Att frigöra sig från falsk religion
”’Gå ut ifrån dem ...’, säger Jehova, ’och sluta upp med att röra vid det orena’”; ”’och jag skall ta emot er’.” — 2 KORINTIERNA 6:17.
1. Vilken transaktion försökte Satan göra med Jesus, och vilka två saker får vi reda på genom att Satan gjorde detta erbjudande?
”ALLA dessa ting vill jag ge dig, om du faller ner och utför en handling av tillbedjan ägnad åt mig.” Även om detta erbjudande gjordes tusentals år efter det att den falska religionen hade tagit sin början, ger det oss nyckeln till att förstå vem det är som ligger bakom falsk tillbedjan och vad som är syftet med den. I slutet av år 29 v.t. erbjöd djävulen Jesus världens alla riken i utbyte mot en handling av tillbedjan. Denna händelse talar om två saker för oss: att denna världens riken var Satans, som han kunde ge bort, och att huvudsyftet med falsk religion är tillbedjan av djävulen. — Matteus 4:8, 9.
2. Vad lär vi av Jesu ord i Matteus 4:10?
2 Genom sitt svar förkastade Jesus inte bara falsk religion, utan han visade också vad den sanna religionen inbegriper. Han förklarade: ”Gå bort, Satan! Det är ju skrivet: ’Det är Jehova, din Gud, du skall tillbedja, och det är endast honom du skall ägna helig tjänst.’” (Matteus 4:10) Syftet med den sanna religionen är alltså att tillbe den ende sanne Guden, Jehova. Den inbegriper tro och lydnad och att man gör Jehovas vilja.
Den falska religionens ursprung
3. a) När och hur började falsk religion på jorden? b) Vilken var den första handlingen av religiös intolerans som finns nedtecknad, och hur har religiös förföljelse fortsatt sedan dess?
3 Den falska religionen började på jorden, när de första människorna var olydiga mot Gud och accepterade ormens förslag att själva avgöra vad som var ”gott och ont”. (1 Moseboken 3:5) Genom att göra detta vägrade de att erkänna Jehovas rättfärdiga suveränitet och övergav den rätta tillbedjan, den sanna religionen. De var de första människor ”som utbytte Guds sanning mot lögnen och dyrkade det skapade och ägnade detta helig tjänst i stället för Skaparen”. (Romarna 1:25) Den skapelse som de omedvetet valde att tillbe var ingen annan än Satan, djävulen, ”den ursprunglige ormen”. (Uppenbarelseboken 12:9) Deras äldste son, Kain, vägrade att följa Jehovas omtänksamma råd och gjorde därigenom uppror mot hans suveränitet. Kain blev, medvetet eller omedvetet, ”den Ondes barn”, ett Satans barn, och en som utövade djävulstillbedjan. Han dödade sin yngre bror Abel, som utövade sann tillbedjan, sann religion. (1 Johannes 3:12, 1981; 1 Moseboken 4:3—8; Hebréerna 11:4) Abels blod var det första blod som utgöts på grund av religiös intolerans. Falsk religion har sorgligt nog fortsatt att utgjuta oskyldigt blod ända fram till våra dagar. — Se Matteus 23:29—35; 24:3, 9.
4. Vilka skriftställen om Noa belyser den sanna religionens natur?
4 Före floden lyckades Satan vända flertalet människor bort från den sanna religionen. Men Noa ”fann ynnest för Jehovas ögon”. Varför det? Därför att han ”vandrade med den sanne Guden”. Han utövade med andra ord sann tillbedjan. Sann religion är inte ceremonier eller ritualer, utan ett levnadssätt. Den innebär att man sätter tro till Jehova och lydigt tjänar honom och vandrar med honom. Det var detta Noa gjorde. — 1 Moseboken 6:8, 9, 22, NW; 17:1; Hebréerna 11:6, 7.
5. a) Vad försökte djävulen upprätta efter floden, och hur? b) Hur omintetgjorde Jehova djävulens plan, och vad blev resultatet?
