Jehova — den sanne och levande Guden
FARAO i Egypten talade med trots och förakt i rösten, när han sade: ”Vem är Jehova?” (2 Moseboken 5:2) Som framgick av förra artikeln drog hans attityd plågor och död över egyptierna och ledde bland annat till att han själv och hans militärstyrkor fick sin grav i Röda havets vågor.
I det forntida Egypten bevisade Jehova Gud sin överlägsenhet över falska gudar. Men det finns mycket mer som vi människor bör lära oss om honom. Vilka är några av fasetterna i hans personlighet? Och vilka krav ställer han på oss?
Hans namn och rykte
När Mose framställde sina krav till Egyptens Farao, sade han inte: ”Herren säger så och så.” Farao och andra egyptier tänkte på sina många falska gudar som herrar. Nej, Mose använde Guds egennamn, Jehova. Han hade själv hört det uttalas från höjden, då han var vid den brinnande busken i Midjans land. Så här sägs det i den inspirerade skildringen:
”Gud fortsatte att tala till Mose och att säga till honom: ’Jag är Jehova. ... Och jag, också jag, har hört stönandet från Israels söner, som egyptierna håller i slaveri, och jag kommer ihåg mitt förbund. Säg därför till Israels söner: ”Jag är Jehova, och jag kommer sannerligen att föra er ut från att vara under egyptiernas bördor och befria er från deras slavarbete, och jag kommer helt visst att återkräva er med uträckt arm och med stora straffdomar. Och jag kommer sannerligen att ta er till mig som ett folk, och jag kommer verkligen att visa mig vara Gud för er; och ni kommer sannerligen att inse att jag är Jehova, er Gud, som för er ut från att vara under Egyptens bördor. Och jag kommer sannerligen att föra er in i det land [Kanaan] som jag, i det jag lyfte min hand till ed, lovade att ge åt [era förfäder] Abraham, Isak och Jakob; och jag kommer helt visst att ge det åt er som något att besitta. Jag är Jehova.”’” — 2 Moseboken 6:1—8.
Och det är just vad Jehova gjorde. Han befriade israeliterna från slaveriet i Egypten och lät dem bosätta sig i Kanaans land. Gud förorsakade eller föranledde att allt detta skedde, precis som han hade lovat. Detta var mycket passande, eftersom hans namn, Jehova, betyder ”Han förorsakar (eller: föranleder) att bli”. I Bibeln omtalas Jehova också med sådana titlar som ”Gud”, ”suveräne Herre”, ”Skapare”, ”Fader”, ”den Allsmäktige” och ”den Högste”, men hans namn Jehova identifierar honom som den sanne Guden som steg för steg låter sitt uppsåt gå i fullbordan. — Jesaja 42:8.
Om vi skulle läsa Bibeln på grundspråken, skulle vi stöta på Guds namn tusentals gånger. På hebreiska representeras det av de fyra konsonanterna jod he waw he (יהוה), som kallas tetragrammaton eller tetragrammet och läses från höger till vänster. De som talade hebreiska satte in de rätta vokalljuden, men i våra dagar vet man inte säkert vilka dessa vokalljud var. Somliga föredrar stavningen Jahve, men formen Jehova är allmänt brukad och identifierar på ett passande sätt vår Skapare.
Att vi använder namnet Jehova hjälper oss också att skilja mellan Gud och den som kallas ”min herre” i Psalm 110:1, där en översättning har lydelsen: ”HERREN [יהוה] sade till min herre: ’Sätt dig på min högra sida, till dess jag har lagt dina fiender dig till en fotapall.’” (1917) Nya Världens översättning erkänner emellertid att Guds namn förekommer här i den hebreiska texten och återger denna bibelvers på följande sätt: ”Jehovas uttalande till min Herre är: ’Sätt dig på min högra sida, tills jag lägger dina fiender som en pall för dina fötter.’” Dessa ord av Jehova Gud syftar profetiskt på Jesus Kristus, som skribenten här kallar ”min Herre”.
Jehova skapade sig ett namn på Faraos tid. Genom Mose sade Gud till denne hårdhjärtade härskare: ”Den här gången sänder jag nämligen alla mina slag mot ditt hjärta och över dina tjänare och ditt folk, i det syftet att du må inse att ingen är som jag på hela jorden. Ty vid det här laget kunde jag ha sträckt ut min hand, för att jag måtte slå dig och ditt folk med pest och för att du måtte bli utplånad från jorden. Men i själva verket har jag av denna orsak låtit dig bestå: för att visa dig min makt och i syfte att få mitt namn förkunnat på hela jorden.” — 2 Moseboken 9:14—16.
Beträffande israeliternas uttåg ur Egypten och deras segrar över vissa kananeiska kungar sade kvinnan Rahab i Jeriko till två hebreiska spejare: ”Jag vet ju att Jehova sannerligen kommer att ge er [israeliter] landet och att förskräckelse för er har fallit över oss och att alla landets invånare har blivit modlösa på grund av er. Vi har nämligen hört hur Jehova lät Röda havets vattenmassor torka ut framför er, när ni drog ut ur Egypten, och vad ni gjorde med amoréernas två kungar som var på andra sidan Jordan, nämligen Sihon och Og, som ni vigde åt tillintetgörelse. När vi fick höra det, då började våra hjärtan smälta, och på grund av er har ingen ande mer stigit upp i någon, ty Jehova, er Gud, är Gud uppe i himlarna och nere på jorden.” (Josua 2:9—11) Ja, ryktet om Jehova hade spritt sig.
