Lagen före Kristus

”Hur älskar jag inte din lag! Hela dagen sysselsätter jag mina tankar med den.” — PSALM 119:97.

1. Vad styr himlakropparnas rörelser?

JOB hade antagligen alltsedan sin barndom med förundran blickat upp mot stjärnorna. Hans föräldrar hade förmodligen lärt honom namnen på de stora stjärnbilderna och det de visste om de lagar som styrde dessa konstellationers rörelse på himlen. Dessa storslagna stjärnbilders ställning på himlavalvet markerade ju årstidsväxlingarna för forntidens människor. Men hur ofta Job än med vördnad blickade upp mot dessa stjärnformationer på himlen, förstod han inte vilka mäktiga krafter som höll dem samman. Han kunde därför inte svara när Jehova Gud frågade honom: ”Förstår du himmelens lagar?” (Job 38:31–33, 1917) Ja, stjärnorna styrs av lagar — lagar som är så exakta och komplicerade att våra dagars vetenskapsmän inte förstår dem till fullo.

2. Varför kan man säga att hela skapelsen styrs av lag?

² Jehova är den högste lagstiftaren i universum. Alla hans verk styrs av lag. Innan det fysiska universum existerade lydde hans älskade Son, ”den förstfödde av all skapelse”, troget sin Faders lag! (Kolosserna 1:15) Änglarna styrs också av lag. (Psalm 103:20) Även djuren styrs av lag, eftersom de lyder den instinkt som deras Skapare har programmerat in i dem. — Ordspråken 30:24–28; Jeremia 8:7.

3. a) Varför behöver vi människor lagar? b) Hur styrde Jehova Israels nation?

³ Hur är det då med oss människor? Även om vi har välsignats med sådana gåvor som tankeförmåga, moralisk känsla och andlighet, behöver vi ändå Guds lagar till att vägleda oss i hur vi skall använda dessa förmågor. Eftersom våra första föräldrar, Adam och Eva, var fullkomliga, behövde de endast några få lagar till att vägleda dem. Kärlek till deras himmelske Fader borde ha gett dem goda skäl att lyda med glädje. Men de var olydiga. (1 Moseboken 1:26–28; 2:15–17; 3:6–19) Som en följd av detta blev deras avkomlingar behäftade med synd och kom att behöva vägledning av många fler lagar. Under tidens gång fyllde Jehova kärleksfullt detta behov. Han gav Noa uttryckliga lagar som han skulle vidarebefordra till sin familj. (1 Moseboken 9:1–7) Flera hundra år senare gav Gud sedan den nya nationen Israel en utförlig skriven lagsamling genom Mose. Detta var första gången som Jehova styrde en hel nation genom sin lag. Om vi undersöker den lagen, får vi hjälp att förstå den viktiga roll som Guds lag spelar i de kristnas liv i våra dagar.

Syftet med den mosaiska lagen

4. Varför skulle det bli en utmaning för Abrahams utvalda avkomlingar att frambringa den utlovade Säden?

⁴ Aposteln Paulus, som ingående hade studerat Lagen, frågade: ”Varför då Lagen?” (Galaterna 3:19) För att kunna svara måste vi påminna oss att Jehova hade lovat sin vän Abraham att det i hans släktlinje skulle komma en säd som skulle skänka stora välsignelser till alla nationer. (1 Moseboken 22:18) Men däri låg en utmaning: Abrahams utvalda avkomlingar, israeliterna, var inte alla sådana som älskade Jehova. Med tiden visade sig flertalet vara styvnackade och upproriska — i en del fall var de nästan omöjliga att styra! (2 Moseboken 32:9; 5 Moseboken 9:7) De var bland Guds folk på grund av att de hade fötts in i Israels nation och inte på grund av att de själva hade valt det.

5. a) Vad lärde Jehova israeliterna genom den mosaiska lagen? b) Hur var Lagen utformad för att påverka uppförandet hos dem som höll sig till den?

⁵ Hur skulle ett sådant folk kunna frambringa och få nytta av den utlovade Säden? I stället för att kontrollera dem likt robotar undervisade Jehova dem genom sin lag. (Psalm 119:33–35; Jesaja 48:17) Det hebreiska ordet för ”lag”, toh·rạh, betyder faktiskt ”undervisning”. Vad lärde den? Först och främst lärde den israeliterna att de behövde Messias, som skulle återlösa dem från deras syndiga tillstånd. (Galaterna 3:24) Lagen lärde också gudsfruktan och lydnad. Enligt det abrahamitiska löftet skulle israeliterna tjäna som vittnen om Jehova inför alla andra nationer. Genom sina upphöjda normer skulle Lagen därför lära israeliterna att uppföra sig på ett sätt som kastade ett gynnsamt återsken på Jehova och hjälpte dem att hålla sig avskilda från de omkringliggande nationernas fördärvliga sedvänjor. — 3 Moseboken 18:24, 25; Jesaja 43:10–12.

