomsterna ”Vi bevarar vår ostrafflighet”

Land Konvent Närvaroantal Döpta

Brasilien 25 389.387 4.825

Canada 14 146.897 1.585

Ecuador 4 22.918 394

Frankrike 11 119.940 2.002

Förenta staterna 112 1.189.173 9.851

Grekland 3 37.367 368

Italien 25 184.078 4.153

Japan 25 202.221 3.512

Nederländerna 1 40.694 151

Portugal 10 52.581 990

Schweiz 3 20.601 213

Spanien 13 90.808 1.628

Storbritannien 10 142.859 925

Sverige 8 27.194 315

Venezuela 4 69.843 1.063

Västtyskland 17 148.853 904

Österrike 3 23.123 237

[Bilder på sidan 31]

I Montreal presenterade W. L. Barry, som tillhör den styrande kretsen, den fängslande nya boken ”Liv — ett resultat av evolution eller skapelse?”

Jobs livskurs i ostrafflighet framhävdes genom detta bibliska drama, som framfördes vid konventet i Aten i Grekland