5 Inte så långt efter floden använde djävulen tydligen Nimrod, en man som var beryktad för sin ”opposition mot Jehova”, i ett försök att förena hela mänskligheten i en form av tillbedjan som återigen skulle vara i opposition mot Jehova. (1 Moseboken 10:8, 9, NW; 11:2—4) Detta skulle ha blivit en enda förenad falsk religion, en förenad djävulstillbedjan, som hade sitt centrum i den stad och det torn som hans tillbedjare byggde. Men Jehova omintetgjorde denna plan genom att skapa förvirring i det ”enda språk” (NW) som människorna då talade. (1 Moseboken 11:5—9) Staden kom därför att kallas Babel och senare Babylon, och båda namnen betyder ”förvirring”. Denna språkförvirring ledde till att människorna spreds ut över jorden.
6. a) Vilka religiösa uppfattningar hade ingjutits i Satans tillbedjare i Babylon innan de spreds ut därifrån? b) Varför har religioner i olika delar av världen liknande trosuppfattningar? c)Vilket sataniskt syfte tjänade Babylon, och vad blev denna forntida stad en symbol av?
6 Men med tanke på den mytologiska och religiösa historien verkar det som om Satan redan innan Jehova på detta sätt skingrade mänskligheten hade ingjutit vissa av den falska religionens grundprinciper i sina tillbedjares sinnen. Bland dessa var de religiösa uppfattningarna om en själ som lever vidare efter döden, fruktan för de döda, en underjordisk värld och tillbedjan av oräkneliga gudar och gudinnor, av vilka några var grupperade i triader. De olika språkgrupperna förde ut dessa uppfattningar över hela jorden. Med tiden förändrades dessa grundläggande idéer, men i stort sett utgör de fortfarande stommen i falsk religion i alla delar av världen. När Satan hindrades i sitt försök att skapa en enda förenad falsk religion, som hade sin världshuvudstad i Babylon, nöjde han sig i stället med skiftande former av falsk religion, som var inspirerade av Babylon och avsedda att leda bort tillbedjan från Jehova till Satan själv. Babylon fortsatte i århundraden att vara ett inflytelserikt centrum för avgudadyrkan, magi, trolldom och astrologi, vilket allt är viktiga beståndsdelar i falsk religion. Det är inte så konstigt att Uppenbarelseboken visar världsväldet av falsk religion under symbolen av en smutsig sköka som kallas det stora Babylon. — Uppenbarelseboken 17:1—5.
Sann religion
7. a) Varför påverkades inte den sanna religionen av förvirringen av språken? b) Vem kom att bli känd som ”fader för alla som har tro”, och varför det?
7 Den sanna religionen förblev naturligtvis opåverkad av den förvirring Jehova skapade i människornas meddelelsemedel i Babel. Före floden hade den sanna tillbedjan utövats av sådana trogna män och kvinnor som Abel, Enok, Noa, Noas hustru och Noas söner och sonhustrur. Efter floden bevarades den sanna tillbedjan i Noas son Sems släktlinje. Abraham, en avkomling av Sem, utövade den sanna religionen och blev känd som ”fader för alla som har tro”. (Romarna 4:11) Hans tro understöddes av gärningar. (Jakob 2:21—23) Hans religion var ett levnadssätt.
8. a) Hur konfronterades den sanna religionen med den falska på 1500-talet f.v.t., och vad ledde detta till? b) Vilket nytt system införde Jehova för den sanna tillbedjan?
8 Man fortsatte att utöva den sanna tillbedjan i den släktlinje som omfattade Abrahams avkomlingar Isak och Jakob (eller Israel) och Jakobs 12 söner. Från dessa Jakobs 12 söner härstammade Israels 12 stammar. Vid slutet av 1500-talet f.v.t. kämpade Abrahams avkomlingar genom Isak för att bevara den rena religionen i en fientlig hednisk miljö, nämligen i Egypten, där de hade tvingats till slaveri. Jehova använde sin trogne tjänare Mose av Levi stam till att befria sina tillbedjare från oket i Egypten, ett land genomsyrat av falsk religion. Genom Mose slöt Jehova ett förbund med Israel och gjorde det till sitt utvalda folk. Då systematiserade Jehova sin tillbedjan och lät den under en tid komma inom gränserna för ett system av offer, som administrerades av ett prästerskap, och med en materiell helgedom — först det transportabla tabernaklet och senare templet i Jerusalem.
