Allt fler dåliga nyheter

HAR du lagt märke till att rubriker som handlar om dåliga nyheter väcker större intresse hos allmänheten än sådana som förmedlar goda nyheter? Antingen det gäller tidningsrubriker om en naturkatastrof eller en stort upplagd skvallerhistoria i en veckotidning, verkar det som om dåliga nyheter säljer bättre än goda.

I våra dagar råder det ingen brist på dåliga nyheter. Men man undrar ibland om det bara är dåliga nyheter som reportrar och journalister får lära sig att leta reda på och spana efter — eftersom de så sällan tar upp några goda nyheter.

Historiens vittnesbörd

Under århundradenas lopp har det förekommit långt fler dåliga nyheter än goda. Historieböckerna handlar mest om det lidande, den hopplöshet och de besvikelser som har varit mänsklighetens lott.

Låt oss ta några exempel. Boken Chronicle of the World, sammanställd av Jacques Legrand, innehåller en samling historiska berättelser i tidsföljd, som var och en skildrar en speciell händelse men beskriver den på samma sätt som en modern reporter skulle göra. Genom dessa väldokumenterade berättelser kan vi få en överblick över de dåliga nyheter som människan har fått höra under sin problemfyllda existens här på jorden.

Låt oss först gå tillbaka till år 429 f.v.t. och se på en rapport från Grekland. Den handlar om det krig som just då utkämpades mellan Athen och Sparta: ”Stadsstaten Poteidaia har tvingats kapitulera för de belägrande athenarna efter att ha utstått sådan hunger att dess invånare nödgats äta sina avlidnas kroppar.” Inte några glada nyheter, precis!

Om vi förflyttar oss till århundradet före den vanliga tideräkningens början, finner vi en målande beskrivning av Julius Caesars död, daterad Rom den 15 mars 44 f.v.t. ”Julius Caesar har lönnmördats. Han knivhöggs till döds av en grupp konspiratörer, av vilka några var hans närmaste vänner, när han intog sin plats i senaten i dag, den 15 mars.”

Under de århundraden som följde fortsatte de dåliga nyheterna att dominera. Ett exempel är följande uppskakande nyhet från Mexico år 1487: ”I den mest spektakulära offerceremoni som någonsin förekommit i den aztekiska huvudstaden, Tenochtitlán, har 20.000 människohjärtan framburits som offer åt Huitzilopochtli, krigsguden.”

Det är inte bara människans grymhet som har gett upphov till dåliga nyheter, utan också hennes vårdslöshet. Den stora branden i London tycks ha varit en sådan katastrof. En rapport från London daterad den 5 september 1666 lyder: ”Efter att ha rasat i fyra dagar och nätter har branden i London äntligen stoppats av hertigen av York, som kallade in kanonjärer från marinen för att spränga byggnader i eldens väg. Omkring 160 hektar har ödelagts, och 87 kyrkor och över 13.000 hus har totalförstörts. Som genom ett under har bara nio människoliv gått till spillo.”

Till dessa dåliga nyheter måste vi lägga alla de epidemier som har rasat i många delar av världen — till exempel koleraepidemin i början av 1830-talet. Rubriken till detta nyhetsmeddelande lyder: ”Kolerans spöke hemsöker Europa”. Den realistiska rapport som sedan följer är dåliga nyheter när de är som sämst: ”Koleran, som var okänd i Europa ända fram till år 1817, sprider sig nu västerut från Asien. Vissa ryska städer, till exempel Moskva och S:t Petersburg, har redan fått sin befolkning decimerad genom de många dödsoffren — de flesta bland den fattiga stadsbefolkningen.”

En upptrappning på senare år

Även om dåliga nyheter följaktligen har varit ett ständigt inslag i människors liv under hela historien, vittnar de senaste årtiondenas händelser om att de är i tilltagande och att upptrappningen går mycket snabbt.

Krigsnyheter har utan tvivel varit det värsta slag av dåliga nyheter som människor upplevt nu på 1900-talet. De två största krigen i historien — som mycket träffande kallats första och andra världskriget — har verkligen inneburit dåliga nyheter i fruktansvärd skala. Men ändå har de bara utgjort en bråkdel av alla de dåliga nyheter som detta olycksdrabbade århundrade har fått ta del av.

Här följer några slumpvis valda nyhetsrubriker:

Den 1 september 1923: Jordbävning ödelägger Tokyo — 300.000 döda; 20 september 1931: Ekonomisk kris — Storbritannien devalverar pundet; 25 juni 1950: Nordkorea tågar in i Sydkorea; 26 oktober 1956: Det ungerska folket reser sig mot det sovjetiska styret; 22 november 1963: John Kennedy mördas i Dallas; 21 augusti 1968: Ryska stridsvagnar rullar in i Prag för att kväsa en tjeckisk revolt; 12 september 1970: Kapade jetflygplan sprängs i den jordanska öknen; 25 december 1974: Cyklonen Tracy jämnar staden Darwin med marken — 66 döda; 17 april 1975: Kambodja faller för kommunistiska styrkor; 18 november 1978: Massjälvmord i Guyana; 31 oktober 1984: Indira Gandhi mördas; 28 januari 1986: Amerikansk rymdfärja exploderar vid starten; 26 april 1986: Sovjetiskt kärnkraftverk står i lågor; 19 oktober 1987: Kursras på aktiemarknaden; 25 mars 1989: Alaska drabbas av oljekatastrof; 4 juni 1989: Trupper massakrerar demonstranter på Himmelska fridens torg.

Ja, historien visar att det i alla tider har funnits gott om dåliga nyheter, medan goda nyheter har varit förhållandevis sällsynta. Och medan de dåliga nyheterna har ökat i omfattning under de senaste årtiondena, har de goda minskat för varje år som gått.

Varför är det så? Kommer det alltid att vara på det sättet?

Nästa artikel tar upp dessa båda frågor.

[Bildkälla på sidan 3]

WHO/League of Red Cross