Jehova och hans egenskaper
Psalmisten frambar följande innerliga bön: ”Må [människor] inse att du, vars namn är Jehova, du ensam är den Högste över hela jorden.” (Psalm 83:18) Eftersom Jehovas suveränitet är universell, kunde Jesu förföljda efterföljare be: ”Suveräne Herre, du är den som har gjort himlen och jorden och havet och allting i dem.” (Apostlagärningarna 4:24) Och vilken tröst är det inte att veta att Jehova är den ”som hör bön”! — Psalm 65:2.
Jehovas främsta egenskap är kärlek. Ja, ”Gud är kärlek” — själva sinnebilden för denna egenskap. (1 Johannes 4:8) ”Hos honom finns vishet och väldighet.” Jehova är också allvis och allsmäktig, men han missbrukar aldrig sin makt. (Job 12:13; 37:23) Vi kan också vara säkra på att Jehova alltid kommer att behandla oss rättvist, eftersom ”rättfärdighet och rätt är hans trons fasta plats”. (Psalm 97:2) Om vi begår ett felsteg men ångrar oss, är det en tröst för oss att veta att Jehova är ”en Gud, barmhärtig och nådig, sen till vrede och överflödande i kärleksfull omtanke och sanning”. (2 Moseboken 34:6) Det är inte att undra på att det är en glädje att tjäna Jehova! — Psalm 100:1—5.
Den ojämförlige himmelske Kungen
Jehovas Son, Jesus Kristus, sade: ”Gud är en Ande.” (Johannes 4:24) Jehova är därför osynlig för mänskliga ögon. Jehova sade faktiskt till Mose: ”Du är inte i stånd att se mitt ansikte, eftersom ingen människa kan se mig och ändå leva.” (2 Moseboken 33:20) Denne himmelske kungs härlighet är så stor att människor inte skulle kunna uthärda att se honom.
Även om Jehova är osynlig för våra ögon, finns det mängder av bevis för att han existerar som allsmäktig Gud. Ja, ”hans osynliga egenskaper ses nämligen tydligt alltifrån världens skapelse, eftersom de uppfattas genom de ting som är gjorda, ja, hans eviga makt och gudomlighet”. (Romarna 1:20) Själva jorden — med dess gräs, träd, frukter, grönsaker och blommor — vittnar om Jehovas gudomlighet. Till skillnad från värdelösa avgudar ger Jehova regn och fruktbara tider. (Apostlagärningarna 14:16, 17) Blicka upp mot himlen en stjärnklar natt. Vilket storslaget vittnesbörd om Jehovas gudomlighet och organisationsförmåga!
Jehova har också organiserat sina heliga, förnuftsbegåvade skapelser i himlen. Som en harmonisk organisation utför de Guds vilja, precis som psalmisten säger: ”Välsigna Jehova, o ni hans änglar, väldiga i kraft, som fullgör hans ord, i det ni lyssnar till hans ords röst. Välsigna Jehova, alla ni hans härar, ni hans tjänare, som gör hans vilja.” (Psalm 103:20, 21) Jehova har också organiserat sitt folk här på jorden. Israels nation var väl organiserad, och det var också Guds Sons första efterföljare. I våra dagar har Jehova likaså en världsomfattande organisation av nitiska vittnen, som förkunnar de goda nyheterna om att Guds kungarike är nära. — Matteus 24:14.
Jehova är den sanne och levande Guden
Jehova har demonstrerat sin gudomlighet på så många olika sätt! Han förödmjukade Egyptens falska gudar och lät israeliterna välbehållna komma in i det utlovade landet. Skapelsen ger överflödande bevis för Jehovas gudomlighet. Man kan helt enkelt inte jämföra honom med den falska religionens värdelösa avgudar.
Profeten Jeremia visade vilken stor kontrast det är mellan Jehova, den levande Guden, och livlösa, människogjorda avgudar. Denna kontrast skildras på ett träffande sätt i Jeremia, kapitel 10, där vi bland annat läser: ”Jehova är i sanning Gud. Han är den levande Guden och Kungen till obestämd tid.” (Jeremia 10:10) Den levande och sanne Guden, Jehova, har skapat allting. Han befriade israeliterna som försmäktade under det egyptiska träldomsoket. Ingenting är omöjligt för honom.
Jehova, ”evighetens Kung”, kommer att besvara bönen: ”Vår Fader i himlarna, må ditt namn bli helgat. Må ditt kungarike komma. Må din vilja ske, såsom i himlen så också på jorden.” (1 Timoteus 1:17; Matteus 6:9, 10) Det himmelska messianska kungariket, som redan överlämnats åt Jesus Kristus, kommer snart att ingripa mot det onda och tillintetgöra alla Jehovas fiender. (Daniel 7:13, 14) Detta rike kommer också att införa en ny värld med ändlösa välsignelser för lydiga människor. — 2 Petrus 3:13.
Det finns mycket mer att lära om Jehova och hans uppsåt. Varför inte besluta dig för att skaffa dig sådan kunskap och handla i överensstämmelse med den? Om du gör det, kommer du att få höra till de privilegierade som får leva för evigt på en paradisisk jord under Guds kungarikes styre. Du kommer att få leva när sorg, smärta och till och med döden har försvunnit och Jehovas kunskap uppfyller jorden. (Jesaja 11:9; Uppenbarelseboken 21:1—4) Detta kan bli din lyckliga lott, om du söker, finner och handlar i överensstämmelse med Bibelns svar på frågan: ”Vem är Jehova?”
[Bildkälla på sidan 7]
Pictorial Archive (Near Eastern History) Est.