9. a) Hur utövades den sanna tillbedjan före lagförbundet? b) Hur visade Jesus att de materiella inslagen i lagen inte var bestående?
9 Men man bör lägga märke till att dessa materiella inslag inte var avsedda att bli permanenta beståndsdelar i den sanna religionen. Lagen var ”en skugga av de ting” som skulle ”komma”. (Kolosserna 2:17; Hebréerna 9:8—10; 10:1) På patriarkernas tid, innan den mosaiska lagen gavs, representerade av allt att döma dessa familjeöverhuvuden sina hushåll i att frambära offer på altaren som de hade uppfört. (1 Moseboken 12:8; 26:25; 35:2, 3; Job 1:5) Men det fanns inte något organiserat prästerskap eller offersystem med ceremonier och ritualer. Och Jesus själv visade hur temporär den systematiserade tillbedjan var som hade sitt centrum i Jerusalem, när han sade till den samaritiska kvinnan: ”Den stund kommer, då ni varken på det här berget [Gerissim, tidigare platsen för ett samaritiskt tempel] eller i Jerusalem skall tillbedja Fadern. ... Den stund kommer, och den är här nu, då de sanna tillbedjarna skall tillbedja Fadern med ande och sanning.” (Johannes 4:21—23) Jesus visade att den sanna religionen måste utövas med ande och sanning och inte med materiella ting.
Babylonisk fångenskap
10. a) Varför tillät Jehova att hans folk fördes bort i fångenskap till Babylon? b) På vilka två sätt befriade Jehova en trogen kvarleva år 537 f.v.t., och vad var huvudsyftet med att de återvände till Juda?
10 Alltsedan upproret i Eden har det rått en ständig fiendskap mellan sann och falsk religion. Ibland har de sanna tillbedjarna symboliskt talat tagits till fånga av den falska religionen, som sedan Nimrods dagar symboliserats av Babylon. Jehovas folk hade redan innan han år 617 f.v.t. och år 607 f.v.t. lät det föras bort i fångenskap till Babylon fallit offer för babylonisk falsk religion. (Jeremia 2:13—23; 15:2; 20:6; Hesekiel 12:10, 11) År 537 f.v.t. återvände en trogen kvarleva till Juda. (Jesaja 10:21) Den hade lytt den profetiska kallelsen: ”Dra ut från Babylon!” (Jesaja 48:20, NW) Detta skulle inte bli enbart en fysisk befrielse. Det var också en andlig befrielse från en miljö av oren och avgudisk falsk religion. Denna trogna kvarleva fick därför följande befallning: ”Vänd er bort, vänd er bort, gå ut därifrån, rör inte vid något orent; gå ut från hennes mitt, bevara er rena, ni som bär Jehovas redskap.” (Jesaja 52:11, NW) Huvudsyftet med deras återvändande till Juda var att återupprätta den rena tillbedjan, den sanna religionen.
11. Vad var det för nytt som skedde på den religiösa fronten på 500-talet f.v.t., förutom återställandet av den sanna tillbedjan i Juda?
11 Det är intressant att lägga märke till att samma århundrade, 500-talet f.v.t., också fick bevittna nya förgreningar av den falska religionen inom det stora Babylon. Då föddes buddismen, konfucianismen, zoroastrismen och jainismen, förutom rationalistisk grekisk filosofi, som senare i så hög grad skulle komma att influera kristenhetens kyrkor. Medan den rena tillbedjan återställdes i Juda, såg Guds ärkefiende till att det blev fler valmöjligheter inom den falska religionen.