6. a) Ungefär hur många stadgar innehåller den mosaiska lagen, och varför bör inte detta betraktas som för många? (Se fotnot.) b) Vad kan vi få inblick i genom att studera den mosaiska lagen?

⁶ Det är därför inte underligt att den mosaiska lagen innehåller många stadgar — över 600.a Denna skrivna lagsamling reglerade sådana områden som tillbedjan, styrelse, moral, rättvisa och även kost och hygien. Men innebar detta att Lagen bara var en mängd kalla föreskrifter och kortfattade befallningar? Långt därifrån! Ett studium av denna lagsamling ger en rik inblick i Jehovas kärleksfulla personlighet. Låt oss begrunda några exempel.

En lag som andades barmhärtighet och medkänsla

7, 8. a) Hur betonade Lagen barmhärtighet och medkänsla? b) Hur upprätthöll Jehova barmhärtigt respekten för Lagen i Davids fall?

⁷ Lagen betonade barmhärtighet och medkänsla, och detta gällde i synnerhet de ringa eller de hjälplösa. Änkor och faderlösa omnämndes särskilt som sådana som skulle skyddas. (2 Moseboken 22:22–24) Arbetsdjur skyddades mot grymhet. Grundläggande äganderätt respekterades. (5 Moseboken 24:10; 25:4) Lagen krävde dödsstraff för mord, men den gjorde det också möjligt för den som oavsiktligt hade dödat någon att få röna barmhärtighet. (4 Moseboken 35:11) De israelitiska domarna hade tydligen — beroende på lagöverträdarens inställning — frihet att bestämma om vilket straff som skulle utdömas för vissa brott. — Jämför 2 Moseboken 22:7 och 3 Moseboken 6:1–7.

⁸ Jehova var ett gott föredöme för domare genom att tillämpa Lagen med fasthet där så var nödvändigt men med barmhärtighet där så var möjligt. Kung David, som hade gjort sig skyldig till äktenskapsbrott och mord, visades barmhärtighet. Inte så att han blev ostraffad, för Jehova skyddade honom inte mot de hemska följderna av hans synd. Men David dödades inte, dels på grund av förbundet om kungariket och dels på grund av att David själv var en barmhärtig man som var djupt ångerfull i sitt hjärta. — 1 Samuelsboken 24:4–7; 2 Samuelsboken 7:16; Psalm 51:1–4; Jakob 2:13.

9. Vilken roll spelade kärleken i den mosaiska lagen?

⁹ Den mosaiska lagen betonade också kärlek. Föreställ dig att en av våra dagars nationer skulle ha en lagsamling som faktiskt krävde kärlek! Det var alltså inte bara så att den mosaiska lagen förbjöd mord, utan den befallde också: ”Du skall älska din medmänniska som dig själv.” (3 Moseboken 19:18) Och det var inte bara så att Lagen förbjöd att man behandlade den bofaste främlingen orättvist, utan den befallde också: ”Du skall älska honom som dig själv, för ni blev bofasta främlingar i Egyptens land.” (3 Moseboken 19:34) Lagen förbjöd inte bara äktenskapsbrott, utan den befallde också den äkta mannen att han skulle glädja sin hustru! (5 Moseboken 24:5) Enbart i Femte Moseboken används hebreiska ord som betecknar egenskapen kärlek omkring 20 gånger. Jehova försäkrade israeliterna om sin egen kärlek — i det flydda, för närvarande och i framtiden. (5 Moseboken 4:37; 7:12–14) Det största budet i den mosaiska lagen var faktiskt: ”Du skall älska Jehova, din Gud, av allt ditt hjärta och all din själ och all din energi.” (5 Moseboken 6:5) Jesus sade att hela Lagen hängde på detta bud och på budet att älska sin nästa. (3 Moseboken 19:18; Matteus 22:37–40) Inte underligt att psalmisten skrev: ”Hur älskar jag inte din lag! Hela dagen sysselsätter jag mina tankar med den.” — Psalm 119:97.

