Hur man kan få sanna vänner
”ENDA sättet att få en vän är att vara en”, skrev den amerikanske poeten Ralph Waldo Emerson. Sann vänskap är dubbelriktad och inbegriper ömsesidigt givande. Personer som är inbundna eller har själviska tendenser har svårt att få sanna vänner. Men de kan lyckas, som vi skall se i fortsättningen.
Den bästa grogrunden för sann vänskap är kärlek, eftersom kärleken verkar tilldragande på människor. Men somliga personer har svårt att få vänner. Hur kan denna svårighet övervinnas?
”Var en god lyssnare. Uppmuntra andra att tala om sig själva”, rekommenderade Dale Carnegie. När främmande människor träffas, till exempel vid någon tillställning, vilka är det då som skaffar sig vänner? Inte de som älskar att tala, utan de som visar ett uppriktigt intresse för andra, får dem att prata och verkligen lyssnar till dem. Att minnas namnet på och komma ihåg intressanta fakta om dem som man nyligen bekantat sig med kan också bidra till att utveckla vänskapsförhållanden.
I sin bok Fundamentals of Interpersonal Communication ger Kim Giffin och Bobby R. Patton rekommendationen att vara öppen och uppriktig om sin egen person. ”För att någon skall betyda något för dig”, säger de, ”måste du veta något om honom eller henne som är av intresse för dig. ... [Var] öppen och ärlig vid alla tider och tillfällen. ... Dina reaktioner gentemot den andra personen måste vara uppriktiga.”
Sanna vänner är inte bara uppriktiga, utan också hänsynsfulla — aldrig påträngande eller överdrivet pockande. De förstår varandra, kan sätta sig in i hur den andre betraktar saker och ting och kan därför visa empati. Vartefter banden mellan dem växer sig starkare, öppnar de sitt hjärta för varandra och blir inte bara sanna vänner, utan också förtroliga vänner. Alla sanna vänner är inte förtroliga vänner. Jesus Kristus, den mest vänskapligt sinnade person som någonsin levt på jorden, hade många vänner, men endast ett fåtal av dem var verkligt förtroliga vänner. — Markus 9:1—10; Lukas 8:51.
Den sanna vänskapens bok
Bibeln, den ojämförligt bästa bok som finns att tillgå när det gäller ämnet vänskap, förklarar: ”En sann vän älskar alltid och är en broder som föds för tider av nöd.” (Ordspråksboken 17:17, NW) Sanna vänner är medlidsamma och redo att hjälpa när problem uppstår. Här följer ett fint exempel på detta — en berättelse från det forntida Israel.
En man från Juda flyttade på grund av hungersnöd till Moab tillsammans med sin hustru, Noomi. Någon tid därefter dog han. Längre fram gifte sig hans söner med de moabitiska flickorna Rut och Orpa. Därefter dog sönerna, och tre änkor lämnades ensamma. Noomi, modern, bestämde sig för att återvända till Juda, och hennes två sonhustrur gav sig av tillsammans med henne. Men när de hade kommit ett stycke på väg, uppmanade Noomi de unga kvinnorna att återvända hem och försöka skaffa sig nya män bland sitt eget folk. Orpa gjorde detta, men Rut insisterade på att följa med Noomi. Varför? Därför att hon var mycket mer än en sonhustru; hon var också en sann vän. Ömsint som hon var kunde hon inte låta denna gamla änka, som förlorat hela sin familj, fortsätta resan på egen hand. — Rut 1:1—17.
Rut visade verklig empati, vänlighet, lojalitet och kärlek. Det är sådana egenskaper som utgör en fast grund för sann vänskap. Emellertid var ytterligare en faktor inbegripen i Ruts förhållande till Noomi.
Vänskap på ett högre plan
När Noomi enträget uppmanade henne att gå tillbaka, sade Rut: ”Försök inte övertala mig att överge dig och vända tillbaka från dig. Ty dit du går vill också jag gå. ... Ditt folk är mitt folk, och din Gud är min Gud.” (Rut 1:16) Noomi hade hjälpt Rut, som tidigare varit en hednisk kvinna, att lära känna och älska den sanne Guden, Jehova. Deras gemensamma tro kom att utgöra ett starkt andligt band som förenade de båda kvinnorna och gjorde dem till sanna vänner. Jehova välsignade dem också med en ny familj. Med tiden gifte sig Rut med Boas, en välbärgad jordägare i Juda, och fick en son med namnet Obed, som kom att bli kung Davids farfar. — Rut 4:13—22; Matteus 1:5, 6.
Denna andliga faktor placerar vänskapen på ett högre plan. På vilket sätt? I Ruts och Noomis fall var båda tillbedjare av Jehova, ”en Gud, barmhärtig och nåderik, sen till vrede och överflödande i kärleksfull omtanke och sanning”. (2 Moseboken 34:6, NW) ”Gud är kärleken”, och om vi i all uppriktighet tillber honom med ande och sanning, kommer vi helt visst att växa till i kärlek till honom och till våra medmänniskor. (1 Johannes 4:8; Johannes 4:24) Vi förändras således. Vi utvecklar ett vänskapligt intresse för andra, i synnerhet för ödmjuka, nödlidande människor av alla raser. Inbundna personer blir således mindre självupptagna. Själviska personer blir intresserade av andra. Vi börjar ådagalägga Guds andes frukter i vårt liv — ”kärlek, glädje, frid, långmodighet, omtänksamhet, godhet, tro, mildhet, självbehärskning”. — Galaterna 5:22, 23.