12. Vilken befrielse ur babylonisk fångenskap ägde rum under det första århundradet v.t., och vilken varning gav Paulus?
12 Vid den tid då Jesus framträdde i Israel utövade de flesta judar olika former av judaism, en form av religion som hade antagit många babyloniska religiösa uppfattningar. Den hade anslutit sig till det stora Babylon. Kristus fördömde den och befriade sina lärjungar från babylonisk fångenskap. (Matteus, kapitel 23; Lukas 4:18) Eftersom falsk religion och grekisk filosofi frodades i de trakter där aposteln Paulus predikade, citerade han Jesajas profetia och tillämpade den på de kristna, som måste hålla sig fria från det stora Babylons orena inflytande. Han skrev: ”Vilken överensstämmelse finns mellan Guds tempel och [babyloniska] avgudar? Vi är ju en levande Guds tempel; alldeles som Gud har sagt: ’Jag skall bo ibland dem och vandra ibland dem, och jag skall vara deras Gud, och de skall vara mitt folk.’ ’”Därför, gå ut ifrån dem och avskilj er”, säger Jehova, ”och sluta upp med att röra vid det orena”’; ’”och jag skall ta emot er”’.” — 2 Korintierna 6:16, 17.
Att frigöra sig från den falska religionen i ändens tid
13. Vad vittnar de budskap som Kristus sände till de sju församlingarna i Mindre Asien om, och vad uppstod som en följd av detta?
13 De budskap som Kristus sände till de sju församlingarna i Mindre Asien genom den uppenbarelse som gavs åt aposteln Johannes visar tydligt att babyloniska religiösa sedvänjor och attityder höll på att smyga sig in i den kristna församlingen vid slutet av det första århundradet v.t. (Uppenbarelseboken, kapitel 2 och 3) Avfallet blomstrade i synnerhet mellan 100-talet och 400-talet v.t., och det fick till följd att det uppstod fördärvade efterapningar av den rena kristna religionen. Sådana babyloniska läror som de som gäller själens odödlighet, ett brinnande helvete och treenigheten införlivades i den avfälliga kristendomens läror. Dessa falska läror antogs av både den katolska och den ortodoxa kyrkan och senare också av de protestantiska kyrkorna, och alla dessa kyrkor blev därför en del av det stora Babylon, djävulens världsvälde av falsk religion.
14, 15. a) Vad visade Jesu liknelse om vetet och ogräset? b) Vad hände mot slutet av 1800-talet, och vilka framsteg hade de sanna kristna gjort när det gällde läror omkring år 1914?
14 Den sanna religionen har aldrig varit fullständigt utplånad. Det har alltid, århundradena igenom, funnits sanningsälskare, och några av dessa har fått plikta med sitt liv för sin trohet mot Jehova och hans ord, bibeln. Men som Jesu liknelse om vetet och ogräset visar, skulle det symboliska vetet, eller Rikets smorda söner, inte skiljas från ogräset, eller den ondes söner, förrän vid ”avslutningen på tingens ordning”. (Matteus 13:24—30, 36—43) När ändens tid — den tid då detta åtskiljande skulle äga rum — närmade sig vid slutet av 1800-talet, började uppriktiga bibelforskare frigöra sig från den falska religionens slaveri.
15 Omkring år 1914 hade dessa kristna, nu kända som Jehovas vittnen, uppodlat en stark tro på återlösningen. De visste att Kristi närvaro måste vara osynlig, och de förstod att året 1914 skulle markera slutet på ”hedningarnas tider”. (Lukas 21:24, 1917) Och de förstod också tydligt innebörden av själen och uppståndelsen, och de hade också blivit upplysta om vilken stor villfarelse kyrkornas läror om ett brinnande helvete och treenigheten utgjorde. De lärde sig Guds namn och började också använda det, och de insåg hur felaktig evolutionsteorin var och hur fel det var att utöva spiritism.
16. Vilken kallelse svarade smorda kristna på år 1919?
16 Guds folk hade börjat bra i fråga om att kasta av sig den falska religionens fjättrar, och år 1919 förlorade det stora Babylon fullständigt sitt grepp om Guds folk. Precis som en kvarleva av judar hade befriats från Babylon år 537 f.v.t., följde den trogna kvarlevan av smorda kristna uppmaningen att ”gå ut från” det stora Babylons ”mitt”. — Jesaja 52:11, NW.
17. a) Vad utvecklades från år 1922 och framåt, och vilket behov gjorde sig känt bland Guds folk? b) Vilken extrem ståndpunkt intog man, och varför var detta förståeligt?
