Söker du en livskamrat?
”DET finns inget förhållande, ingen gemenskap eller förening, som är vackrare, mer välgörande eller förtjusande än ett gott äktenskap.” Så har det sagts. Inte att undra på då att miljontals ensamstående skulle vilja ha en livskamrat.
Somliga använder sig av datorer som äktenskapsförmedlare, andra ser i stjärnorna. Hur mycket bättre är det inte att se till vår Skapare, äktenskapets upphovsman! (1 Moseboken 2:18—24) Guds kärleksfulla intresse och vishet ger oss en stabil grundval för att kunna förlita oss på de råd och principer han gett, som hjälper oss att kunna veta vad vi skall söka efter hos en äktenskapspartner. (Psalm 19:7, NW) Hans ord uppmanar kristna att:
”Gifta sig ... bara det sker i Herren”
Varför det? Eftersom Jehova Gud tänker på vår eviga välfärd. Aposteln Paulus’ råd att ”gifta sig ... bara det sker i Herren” stämmer överens med den sedvänja Jehovas tjänare hade längre tillbaka på bibelns tid, när man valde sin äktenskapspartner bland dem som också var sanna tillbedjare. (1 Korintierna 7:39; 5 Moseboken 7:3, 4) Man bör komma ihåg att detta är till gagn på många sätt.
En troende äktenskapspartner kan till exempel bidra till fortsatt trohet mot vår kärleksfulle himmelske Fader. (Jämför Predikaren 4:9—12.) Kristna makar kan uppmuntra varandra och kan tillsammans ta itu med olika prövningar på ett framgångsrikt sätt. De kan tillsammans stå emot de påtryckningar som skulle kunna försvaga äktenskapsbanden. Eftersom båda förlitar sig på Jehova och tillämpar hans underbara råd, kan de lättare släta ut ojämnheter i sin väg och samarbeta harmoniskt i stället för att vara rivaler. Deras uppriktiga ansträngningar att tjäna Jehova och gestalta sina liv enligt hans vägar kommer att bidra till ett framgångsrikt äktenskap som är till ära för vår Skapare.
För några år sedan hade en kvinna som heter Gloria sällskap med en ung man som var med vid kristna möten och som också svarade vid Vakttornsstudiet. Hon fick förmaningen att inte fortsätta att sällskapa med denne odöpte person, men hon var så ”förälskad” att hon inte följde rådet. Ändå visste hon att det var ett gott råd. Men en dag bad hon innerligt till Jehova och tiggde om hans hjälp i denna fråga. Kort därefter kom det fram att den unge mannen var omoralisk, och Gloria avbröt därför genast sin bekantskap med honom. Så småningom gifte hon sig med en fin ung kristen broder. I dag är han förordnad som äldste, och deras två barn är verksamma i sanningen. När hon ser tillbaka, säger hon: ”Tack vare Jehova har jag kunnat undvika många problem. På grund av hans vägledning har jag fått de bästa råden, och det har gjort det möjligt för mig att nu leva ett lyckligt liv tillsammans med en kärleksfull make.”
Varför skulle man vända sig åt annat håll?
Varför skulle en person som är överlämnad åt Jehova vilja vända sig åt annat håll för att finna sig en äktenskapspartner? Är en sådan kristen inte övertygad om att Jehova vill vårt bästa och vet vad som är bäst för oss? (Ordspråksboken 3:1—7; Psalm 145:16, NW) Hur är det i ditt fall? Tror du att Jehova är ”sanningens Gud”? (Psalm 31:6, NW) I så fall inser du säkert att han alltid ger oss tillförlitliga råd som är lämpliga och nyttiga. (Jesaja 48:17, 18) Ja, vår kärleksfulle himmelske Fader ger oss verkligen råd med vårt eviga bästa i tankarna, medan vi själva kanske kortsiktigt planerar enbart för den närmaste framtiden. När vi söker en livskamrat, borde vi då inte planera längre än bara för den närmaste framtiden? — Psalm 37:11, 29.
Tror du verkligen att Riket snart skall komma och ta itu med att rena jorden? Kan du se dig själv i detta förutsagda världsvida paradis? Eller har du en önskan att få njuta av den nuvarande tingens ordning så mycket som möjligt? Söker du en partner som kan bidra med en skön livsstil? Eller söker du någon som sätter sann gudsdyrkan främst i livet? (Matteus 6:33) Vad är det som du själv sätter främst i livet? Det är klokt av oss att granska våra innersta tankar och motiv. Då kan vi, om det skulle behövas, göra förändringar i vårt synsätt och på så vis undvika ett handlingssätt som kan misshaga Jehova. — Jämför Psalm 78:40, 41.
Vårt förrädiska hjärta
Jeremia 17:9 (NW) säger varnande att ”hjärtat är mera förrädiskt än något annat”. Vi behöver alltså tygla vårt hjärta. Det är också bra att komma ihåg att de som ignorerar bibelns inspirerade råd och de påminnelser som ges av kärleksfulla församlingsäldste och andra ofta får fälla många tårar efteråt och drabbas av hjärtesorger.
