1986 års områdessammankomst ”Guds fred”

HUR lämpligt är det inte att temat för våra områdessammankomster 1986 skall vara ”Guds fred”! Ja, Jehova, vår Gud, ”är ... inte oordningens Gud, utan fridens” och fredens. Han står i slående kontrast till ”denna tingens ordnings gud”, Satan, djävulen, som är en oordningens, stridens och förvirringens gud. — 1 Korintierna 14:33; 2 Korintierna 4:4.

Mycket passande hänsyftas det flera gånger på Jehova i hans ord som ”fridens [fredens] Gud”. (Filipperna 4:9; 1 Tessalonikerna 5:23; Hebréerna 13:20) Från början till slut av hans ord utlovas frid (fred), och den anbefalls och betonas, i det att den omnämns omkring 250 gånger. Jehova är i sanning ”den Gud som ger frid” och fred åt sitt folk. — Romarna 15:33; 16:20.

Hur viktigt är det därför inte att alla hans tjänare, ja, vart och ett av Jehovas vittnen, är en fridens människa! Detta betyder inte bara att vara fridsam, utan att ”söka friden och trakta efter den”, som aposteln Petrus tillråder oss att göra. (1 Petrus 3:10, 11) Detta betyder att vi måste vara ”fredstiftande”, som det heter i Matteus 5:9.

Det är inte lätt att vara fredstiftande, att arbeta för fred, att söka bevara freden. Vi har den ofullkomliga mänskliga naturens svagheter, som vållar personliga konflikter. Det är som det uttrycks i vår Rikets sång (nummer 213): ”Meningarna kan gå isär; ofullkomliga vi ju är.” I denna sång konstateras det så i fortsättningen: ”Snabbt vi måste allt rätta till, enhet vi uppnå vill.” Vidare är det också påtryckningarna från Satans värld tillsammans med alla dess lockelser, som motarbetar att vi äger ”Guds frid, som övergår allt förstånd”. (Filipperna 4:7) Och så är det ju Satan och hans demoner, som gör allt som står i deras förmåga att avbryta vår frid och vår fred. Vi måste kämpa mot dem. — Efesierna 6:12.

I forna tider ordnade Gud med att hans folk kom tillsammans vid speciella tillfällen för att bli andligen uppbyggda och stärkta i sin beslutsamhet att lyda Jehovas befallningar. Bland de många hjälpmedel han har försett oss med för att hjälpa oss att vara fredsstiftare har vi likaså våra årliga områdessammankomster. Vi hör Guds ord utläggas vid dessa samlingar. I fyra dagar blir vi lärda av vår himmelske Fader förmedelst tal, intervjuer, demonstrationer och dramer. Ja, till och med våra sånger manar oss direkt eller indirekt till frid och fred.

Vid vår områdessammankomst ”Guds fred” i år kommer vi att känna broderskapsandan, när vi välkomnar varandra. När vi ser hur alla de olika sammankomstavdelningarna fungerar harmoniskt, kommer vi i sanning att fyllas av sammankomstens anda.

Må vi därför komma verkligt medvetna om vårt andliga behov och beredda på att dra full fördel av hela programmet, i det vi kommer i tid för att vara med alltifrån första sessionen på torsdag eftermiddag och stanna kvar ända till sista sången och bönen på söndag eftermiddag.

Bör vi inte vidare sträva efter att också vara konsekventa? På vilket vis? Genom att verkligen uppskatta den andliga föda som tillhandahålls. För många av oss kommer resan att ha varit förenad med ansenliga utgifter i fråga om tid och medel. Låt oss därför se till att vi är punktliga och i god fysisk kondition. Det betyder att vi inte går till överdrift i fråga om mat eller dryck och att vi inte är uppe för sent på kvällarna. Låt oss i stället förvissa oss om att vi är måttliga och lägger oss i tid, så att vi kan vara vederkvickta och i stånd till att tillägna oss all den andliga föda som tillhandahålls. Må vi, medan programmet pågår, sitta på våra platser och lyssna, inte ströva omkring, inte börja samtala med några kära vänner som vi kanske inte har träffat på någon tid. Gör det i stället före och efter sessionerna. Ja, låt oss komma helt och fullt inriktade på att verkligen bli andligen uppbyggda.

I forna tider ordnade Gud med att hans folk kom tillsammans regelbundet vid särskilda tillfällen för att bli andligen uppbyggda. Och bland de många hjälpmedel han tillhandahåller för att hjälpa oss att vara fredsstiftare i våra dagar är sannerligen våra årliga områdessammankomster.