När Öst möter Väst
”ÖST är Öst och Väst är Väst, och aldrig mötas de två.” Dessa ord av den brittiske poeten Rudyard Kipling påminner oss om de djupa kulturella motsättningar som splittrar mänskligheten och som i sin tur bidrar till den tribalism, rasism och nationalism som nu blommar ut runt omkring oss. Många undrar: Kan inte Gud göra något åt situationen? Jo, det kan han! Och faktum är att han redan nu gör något! Nästa versrad i Kiplings dikt syftar på det. När skulle Öst och Väst mötas, enligt skalden? Inte ”förrän jord och himmel står inför Guds stora domarsäte”.
Gud har överlåtit ansvaret att döma åt sin Son, Jesus Kristus. (Johannes 5:22—24, 30) Men när börjar denna tid av dom? Vilka skall dömas, och vad blir utgången? Jesus beskrev själv i en profetia de världskrig och andra svårigheter som började hemsöka mänskligheten år 1914. Han förklarade att dessa händelser skulle utgöra ”tecknet” på hans osynliga ”närvaro” och på ”avslutningen på tingens ordning”. — Matteus 24:3—8.
Som en kulmen på denna stora profetia identifierar Jesus vår tid som en tid av dom och säger om sig själv: ”När Människosonen kommer i sin härlighet och alla änglarna med honom, då skall han sätta sig på sin härliga tron. Och alla nationerna skall samlas inför honom, och han skall skilja människor från varandra, alldeles som en herde skiljer fåren från getterna. Och han skall ställa fåren på sin högra sida, men getterna på sin vänstra.” Alla människor på jorden samlas nu, bildligt talat, inför Domaren och görs ansvariga för det sätt varpå de tar emot hans budskap om räddning. När domen inom kort verkställs i den stora vedermödan, kommer alla olydiga, getlika människor att ”gå bort till evigt avskärande, men de rättfärdiga [lydiga, fårlika människor] till evigt liv”. — Matteus 25:31—33, 46; Uppenbarelseboken 16:14—16.
”Från soluppgången ... och från solnedgången”
Dömandet av den här världen började i själva verket under de stormiga åren efter första världskrigets utbrott. Under de åren gav kristenhetens prästerskap de stridande fraktionerna sitt helhjärtade stöd. Detta visade att de var en del av den korrupta värld som är förtjänt av ”Guds vrede”. (Johannes 3:36) Men hur var det då med de fredsälskande kristna som verkligen utövade tro på Gud? Från och med år 1919 började de församlas på sin kungs, Kristi Jesu, sida.
De har kommit från alla delar av jorden — först kom de återstående av de 144.000 smorda, som utvalts under hela den kristna eran. De skall bli ”Kristi medarvingar” i hans himmelska kungarike. (Romarna 8:17) Till dessa säger Guds profet: ”Var inte rädd, ty jag är med dig. Från soluppgången skall jag låta din säd komma, och från solnedgången kommer jag att församla dig. Jag kommer att säga till norden: ’Ge hit!’ och till södern: ’Håll inte tillbaka. Låt mina söner komma från fjärran och mina döttrar från jordens yttersta ända, var och en som är uppkallad efter mitt namn och som jag har skapat till min egen härlighet, som jag har format, ja, som jag har gjort.’” — Jesaja 43:5—7.
Men det är inte allt! I synnerhet sedan 1930-talet har en stor skara, som nu uppgår till miljoner, börjat församlas. Dessa är de ”får” som Jesus talade om i Matteus 25:31—46. I likhet med den smorda kvarlevan före dem har de kommit att ”ha tro” på Honom som betygar: ”Ni är mina vittnen, ... och jag är Gud.” (Jesaja 43:10—12) Insamlandet av denna stora skara sker också ”från soluppgången ... och från solnedgången”, från norr och från söder och från ”jordens yttersta ända”.
Dessa fredsälskande ”får” svetsas nu samman till ett internationellt brödraskap. De talar de många olika språk som förekommer i de 231 länder som de bor i, men ändå är de förenade i andligt avseende genom att de lär sig ett enda ”rent språk”, budskapet om Guds kungarike, ”för att de alla må anropa Jehovas namn, för att de må tjäna honom skuldra vid skuldra”. (Sefanja 3:9) Deras enighet i trosfrågor, uppsåt och handlingssätt är ett storslaget vittnesbörd om att Öst verkligen har mött Väst och folk från alla andra väderstreck, till tjänst för och lovprisning av den suveräne Herren Jehova.
I somliga länder har detta insamlande skett under de mest anmärkningsvärda omständigheter, som följande rapporter kommer att visa.