Inblick i nyheterna
Värda att efterliknas
I en insändare i tidningen New Haven Register i Connecticut i USA gavs några objektiva synpunkter på de sammankomster som hålls av Jehovas vittnen. Insändaren löd i utdrag: ”Jehovas vittnen har just hållit sin årliga konferens på Coliseum. Av alla grupper som kommer dit är inga så välkomna och eftersökta som de. Coliseum kommer aldrig att vara så rent innan man samlas eller så välputsat sedan man gått som det var vid deras senaste besök.”
Insändaren nämnde om en sammankomst som hållits av vittnena för några år sedan och tillade att ”75.000 vittnen samlades på Yankee Stadium, och ytterligare 20.000 utanför lyssnade via högtalare, i samband med en religiös högtid som slog New York med förundran. Två hundra poliser skickades dit första dagen, vilket är normalt i samband med en folkmassa av den storleken. De följande dagarna blev bara två ditsända för att ge anvisningar. Stadens myndigheter sände dit representanter från hälsovårdsmyndigheterna, cateringfirmor [som tillhandahåller färdiglagad mat], polisen och brandmyndigheterna för att studera detta otroligt effektiva tillvägagångssätt och lära av det. Man kunde inte upptäcka en tillstymmelse till matrester eller skräp när vittnena lämnade området, trots att de hade serverat mat åt sina medlemmar. Vare sig man tror på någon annan form av teologisk mysticism eller man förkastar allt sådant, ... måste man beundra deras hängivenhet, deras renlighet, deras enastående exempel på mänskligt beteende och sunt leverne. Vi skulle alla göra väl i att efterlikna och utöva de beundransvärda egenskaper dessa ödmjuka och hängivna människor visar prov på.”
Även om många betraktar Jehovas vittnens uppförande som något ytterst ovanligt, vet vittnena själva att sanna kristna måste leva ”genom ande” och ”fortsätta att vandra ordningsfullt genom ande”. Det är Guds ande som hos dem frambringar sådana frukter som ”kärlek, glädje, frid, långmodighet, omtänksamhet, godhet, tro, mildhet, självbehärskning”. Sådana egenskaper är sannerligen värda att efterliknas. — Galaterna 5:22, 23, 25.
En krona att snava på
Hundratals invånare i Málaga i Spanien har stött en allmän insamling för att bekosta en konstrik guldkrona avsedd för stadens egen madonna, ”Vår hoppets fru”. ”Ett gram guld för [madonnan]” var den slogan som myntades för två år sedan för att trumma ihop bidrag. Sedan dess har örhängen, medaljer, vigselringar och till och med guldtänder donerats. De här föremålen har smälts ner till 1,5 kilo rent guld, tillräckligt för att tillverka en massiv guldkrona för statyn.
I en högtidlig ceremoni, som leddes av ett påvligt sändebud och flera framstående biskopar i Spanien, blev ”Vår hoppets fru” krönt i juni 1988. Många katoliker var emellertid starkt betänksamma mot denna kröning. Den spanska tidningen El País rapporterade att ett 20-tal präststuderande i ett öppet brev ställde frågan: ”Är vi inte fortfarande en stötesten till förargelse för troende och icke troende med våra tomma ritualer?” Andra katolska grupper hänvisade till en påvlig encyklika av senare datum, i vilken de troende rekommenderades att ”överlåta sina rikedomar åt de fattiga”. Med tanke på detta gav dessa katoliker uttryck åt sina ”oförgripliga samvetsbetänkligheter med avseende på den tillkännagivna överdådiga ceremonin” och den ”kostsamma kronan”.
Det är knappast förvånande att uppriktiga människor hyser betänkligheter mot att dekorera en livlös staty. Gud själv känner det på samma sätt. För många hundra år sedan gav han skarp kritik åt israeliterna för att de gjorde samma sak. Jehova sade genom sin profet Hesekiel: ”De brukade berömma sig av sina juvelers skönhet, av vilka de gjorde sina vedervärdiga beläten och avgudar.” (Hesekiel 7:20, The Jerusalem Bible) Av det skälet följer de som älskar sanning bibelns lämpliga råd att ”fly från avgudadyrkan”. — 1 Korintierna 10:14.