Dessa egenskaper hjälper oss att utveckla den livsviktiga förmågan att förlåta andra deras svagheter och felsteg — ”inte ända till sju gånger, utan ända till sjuttiosju gånger”, som Jesus sade. (Matteus 18:21, 22) Många vänskapsförhållanden har strandat på detta. Men Jesus Kristus själv levde som han lärde. Hur ofta förlät han inte sina ofullkomliga lärjungar deras fel och brister, till och med Petrus’ skamliga förnekande av sin herre! — Matteus 26:69—75.
Som ett resultat av denna andliga utveckling kommer vår vänkrets att vidgas. Så småningom kommer vi att finna att vi tillhör en gigantisk, världsomfattande familj av vänner! Vi kommer också att finna att standarden på våra vänner är mycket högre. Brian, som ganska nyligen börjat tillbe Jehova, erinrar sig till exempel att hans gamla vänner lockade honom att dricka och försumma hustru och barn. Men nu är han mycket hängiven sin familj. Han säger beträffande alla sina nya vänner som delar hans tro på Jehova: ”Om jag har problem, då vet jag att jag kan lyfta luren och ringa till vem som helst av dem, och de kommer mer än gärna att hjälpa mig.”
Alan hade vänner vars samtal vanligtvis kretsade kring bilar och flickor. Men han började finna dessa samtalsämnen ”tomma och innehållslösa” när han fick många nya vänner, som liksom han älskade Jehova. Alan blev överväldigad av deras ”spontana, uppriktiga, kärleksfulla intresse” för honom.
Våra bästa vänner
Alla dessa personer och miljoner andra utgör en världsvid, opolitisk familj av vänner som inte hindras av nationella, rasmässiga och sociala barriärer — ett verkligt brödraskap, likt det som rådde bland de första kristna. (3 Johannes, vers 14) Samma band som förenade Rut och Noomi knyter också samman denna familj, nämligen den sanna tillbedjan av Jehova Gud. Ödmjukt och tacksamt inser de alla att Jehova och Jesus Kristus är deras bästa vänner.
”Den allsmäktige Guden och hans Son som vänner?” kanske du undrar. ”Hur är det möjligt? Är inte det förmätet?” Det sägs faktiskt i bibeln: ”Abraham satte tro till Jehova, ... och han kom att kallas ’Jehovas vän’.” Det var verkligen oförtjänt omtanke från Jehovas sida. Men Guds ord förklarar: ”Gud står emot de övermodiga, men han ger oförtjänt omtanke åt de ödmjuka.” — Jakob 2:23; 4:6.
Någon kanske känner sig alltför syndfull för ett sådant privilegium. Men Jakob fortsätter: ”Närma er Gud, så skall han närma sig er. Gör era händer rena, ni syndare, och rena era hjärtan, ni obeslutsamma. Ödmjuka er i Jehovas ögon, så skall han upphöja er.” — Jakob 4:8, 10.
Jesus sade: ”Ni är mina vänner om ni gör vad jag nu befaller er.” Han påpekade också att de största buden var att älska Jehova Gud med hela sitt hjärta, hela sin själ och hela sitt sinne och sin nästa som sig själv. (Johannes 15:14; Matteus 22:37—40) Om vi gör detta, så kommer vi att få många sanna vänner. På det sättet kommer vi dessutom att kvalificera oss för ännu ett stort privilegium — evigt liv på en renad jord under Guds rike. (Matteus 6:9, 10) Som Jesus sade: ”Hans [Jehovas] befallning betyder evigt liv.” — Johannes 12:50.
Kommer du att låta Jehovas vittnen hjälpa dig? Av uppriktig vänlighet är de villiga att besöka dig och dryfta denna viktiga fråga med dig utan kostnad. De kan hjälpa dig att få många sanna vänner.
[Ruta på sidan 6]
Några riktlinjer för sann vänskap
Var selektiv när det gäller ditt umgänge.
Visa uppriktigt intresse för andra och var en god lyssnare.
Gör saker och ting tillsammans — gemensamma upplevelser stärker vänskapen.
Var ärlig, öppen och uppriktig vid alla tider och tillfällen.
Visa empati och medkänsla när andra har bekymmer.
När vänner begår misstag eller gör dig upprörd, var då villig att förlåta — ”ända till sjuttiosju gånger”. — Matteus 18:22.
När dina vänner blir utsatta för skvaller eller orättvis kritik, var då lojal och försvara dem.
Gemensam tillbedjan av Jehova stärker vänskapsbanden mer än något annat.
[Bild på sidan 7]
Rut ville inte överge Noomi, eftersom deras vänskap hade en solid andlig grund. Har du sådana sanna vänner?