Missbruket av Lagen

10. Hur betraktade flertalet judar den mosaiska lagen?

¹⁰ Hur tragiskt var det därför inte att flertalet israeliter saknade uppskattning av den mosaiska lagen! Folket lydde inte Lagen, brydde sig inte om den eller glömde bort den. De besudlade den rena tillbedjan med de andra nationernas avskyvärda religiösa sedvänjor. (2 Kungaboken 17:16, 17; Psalm 106:13, 35–38) De svek också Lagen på andra sätt.

11, 12. a) Vilken skada åstadkom grupper av religiösa ledare efter Esras tid? (Se rutan.) b) Varför tyckte de forntida rabbierna att de måste ”sätta ett stängsel omkring Lagen”?

¹¹ Bland dem som skadade Lagen mest var de som påstod sig undervisa i den och bevara den. Detta hände efter den trogne skriftlärde Esras dagar på 400-talet f.v.t. Esra kämpade hårt mot andra nationers fördärvliga inflytande och betonade vikten av att läsa Lagen och att undervisa i den. (Esra 7:10; Nehemja 8:5–8) Några lärare i Lagen påstod sig följa i Esras fotspår och grundade vad som kom att kallas ”Stora synagogan”. Bland dess talesätt var direktivet: ”Sätt ett stängsel omkring Lagen.” Dessa lärare resonerade som så att Lagen var som en dyrbar trädgård, och för att ingen skulle komma i närheten av en sådan synd som att göra intrång i den trädgården genom att bryta mot dess lagar skapade de ytterligare lagar, nämligen den ”muntliga lagen”.

¹² Några kanske hävdar att det var rätt av de judiska ledarna att känna det på det sättet. Efter Esras tid härskade främmande makter, framför allt Grekland, över judarna, och i försöken att bekämpa inflytandet från grekisk filosofi och kultur uppstod olika grupper av religiösa ledare bland judarna. (Se rutan, sidan 10.) Några av dessa grupper kom med tiden att konkurrera med och även överträffa det levitiska prästerskapet som lärare av Lagen. (Jämför Malaki 2:7.) Vid slutet av 200-talet f.v.t. började den muntliga lagen påverka judarnas liv. Till en början nedtecknade man inte dessa lagar för att de inte skulle betraktas som likvärdiga med den skrivna lagen. Men så småningom kom det mänskliga tänkesättet att sättas framför Guds, så att detta ”stängsel” till slut faktiskt skadade just den ”trädgård” som det var avsett att skydda.

Befläckandet genom fariseismen

13. Hur rättfärdigade vissa judiska religiösa ledare uppställandet av många regler?

¹³ Rabbierna resonerade som så att eftersom Tora eller den mosaiska lagen var fullkomlig, måste den innehålla ett svar på varje fråga som skulle kunna uppstå. En sådan inställning visade ingen verklig vördnad, utan den gav i stället rabbierna rätt att använda ett smart mänskligt resonemang och få det att se ut som om Guds ord var grunden till regler om alla slags frågor, både personliga och rena struntsaker.

14. a) Hur tänjde de judiska religiösa ledarna den bibliska föreskriften om avskildhet från nationerna till en oskriftenlig ytterlighet? b) Vad visar att rabbinska regler inte kunde skydda det judiska folket mot hedniskt inflytande?

¹⁴ De religiösa ledarna tog ofta bibliska föreskrifter och tänjde dem till ytterlighet. Den mosaiska lagen främjade exempelvis avskildhet från nationerna, men rabbierna predikade ett slags oresonligt förakt för allt som inte var judiskt. De lärde att en jude inte fick lämna sin boskap vid ett icke-judiskt gästgiveri, eftersom icke-judar var ”misstänkta för råhet”. En judisk kvinna fick inte hjälpa en icke-judisk kvinna med en förlossning, eftersom hon därigenom skulle ”hjälpa till med att ett barn föddes till avgudadyrkan”. Rabbierna var med rätta misstänksamma mot grekiska gymnasier, men för att skydda sig mot dessa förbjöd de alla idrottsliga övningar. Historien visar dock att de genom allt detta inte lyckades skydda judarna mot hedniska trosuppfattningar. Fariséerna själva kom faktiskt att lära ut den hedniska grekiska läran att själen är odödlig! — Hesekiel 18:4.

