Frågor från läsekretsen

◼ Är Jehovas vittnen lika bestämda när det gäller frosseri som de är när det gäller det skadliga bruket av tobak?

Jehovas vittnen grundar sin ståndpunkt mot tobak på bibeln, och de godtar i lika hög grad bibelns fördömande av frosseri.

De tror att rökning innebär att man bryter mot bibelns principer. Rökning innefattar ett nikotinberoende. Dessutom är det onaturligt att dra in rök. Rökning förorenar kroppen, orsakar hälsoproblem och har förkortat liv som borde ha brukats till Guds ära. Rökning medför också att den luft som andra skall andas in förorenas på ett farligt sätt; sannerligen inte ett sätt att visa kärlek till sin nästa. — 2 Korintierna 7:1; Romarna 12:1; Markus 12:33.

Vad är då att säga om frosseri, att äta för mycket? Ja, ärligt talat fördömer bibeln frosseri, som är detsamma som att girigt äta till övermått eller att glupskt äta för mycket. En israelits son som var en obotfärdig ”frossare och drinkare” skulle dödas. (5 Moseboken 21:18—21) Ordspråksboken varnar oss för att ”ha gemenskap med frossare”. (Ordspråksboken 28:7, NW; 23:20, 21) Frosseri är också något orätt, eftersom det sägs att ”giriga” inte skall ärva Guds rike. (1 Korintierna 6:9, 10; jämför 1 Petrus 4:3; Filipperna 3:18, 19.) Kristna tillsyningsmän skall kunna ”behärska sig”, inte vara ”sysslolösa matvrak”. (Titus 1:8, 12) Detta är så allvarligt att några tillsyningsmän har blivit avförda som äldste på grund av att de visat brist på självbehärskning i samband med mat.

Men det måste erkännas att det är svårt att avgöra när det är fråga om frosseri. Att äta (i motsats till att dra in tobaksrök) är naturligt och rätt. Fetma är inte heller den enda måttstocken på frosseri; en mycket mager person kan vara en frossare. Det är inte övervikt som bibeln fördömer, utan snarare omåttlighet i fråga om mat, vilket kan leda till stark fetma eller kanske inte gör det.

Somliga människor är överviktiga på grund av körtelfel eller annan sjukdom, men professor Judith Rodin menar att bara ”5 procent av alla fall av stark fetma främst beror på medicinska problem”. Arvsfaktorer kan också göra en människa benägen att bli lite kraftig. Doktor William Bennett säger: ”Många korpulenta håller vikten genom att äta ungefär lika mycket som en människa med normalvikt gör. ... Deras ämnesomsättning är olika.” Vissa vetenskapsmän anser rentav att om en tjock person äter mindre, sänks ämnesomsättningen i hans kropp så att han förbränner kalorierna långsammare. Men även om en tjock person inte är en frossare i den meningen att han är omåttlig i fråga om mat, kan han (eller hon) behöva tänka lite allvarligare på att tillämpa Guds råd.

De kristna skall till exempel odla egenskapen självbehärskning, vilket också gäller i samband med mat. (Galaterna 5:22, 23; 2 Petrus 1:5—8) Aposteln Paulus uppmanade den kristne att vara lik en löpare som utövar ”självbehärskning i allting”. Paulus var hårdhänt mot sin kropp och ledde den som en slav, för att han inte skulle bli underkänd. (1 Korintierna 9:24—27) En kraftig person kan ha anledning att vara hårdhänt mot sin kropp i fråga om hur mycket, vad, när och hur han äter.a

Att vara tjock kan vara farligt. Rapporter visar att stark fetma kan leda till högre blodtryck och högre kolesterolvärden, åldersdiabetes, många olika slag av cancer, hjärt- och gallbesvär, ledinflammation och andningsproblem. ”Risken att dö för en person som har 20 procents övervikt är en tredjedel större än för genomsnittet; för dem som har 30 och 50 procents övervikt är risken 50 respektive 100 procent större.” (The New York Times, 27 februari 1985) Liknande rapporter angående hälsoproblem kommer från England, Tyskland och Italien.

En kristen vill verkligen älska Jehova av allt sitt hjärta, av all sin själ (eller liv), av allt sitt sinne och av all sin styrka. (Markus 12:30) Många som studerar kristendomen slutar att röka för att bevara sin hälsa och sitt liv. Bör inte de kristna vara lika oroliga för att bli överviktiga på grund av frosseri, eftersom det kan undergräva deras hälsa och deras liv som de har överlämnat åt Jehova?

Vissa människor äter mera då de är nedstämda, besvikna, ensamma eller arga. Även om en kristen inte helt och fullt kan förhindra sådana känslor, kan han vända sig till Gud och till sina bröder i stället för att finna tröst i onödigt ätande. Läs med avseende på detta Filipperna 4:6, 7, 11—13. Även vetenskapsmän som menar att någon har en naturlig benägenhet att uppnå en viss vikt medger att detta kan ändras. De poängterar att man skall skära ner på fettrik mat och öka den fysiska aktiviteten. På många platser får intressant nog en kristen som regelbundet tar del i tjänsten från dörr till dörr en hel del hälsosam motion genom att gå utomhus och i trappor och backar. Paulus fick också utföra sin tjänst ”under slit och släp”. — 2 Korintierna 11:26, 27.

Jehovas vittnen ogillar således frosseri på grundval av vad som sägs i bibeln. Oavsett vikt strävar de efter att utöva ”självbehärskning i allting”, också när det gäller mat. Detta beror inte främst på en kulturell inställning till utseende och mode, utan på att de vill leva enligt bibelns principer och vara verksamma kristna som har Guds godkännande.

[Fotnot]