17 Från och med år 1922 publicerade man och spred man offentligt kraftfulla bibliska sanningar, som avslöjade babylonisk falsk religion, i synnerhet då kristenhetens kyrkor. Man insåg behovet av att i Guds renade tjänares sinnen inskärpa att man måste bryta fullständigt med alla former av falsk religion. Under flera år använde man därför inte ens ordet ”religion”, när man talade om den sanna tillbedjan. Man tågade igenom gatorna i de större städerna med sådana paroller som ”Religionen är en snara och en racket [ett bedrägeri]”. Sådana böcker som Framtidens Regering (utgiven på engelska år 1928 och på svenska år 1931) och ”Sanningen skall göra eder fria” (utgiven på engelska år 1943 och på svenska år 1945) gjorde klar åtskillnad mellan ”kristendom” och ”religion”. Denna extrema ståndpunkt är förståelig med tanke på att man måste bryta fullständigt med det stora Babylons olika religiösa system, som genomsyrade allt.
Sann och falsk religion
18. Vilken ny förståelse av ordet ”religion” fick man år 1951, och hur förklarades detta i Årsboken för 1975?
18 År 1951 var så tiden mogen för Jehova att ge sitt folk en kristallklar förståelse för skillnaden mellan sann religion och falsk religion. Så här rapporterar 1975 Yearbook of Jehovah’s Witnesses: ”År 1951 fick förespråkarna för den sanna tillbedjan lära sig något viktigt om uttrycket ’religion’. En del av dem kom väl ihåg hur de år 1938 ibland hade burit den tankeväckande skylten ’Religionen är en snara och en racket’. Från deras ståndpunkt sett var således all ’religion’ okristen och från djävulen. Men Vakttornet för 15 mars 1951 (på svenska 1 juli 1951) godkände bruket av adjektiven ’sann’ och ’falsk’ om religion. Och dessutom kunde man läsa följande i den fängslande boken Vad har religionen gjort för mänskligheten? (som kom ut år 1951 vid ”Den rena tillbedjans” sammankomst på Wembley Stadium i London; utgiven på svenska år 1953): ’Då vi fattar ordet ”religion” i enlighet med det sätt varpå det användes, finner vi att dess enklaste definition anger ett system av tillbedjan, en form av dyrkan, och detta vare sig det gäller sann eller falsk gudsdyrkan. Detta överensstämmer med betydelsen av det motsvarande hebreiska ordet ‛abohdáh, vilket bokstavligen betyder ”tjänst” utan hänsyn till åt vem denna tjänst ges.’ Därefter blev uttrycken ’falsk religion’ och ’sann religion’ vanliga bland Jehovas vittnen.” — Sidan 225.
19, 20. a) Varför skulle de sanna tillbedjarna inte bli upprörda över att man använde ordet ”religion” också om den sanna tillbedjan? b) Vad gjorde denna nya förståelse det möjligt för Jehovas folk att göra?
19 Som svar på en fråga från läsekretsen förklarade Vakttornet för 15 augusti 1951 (på svenska 1 december 1951): ”Ingen bör känna sig upprörd på grund av att vi använder uttrycket ’religion’. Att vi använder det, försätter oss inte i den klass som utgöres av de traditionsbundna falska religionerna, lika litet som att vi kallar oss kristna försätter oss i klass med kristenhetens falska kristna.”
20 Denna nya förståelse av ordet ”religion” var långtifrån någon kompromiss, utan den gjorde det i stället möjligt för Jehovas folk att vidga klyftan mellan sann och falsk tillbedjan, som följande artikel skall visa.
För att pröva vår förståelse
◻ När och hur började falsk religion på jorden?
◻ Vad försökte Satan upprätta efter floden, och hur omintetgjordes denna plan?
◻ Vad kom Babylon att bli symbolen för?
◻ Vilka befrielser inträffade år 537 f.v.t., under det första århundradet v.t. och år 1919?
◻ Vilken ny förståelse av ordet ”religion” gavs år 1951, och varför då?
[Ruta/Bild på sidan 11]
Falska läror som omfattas runt hela jorden har sitt ursprung i Babylon:
◻ Treenigheter eller triader av gudar
◻ Att människans själ lever vidare efter döden
◻ Spiritism — att tala med de ”döda”
◻ Bruket av bilder i tillbedjan
◻ Bruket av formler för att blidka demoner
◻ Ett mäktigt präststyre