15. Hur förvrängde de judiska religiösa ledarna lagarna om rening och incest?

¹⁵ Fariséerna förvrängde också lagarna om rening. Det sades att fariséerna skulle rena själva solen, om de fick tillfälle. Enligt deras lag skulle en man bli orenad om han dröjde med att ”uträtta sina behov”. Handtvagning blev en invecklad ceremoni, med regler om vilken hand som skulle tvättas först och hur. Kvinnor ansågs vara särskilt orena. På grund av befallningen i Bibeln att inte ”komma nära” en köttslig släkting (i verkligheten en lag mot incest) förordade rabbierna att en man inte skulle gå bakom sin hustru och inte samtala med henne på torget. — 3 Moseboken 18:6.

16, 17. Hur utvidgade den muntliga lagen befallningen att hålla en veckosabbat, och vad ledde det till?

¹⁶ Det mest iögonenfallande exemplet på vad den muntliga lagen ledde till är den parodi av sabbatslagen som den åstadkom. Gud hade gett israeliterna en enkel befallning: Gör inget som helst arbete på den sjunde dagen i veckan. (2 Moseboken 20:8–11) Men den muntliga lagen gick längre och definierade omkring 39 olika slag av förbjudet arbete, till exempel att knyta eller lösa upp en knut, sy två stygn, skriva ner två hebreiska bokstäver osv. Därefter behövdes det ytterligare en oändlig rad regler för vart och ett av dessa förbjudna arbeten. Vilka knutar var förbjudna, och vilka var tillåtna? Den muntliga lagen besvarade dessa frågor med godtyckliga bestämmelser. Botande kom att betraktas som ett förbjudet arbete. Det var till exempel förbjudet att återföra en bruten lem i rätt läge på sabbaten. En man med tandvärk kunde använda vinäger för att smaksätta sin mat, men han fick inte suga ner vinägern mellan tänderna, för det skulle kunna läka hans tand!

¹⁷ Genom att sabbatslagen på det här sättet doldes under hundratals människogjorda regler förlorade den sin andliga innebörd för flertalet judar. När Jesus Kristus, ”sabbatens Herre”, utförde uppseendeväckande och hjärtevärmande underverk på sabbaten, var de skriftlärda och fariséerna kallsinniga. Det enda de brydde sig om var att han verkade strunta i deras bestämmelser. — Matteus 12:8, 10–14.

Att lära av fariséernas dårskap

18. Vad blev följden av att man fogade muntliga lagar och traditioner till den mosaiska lagen? Belys saken.

¹⁸ Sammanfattningsvis skulle man kunna säga att dessa extra lagar och traditioner fästes vid den mosaiska lagen på ett sätt som liknar hur långhalsar sätter sig fast vid skrovet på ett fartyg. En ägare till ett fartyg lägger ner mycket tid och möda på att skrapa bort dessa besvärliga djur från sitt fartyg, eftersom de bromsar fartyget och förstör dess rostskyddande färg. På liknande sätt belastade de muntliga lagarna och traditionerna Lagen och utsatte den för ett nedbrytande missbruk. Men i stället för att avlägsna sådana ovidkommande lagar fortsatte rabbierna att foga till fler. När Messias kom för att uppfylla Lagen, var ”fartyget” så täckt av ”långhalsar” att det knappt kunde hållas flytande! (Jämför Ordspråken 16:25.) I stället för att skydda lagförbundet gjorde dessa religiösa ledare sig skyldiga till dårskapen att överträda det. Men varför misslyckades då deras ”stängsel” av regler?

19. a) Varför misslyckades ”stängslet omkring Lagen”? b) Vad visar att de judiska religiösa ledarna saknade verklig tro?

¹⁹ Judendomens ledare ville inte inse att striden mot medfött fördärv utkämpas i hjärtat och inte på sidorna i en lagbok. (Jeremia 4:14) Nyckeln till seger är kärlek — kärlek till Jehova, hans lagar och hans rättfärdiga principer. En sådan kärlek frambringar ett motsvarande hat till det som Jehova hatar. (Psalm 97:10; 119:104) De som har hjärtan som är fyllda av kärlek förblir trogna mot Jehovas lagar i denna fördärvade värld. Varför undervisade de judiska religiösa ledarna inte människor på ett sätt som inspirerade till en sådan kärlek och främjade den, när de hade sådana enastående möjligheter att göra detta? Av allt att döma därför att de saknade tro. (Matteus 23:23, fotnot i NW, studieutgåvan) Om de hade haft tro på Jehovas andes förmåga att verka i trogna människors hjärtan, skulle de inte ha känt något behov av att strängt behärska andra människors liv. (Jesaja 59:1; Hesekiel 34:4) Eftersom de själva saknade tro, kunde de inte förmedla tro till andra människor, utan de betungade dem i stället med sina människogjorda bud. — Matteus 15:3, 9; 23:4.