”Men hur kan man påstå något sådant?” kanske någon invänder. ”Jag känner en broder som gifte sig med en utomstående, och nu tjänar de Jehova bägge två.” Det är sant, i några få fall har det gått så bra, och vi är glada över att bägge makarna nu vandrar i sanningen. (3 Johannes, vers 4) Men vi kan ändå inte komma ifrån att brodern som gifte sig med en odöpt person var olydig. Kommer denna oberoende anda att framträda igen? Kan han frestas att tro att han vet bättre än Gud och sedan åsidosätta bibelns råd och förlita sig på sitt eget förstånd vid något annat tillfälle? Bibeln uppmanar oss: ”Förtrösta på Herren [Jehova] av allt ditt hjärta.” (Ordspråksboken 3:5) Detta innebär att undergivet rätta sig efter Guds vilja i allt. Vi bör alltså ha en önskan att utveckla ett lydigt hjärta som kan övervinna lydnadsprov även i små ting. (Lukas 16:10) Om vi är olydiga mot Gud, vad är det då för ett mönster vi utvecklar? Brodern som inte gifte sig ”i Herren” inser kanske nu sitt misstag att ha gjort saker och ting på sitt eget sätt och har bett Jehova om förlåtelse. Skulle du vilja ge ditt äktenskap en sådan start?
”Men min pojkvän har börjat studera bibeln och går på kristna möten”, kanske någon annan säger. Ja, men varför studerar han? För att vinna en äktenskapspartner, eller för att lära känna Jehova Gud och tjäna honom? Under uppvaktningstiden kan mannens motiv sättas i tvivelsmål. Vad kommer du att upptäcka efter bröllopsdagen? Du kan naturligtvis vänta tills din pojkvän är döpt och sedan kort därefter bestämma bröllopsdatum. I och för sig gifter du dig då ”i Herren”. Men kan man säga att du handlar i överensstämmelse med andan i detta råd?
Har du lagt märke till hur snart en broder brukar bli rekommenderad för särskilda tjänsteprivilegier? Händer det direkt efter dopet? Nej, i stället bör en sådan broder ”först prövas i fråga om sin lämplighet”. (1 Timoteus 3:10) Finns det någon lärdom i detta? Ja, stanna upp, se och lyssna. Stanna upp och begrunda det allvarliga med att gifta sig. Se objektivt på individen, och inte genom förälskelsens rosafärgade glasögon. Lyssna dessutom. Talar han (eller hon) verkligen från hjärtat med kärleksfull lovprisning till Gud? Har han visat sig göra framsteg i sitt kristna liv under en rimligt tilltagen tidrymd? Om han verkligen har gett prov på trofasthet och andliga kvalifikationer kan det vara dags att börja fundera på honom (eller henne) som en eventuell livskamrat. För att citera en fyndig poet:
”Ungmör! Jag er lärdom ger
i detta livets skifte —
Välj ej blott rätt kavaljer,
välj rätt tid för gifte.”
Vad skulle kunna hända om vårt hjärta förmår oss att åsidosätta goda råd och förnuftigt resonemang? Det kan få ödesdigra följder. Kom ihåg att bibeln ger oss upplysningen:
Du får skörda vad du sår
Tänk på det som hände Jacqueline. Hon fick råd av en äldste angående den vänskap som hon höll på att bygga upp med en ung man utanför den kristna församlingen. Men hon upplevde brödernas råd som alltför stränga och vände dövörat till för de bibliska rekommendationerna. När hon senare tänkte tillbaka på sin inställning, erkände hon: ”Man ser bara det man själv vill se och inte det som Jehova ser och säger.” Den unge mannen började studera bibeln och blev så småningom döpt. Tre månader senare var de gifta.
Det dök mycket snart upp problem. I själva verket började de redan under smekmånaden. Icke önskvärda karaktärsdrag som Jacqueline inte hade lagt märke till eller lättvindigt hade översett med kom då i dagen. Hon hade drömt om ett lyckligt och sammansvetsat äktenskap, men tråkigt nog visade det sig bli precis tvärtom. Hennes man blev utesluten och lämnade henne och deras två små barn. Nu måste hon på egen hand ta itu med både det ekonomiska trycket i den nuvarande, alltmer fördärvade, ordningen och utmaningen att fostra två små barn och se till deras fysiska och känslomässiga behov. Vad har Jacqueline lärt sig genom denna bittra erfarenhet? ”Lydnad”, säger hon. ”Även om ett råd kan verka hårt och inte verkar vara till ens bästa, bör man betrakta det som om det kom från Jehova och till fullo lyda det.” — Galaterna 6:7; Psalm 86:11.
Begrunda ett annat exempel. Maritza träffade sin blivande make på sitt arbete. Han visade henne olika saker i världen som hon inte hade känt till, och de föreföll inte alltför dåliga i hennes ögon. Han var välutbildad, hade ett trevligt uppträdande och kunde föra intelligenta samtal om många olika ämnen. Fastän hon fick många bibliska varningar, tog hon inte åt sig av dem. Hon var alltför ”kär”.
