Jesu liv och tjänst

Den förlorade sonen kommer hem

NÄR den förlorade sonen i Jesu liknelse återvänder hem till sin fars hus, vilket mottagande får han då? Lyssna till Jesu berättelse:

”Medan han ännu var långt borta, fick hans far syn på honom och greps av medlidande, och han sprang och föll honom om halsen och kysste honom ömt.” Vilken barmhärtig och varmhjärtad far — en träffande bild av vår himmelske Fader, Jehova!

Fadern hade förmodligen hört talas om sonens utsvävande liv. Ändå hälsar han honom välkommen hem utan att vänta på en detaljerad förklaring. Jesus har också en sådan välkomnande anda och inleder kontakter med syndare och uppbördsmän, vilka symboliseras av den förlorade sonen i liknelsen.

Den insiktsfulle fadern i Jesu liknelse har säkert fått en viss uppfattning om sin sons ångerfulla inställning genom att ge akt på hans sorgsna och missmodiga ansiktsuttryck vid hemkomsten. Men faderns kärleksfulla initiativ gör det lättare för sonen att bekänna sina synder, enligt vad Jesus vidare berättar: ”Då sade sonen till honom: ’Far, jag har syndat mot himmelen och mot dig. Jag är inte längre värdig att kallas din son. Låt mig bli som en av dina lejda män.’”

Men orden hinner knappt komma över sonens läppar förrän fadern skyndsamt befaller sina slavar: ”’Fort! Hämta ut en lång dräkt, den bästa, och kläd på honom den och sätt en ring på hans hand och sandaler på hans fötter. Och hämta den gödda ungtjuren, slakta den och låt oss äta och roa oss, eftersom min son här var död och har fått liv igen; han var förlorad och blev funnen.’ Och de började roa sig.”

Under tiden var faderns ”äldre son på åkern”. Se om du kan komma underfund med vem han representerar genom att lyssna till resten av berättelsen. Jesus säger om den äldre sonen: ”När han kom gående och närmade sig huset, fick han höra musik och dans. Han kallade då till sig en av tjänarna och frågade vad detta betydde. Han sade till honom: ’Din bror har kommit, och din far har slaktat den gödda ungtjuren, därför att han har fått honom tillbaka vid god hälsa.’ Men han blev vred och ville inte gå in.

Då kom hans far ut och började uppmuntrande vädja till honom. Till svar sade han till sin far: ’Här har jag i så många år gått som slav åt dig, och inte en enda gång har jag överträtt ditt bud, och ändå har du inte en enda gång gett mig en killing, för att jag skulle kunna roa mig tillsammans med mina vänner. Men så snart som den här, din son, kom, han som har förtärt dina försörjningsmedel tillsammans med skökor, slaktade du den gödda ungtjuren för honom.’”

Vilka har, i likhet med den äldre sonen, varit kritiska mot den barmhärtighet och uppmärksamhet som visats syndare? Är det inte de skriftlärda och fariséerna? Eftersom deras kritiska inställning till Jesus för att han välkomnar syndare var det som gav anledning till liknelsen, måste det naturligtvis vara de som symboliseras av den äldre sonen.

Jesus avslutar sin liknelse med faderns vädjan till den äldre sonen: ”Barn, du har alltid varit hos mig, och allt mitt är ditt; men vi kunde inte annat än roa oss och glädja oss, därför att din bror här var död och har fått liv, och han var förlorad och blev funnen.”

Jesus låter oss inte få veta hur den äldre sonen sedan handlar. Men efter Jesu död och uppståndelse sägs det att ”en stor skara präster började vara lydiga mot tron”, vilket kanske inbegriper några av den klass som Jesus omtalar som faderns ”äldre son”.

Men vilka representerar de två sönerna i nutiden? Det måste vara sådana personer som har fått veta tillräckligt mycket om Jehovas uppsåt för att kunna träda in i ett förhållande till honom. Den äldre sonen förebildar vissa medlemmar av ”den lilla hjorden” eller ”församlingen av de förstfödda som har blivit inskrivna i himlarna”. Dessa lade sig till med en liknande inställning som den äldre sonen. De hade ingen önskan att välkomna en jordisk klass av ”andra får”, som enligt deras förmenande drog till sig hela uppmärksamheten.

Den förlorade sonen, å andra sidan, har avseende på dem som lämnar Guds folk för att ägna sig åt de njutningar som världen kan erbjuda. Med tiden ångrar de sig dock och vänder tillbaka och blir åter aktiva i sin tjänst för Gud. Ja, hur kärleksfull och barmhärtig är inte Fadern mot dem som inser sitt behov av förlåtelse och återvänder till honom! Lukas 15:20—32; Apostlagärningarna 6:7; Lukas 12:32; Hebréerna 12:23; Johannes 10:16.

◆ På vilket sätt efterliknar Jesus det föredöme som gavs av den medlidsamme fadern i liknelsen?

◆ Hur ser den äldre sonen på det välkomnande som brodern får, och på vilket sätt liknar fariséerna den äldre sonen?

◆ Vilken tillämpning har Jesu liknelse i vår tid?