20, 21. a) Vilken övergripande verkan på judendomen hade den traditionsinriktade inställningen? b) Vad lär vi av det som hände med judendomen?

²⁰ Dessa judiska ledare främjade inte kärlek. Deras traditioner skapade en religion som var som besatt av yttre formaliteter och ceremonier och av en mekanisk lydnad för syns skull — en bördig grogrund för skrymteri. (Matteus 23:25–28) Deras bestämmelser skapade oräkneliga orsaker till att döma andra. De stolta och auktoritära fariséerna tyckte sig därför till och med ha rätt att kritisera Jesus Kristus. De glömde huvudsyftet med Lagen och förkastade den ende sanne Messias. Och därför måste han säga till den judiska nationen: ”Se! Ert hus lämnas åt er själva.” — Matteus 23:38; Galaterna 3:23, 24.

²¹ Vad är lärdomen för oss? Det är uppenbart att en sträng och traditionsinriktad inställning inte främjar den rena tillbedjan av Jehova! Men betyder detta att Jehovas tillbedjare inte skall ha några regler alls, såvida de inte uttryckligen står i Bibeln? Nej. Låt oss för att få ett uttömmande svar begrunda hur Jesus Kristus ersatte den mosaiska lagen med en ny och bättre lag.

[Fotnoter]

Kan du förklara?

◻ Hur styrs hela skapelsen av Guds lag?

◻ Vad var huvudsyftet med den mosaiska lagen?

◻ Vad visar att den mosaiska lagen betonade barmhärtighet och medkänsla?

◻ Varför fogade de judiska religiösa ledarna oräkneliga regler till den mosaiska lagen, och vad blev följden?

[Ruta på sidan 10]

De judiska religiösa ledarna

Skriftlärda: De betraktade sig själva som Esras efterträdare och som lagtolkare. Enligt boken A History of the Jews var ”de skriftlärda inte helt ädla själar, och deras försök att dra ut en dold innebörd i lagen urartade ofta till meningslösa formuleringar och restriktioner. Dessa restriktioner stelnade till sedvänjor, vilka snart blev till en obeveklig tyrann.”

Chasider (chasidim): Ordet betyder ”de fromma” eller ”de heliga”. De nämns första gången som en klass omkring år 200 f.v.t. De hade stor politisk makt och försvarade fanatiskt Lagens renhet mot det grekiska inflytandets tyranni. Chasiderna splittrades i tre grupper: Fariséerna, sadducéerna och esséerna.

Fariséer: Somliga kännare tror att ordet är härlett från orden för ”avsöndrade” eller ”separatister”. De var verkligen fanatiska i sina ansträngningar att vara avsöndrade eller avskilda från icke-judarna, men de såg också sitt brödraskap som avsöndrat eller avskilt från — och överlägset — det vanliga judiska folket, som var okunnigt om den muntliga lagens invecklade beskaffenhet. En historiker sade om fariséerna: ”De behandlade i allmänhet människor som barn och formaliserade och definierade rituella ceremonier in i minsta detalj.” En annan kännare sade: ”Fariseismen frambringade en mängd rättsliga regler som behandlade alla situationer, vilket oundvikligen ledde till att de lade stor vikt vid bagateller, och när de gjorde detta ignorerade de sådant som var av stor vikt. (Mt. 23:23).”

Sadducéer: En grupp som var nära förbunden med aristokratin och prästerskapet. De motstod energiskt de skriftlärda och fariséerna och sade att den muntliga lagen inte hade samma giltighet som den skrivna lagen. Att de förlorade den striden framgår av själva Mishna: ”Större eftertryck läggs vid [efterlevnad av] de skriftlärdas ord än vid [efterlevnad av den skrivna] lagens ord.” Längre fram gick Talmud, som innehåller många kommentarer om den muntliga lagen, så långt som till att säga: ”De skriftlärdas ord är ... dyrbarare än orden i Tora.”

Esséer: En grupp asketer som isolerade sig i särskilda samhällen. Enligt The Interpreter’s Dictionary of the Bible var esséerna till och med mer förnäma än fariséerna och kunde ”ibland vara mer fariseiska än fariséerna själva”.

[Bild på sidan 9]

Jobs föräldrar undervisade honom förmodligen om de lagar som styr stjärnbilderna