Snart började de kristna mötena bli enformiga för Maritza, i kontrast till de flärdfulla spännande kvällarna tillsammans med hennes spirituelle make. Före giftermålet hade han lovat henne att inte hindra henne från att gå på kristna möten, och det gjorde han inte heller. Men med tiden blev hon gradvis så upptagen av andra ting att hennes andliga verksamhet hamnade på andra platsen i hennes liv, och hon blev overksam.
Hur blev det med deras underhållande samtal? De upphörde med tiden, och så småningom skilde han sig från henne och lämnade henne ensam med fyra barn i åldrarna fyra till nio år. Chocken gjorde Maritza känslolös. Det tog hela tre år innan hon kände sig så lugn att hon kunde analysera vad som skett och vad hon ville göra med sitt liv. Hon intalade sig ständigt: ”Att leva är att lida.” Men det tillfredsställde henne inte, eftersom hon fortfarande kunde minnas de år när hon var lycklig, när hon till och med kunde njuta av en sval vindfläkt i ansiktet medan hon var ute i tjänsten på fältet och delade med sig av de goda nyheterna om Riket till andra.
”Tänk så mycket smärtor och kval jag skulle ha kunnat undvika, om jag bara hade lyssnat!” klagade Maritza. Genom skolkamrater till hennes barn kom hon återigen i kontakt med Jehovas vittnen. Hennes intresse för sanningen och hennes kärlek till Jehova väcktes på nytt, och nu är hon och hennes barn verksamma i tjänsten. Maritza rekommenderar nu av hela sitt hjärta: ”Lär er att foga er efter den vägledning som Jehova ger och inse att Jehova använder sig av personer som vi minst av allt tänker oss skall tillkännage hans vilja.” Som Jesus Kristus sade: ”Ge därför akt på hur ni lyssnar.” (Lukas 8:18) Ja, stanna upp, se och lyssna!
Se dig omkring under nästa möte i Rikets sal. Du kommer utan tvivel att se många lyckligt gifta kristna par och kan lägga märke till deras glädje över att få vara tillsammans och göra saker tillsammans. Å andra sidan kanske du ser några som är där ensamma, eftersom de har en icke troende äktenskapspartner. Tänk hur gärna de skulle vilja att deras man eller hustru var med dem! De måste ofta skynda sig hem direkt efter mötena, och de går på så vis miste om uppbyggande samtal och umgänge med medtroende. Är du villig att ta risken att själv onödigtvis hamna i liknande omständigheter på grund av underlåtenhet att följa rådet att bara gifta sig ”i Herren”? Hur klokt är det inte att i stället följa Jehovas anvisningar och på så vis slippa sådana sorgliga konsekvenser! — Psalm 119:9; Ordspråksboken 28:26.
Vänta på Jehova
Men du kanske säger: ”Jag kan helt enkelt inte hitta någon som är lämplig i församlingen. Det är så få i min ålder.” Det kan så vara, förstås. Men är du övertygad om att Jehova vill att du skall vara lycklig? ”Han bryr sig om er.” (1 Petrus 5:6, 7) Minns du ordspråket som lyder: ”En förståndig hustru är en gåva från Herren [Jehova]”? (Ordspråksboken 19:14) Varför då inte begrunda denna angelägenhet under bön? — Filipperna 4:6, 7.
Minns du Hanna och hennes önskan att få barn? Vad gjorde hon? Hon uttömde sitt hjärta i ödmjuk bön till Jehova och förtröstade fullständigt på honom. Sedan lämnade hon det hela i hans händer. I sinom tid fick hon ett underbart svar på sin bön — hon födde en son. — 1 Samuelsboken 1:9—11, 18—20; Psalm 62:9.
Om det nu finns få jämnåriga i din egen församling, hur är det då på era krets- och områdessammankomster? Visserligen är vi med vid dessa sammankomster av andliga skäl. Men de som tar del i frivillig tjänst vid dessa tillfällen får uppleva tillfredsställelsen att betjäna andra och träffa bröder och systrar som tjänar Jehova av hela sitt hjärta. Vid sådana tillfällen är det möjligt att du kan få träffa din blivande livskamrat.
Men även om du nu inte kan finna någon passande kristen make eller maka, bör du förtrösta på Jehova och be om att han skall hjälpa dig att kunna fortsätta ett rent liv som ensamstående. Uppodla också egenskaper och förmågor som kan hjälpa dig att bli en god äkta man och far, eller en god hustru och mor, medan du ännu är ogift. (Galaterna 5:22, 23) Många har blivit hjälpta att göra just detta genom att börja i heltidstjänsten som pionjärer. Det finns inget bättre sätt att använda sin tid och energi på.
Så om du söker en livskamrat, var kommer du då att börja söka? Förhoppningsvis bland verksamma medtillbedjare av Jehova, som har samma mål i livet som du och som ivrigt önskar tjäna Jehova för alltid. (2 Timoteus 2:22) Och om Jehova välsignar dig med en gudfruktig livskamrat, må då ert äktenskap bli till ära för vår kärleksfulle Gud.
[Infälld text på sidan 29]
”Tänk så mycket smärtor och kval jag skulle ha kunnat undvika, om jag bara hade lyssnat!”