Kan hårt arbete göra oss lyckliga?
”ARBETET är ju trots allt det viktigaste för en man, eller hur?” sade Bunpei Otsuki, en av Japans ledande industrimagnater, som förklaring till att han inte ville ta sommarsemester. Hans ord är typiska för de japaner som byggt upp landet från det kaos som rådde efter kriget. Japanerna har beskrivits som ett mycket flitigt folk ända sedan den amerikanske kommendören Perry öppnade det sedan lång tid isolerade Japan. Och de är stolta över att vara ett hårt arbetande folk.
Från vissa håll riktas emellertid nu kritik mot japanerna för att de arbetar alltför hårt och har längre arbetsdagar än alla andra så kallade industriländer. Den japanska regeringen försöker utplåna bilden av japanerna som ett folk av arbetsnarkomaner. ”Arbetsdepartementet säger: ’Arbeta inte så hårt’”, löd nyligen en tidningsrubrik. I sin kampanj inför 1987 års semesterperiod hade departementet till och med följande motto: ”Att ta semester är ett bevis på din kompetens.” Regeringen säger med andra ord till nationen: ”Varför arbeta så hårt?”
Alla japaner går naturligtvis inte helt upp i sitt arbete. Vid en färsk undersökning som utfördes av Japan Productivity Center och omfattade mer än 7.000 unga arbetare visade det sig att endast 7 procent av dem satte arbetet framför sitt privatliv. Denna trend kommer också till synes i andra länder. En undersökning i Västtyskland utförd av Allensbacher Institut für Demoskopie visade att endast 19 procent av tyska arbetstagare i åldern 18 till 29 år är villiga att göra sitt bästa på arbetet oavsett vilken lön de får.
I Japan har man funnit att gästarbetare visar långt större villighet att arbeta än japanska ungdomar, som är lite mer bekväma av sig. En arbetsgivare i Tokyo talar entusiastiskt om en anställd från Algeriet som utför manuellt arbete. Han säger: ”Japanerna skulle aldrig söka ett jobb av det här slaget, och även om de gjorde det, skulle de sluta omedelbart.” Nej, inte ens de strävsamma japanerna är flitiga av naturen. När människor arbetar hårt, måste de ha en stark motivation.
Varför somliga arbetar hårt
”Välstånd, trygghet, ägodelar och framgång i livet” — det är sådant som hårt arbetande tyskar strävar efter, rapporterar den tyska veckotidningen Der Spiegel. Ja, många arbetar hårt för att kunna skaffa sig materiellt välstånd, så att de kan känna ett visst mått av trygghet i tillvaron. Andra arbetar hårt för att få ”framgång i livet” eller klättra högre upp på karriärstegen. Många som genom det konkurrensbetonade undervisningssystemet blivit starkt motiverade att sträva efter sådana mål hamnar emellertid dessvärre i industrisamhällets ekorrhjul — de arbetar ut sig men kommer ingenstans.
Men pengar och status är inte de enda skälen till att människor arbetar hårt. Somliga arbetar för arbetets egen skull. För dem är arbetet allt. Andra älskar sitt arbete. ”Jag var så fascinerad av mitt arbete i laboratoriet”, erkänner Haruo, ”att andliga intressen fick en underordnad plats.”
Sedan finns det också människor som har vigt sitt liv åt att hjälpa andra. De arbetar hårt för att rädda liv. En brandman arbetar till exempel hårt varje dag för att hålla sin utrustning i gott skick.
Men är alla dessa skäl till att arbeta hårt sunda? Kommer sådant arbete att leda till lycka? Ja, vilket slags arbete kan göra dig verkligt lycklig?