”Den heliga kjorteln i Trier”
TRIER, vars historia sträcker sig 2.000 år bakåt i tiden, är Tysklands äldsta stad.a I århundraden har Trier varit mycket nära förbundet med katolska kyrkan. År 1996 ställde domkyrkan i Trier ut en relik som antagligen är nästan lika gammal som staden själv. Den kallas den heliga kjorteln i Trier.
Kjorteln är ungefär en och en halv meter lång och en meter bred och har halvlånga ärmar. Den är av bomull, och enligt vad Hans-Joachim Kann skriver i sin bok om vallfärder till Trier användes den antagligen som ytterklädnad. (Wallfahrtsführer Trier und Umgebung) Somliga menar att det ursprungliga klädesplagget — stora delar av det har under århundradena lagats och förstärkts med andra textilier — härrör från andra eller rentav första århundradet v.t. Om detta stämmer är kjorteln ett unikt klädesplagg, ett intressant museiföremål.
Men somliga hävdar att plagget inte bara är unikt, utan också heligt — därav namnet den heliga kjorteln. Anledningen är att kjorteln är utan sömmar precis som den innerklädnad som Jesus Kristus hade. (Johannes 19:23, 24) Somliga påstår att ”den heliga kjorteln” rentav skulle ha tillhört Messias.
Hur kjorteln kom till Trier vet man inte säkert. I ett uppslagsverk står det att den ”skänktes till staden av kejsarinnan Helena, som var mor till Konstantin den store”. Kann skriver att det första tillförlitliga omnämnandet som visar att den fanns i Trier är från 1196.
Kjorteln förvaras i domkyrkan och har då och då ställts ut för visning sedan 1500-talet. Den visades till exempel upp år 1655, kort efter trettioåriga krigets slut. Kriget hade varit mycket kostsamt för Trier. Försäljningen av minnessaker med anknytning till vallfärder har emellanåt gett stora inkomster.
I vårt århundrade har det förekommit tre vallfärder till den heliga kjorteln — 1933, 1959 och 1996. År 1933 tillkännagavs vallfärden samma dag som Hitler utsågs till rikskansler i Tyskland. Kann påpekar att det faktum att de här två händelserna inträffade samma dag belyser förhållandena som omgav vallfärden. Utanför domkyrkan bildade uniformerade nazister en hedersvakt för pilgrimerna. Det året kom två och en halv miljoner människor för att se kjorteln.
Herbert, som har bott i Trier i många år, gjorde en jämförelse mellan 1959 års och 1996 års vallfärder. ”År 1959 myllrade gatorna av folk, och i nästan varje gathörn fanns det stånd där man sålde souvenirer. I år är allt mycket lugnare.” Ja, 1996 var det bara 700.000 som kom för att se kjorteln, en miljon färre än 1959.
Varför kommer de för att se kjorteln?
Kyrkan betonar att kjorteln inte skall betraktas som ett föremål för vördnad. Den sömlösa kjorteln ses som en symbol för kyrkans enhet. Tidningen Frankfurter Allgemeine Zeitung skriver att när biskop Spital tillkännagav vallfärden, sade han: ”Den ovanliga situationen i vår värld manar oss kristna till att komma med ovanliga lösningar. Vi måste stå emot den växande vågen av hat, brutalitet och våld.” Biskopen förklarade att man skulle bli påmind om enhet av att se kjorteln.
Men varför skulle man behöva ”den heliga kjorteln” för att bli påmind om kyrkans enhet? Vad skulle hända om kjorteln förstördes eller föll isär eller visade sig vara en bluff? Skulle kyrkans enhet då sväva i fara? Hur är det med dem som inte hade möjlighet att vallfärda till Trier? Känner de inte av någon enhet inom kyrkan?
Bibeln nämner ingenting om att de första kristna behövde några föremål som påminde dem om behovet av kristen enhet. Aposteln Paulus uppmuntrade de kristna med orden: ”Vi vandrar efter vad vi tror, inte efter vad vi ser.” (2 Korinthierna 5:7) Den enhet som sanna kristna har beskrivs därför som ”enheten i tron”. — Efesierna 4:11–13.
[Fotnoter]