De gjorde Jehovas vilja

Ett exempel på självuppoffring och lojalitet

FÖR en ung jordbrukare som hette Elisa blev en dag som började som en vanlig dag för plöjning den mest betydelsefulla dagen i hans liv. När Elisa arbetade på fältet, fick han oväntat besök av Elia, Israels främste profet. ”Vad kan han vilja mig?” kan Elisa ha undrat. Han behövde inte vänta länge på svaret. Elia kastade sin ämbetsklädnad över Elisa för att visa att Elisa en dag skulle bli hans efterträdare. Elisa tog inte lätt på den här kallelsen. Han lämnade omedelbart sitt fält och blev Elias medhjälpare. — 1 Kungaboken 19:19–21.

Omkring sex år senare var tiden inne för Elia att bege sig av. Skildringen av hans avfärd har kallats ”en av de mest imponerande berättelserna” i de hebreiska skrifterna.

Elia förbereder sin avfärd

Elia önskade göra ett sista besök i Betel, Jeriko och vid Jordan. Det skulle innebära en vandring på många mil, och en del av sträckan gick genom oländig, bergig terräng. Vid varje etapp av resan uppmuntrade Elia Elisa att stanna kvar där. Men Elisa hävdade bestämt att han ville vara kvar hos sin herre ända till slutet. — 2 Kungaboken 2:1, 2, 4, 6.

När Elisa var i Betel och i Jeriko, tog ”profetsöner” kontakt med honom.a ”Vet du verkligen att Jehova i dag tar bort din herre från ställningen som huvud över dig?” frågade de honom. ”Också jag vet det mycket väl”, svarade han. ”Tig stilla.” — 2 Kungaboken 2:3, 5.

Elia och Elisa begav sig sedan till floden Jordan. När de nådde Jordan, utförde Elia ett underverk, medan omkring 50 profetsöner såg det på avstånd. ”Elia [tog] sin ämbetsklädnad och rullade ihop den och slog på vattenmassorna, och så småningom delades de åt ena hållet och åt andra hållet, och så gick de båda över på torra marken.” — 2 Kungaboken 2:8.

När de hade gått över, sade Elia till Elisa: ”Begär vad jag skall göra för dig, innan jag blir tagen ifrån dig.” Elisa bad om ”två andelar” av Elias ande — dvs. den dubbla andel som en förstfödd son vanligtvis hade rätt till. Elisa hade verkligen visat aktning för Elia precis som en förstfödd son skulle handla mot sin far. Han var dessutom smord till att vara Elias efterträdare som Jehovas profet i Israel. Därför var hans begäran varken självisk eller otillbörlig. Elia, som visste att det ändå bara var Jehova som kunde uppfylla den här begäran, gav ett blygsamt svar: ”Du har begärt något svårt.” Sedan tillade han: ”Om du ser mig när jag blir tagen ifrån dig, kommer det att ske dig så; men om du inte gör det, kommer det inte att ske.” — 2 Kungaboken 2:9, 10; 5 Moseboken 21:17.

Elisa var utan tvivel mer besluten än någonsin att hålla sig nära sin herre. Då visade sig ”en stridsvagn av eld och hästar av eld”. Precis framför den häpne Elisas ögon blev Elia bortförd i en stormvind — mirakulöst förflyttad till en annan plats.b Elisa tog upp Elias ämbetsklädnad och gick tillbaka till stranden av floden Jordan. Han slog på vattnet och sade: ”Var är Jehova, Elias Gud, ja var är Han?” Vattnet delade sig, vilket tydligt visade att Elisa hade gudomligt stöd som Elias efterträdare. — 2 Kungaboken 2:11–14.

Lärdomar för oss

När Elisa fick inbjudan att tillsammans med Elia ta del i speciell tjänst, lämnade han omedelbart sitt fält för att betjäna Israels främste profet. Tydligtvis var några av hans uppgifter enkla, för han blev känd som den som ”hällde vatten över Elias händer”.c (2 Kungaboken 3:11) Elisa betraktade ändå sitt arbete som ett privilegium, och han stod lojalt vid Elias sida.

Många av Guds tjänare i vår tid visar en liknande självuppoffrande ande. Några har lämnat sina ”fält”, sina arbeten, för att predika de goda nyheterna på avlägsna platser eller för att tjäna som medlemmar av en Betelfamilj. En del har begett sig till andra länder för att arbeta vid Sällskapets byggnadsprojekt. Många har varit villiga att utföra vad som skulle kunna betraktas som enkla arbetsuppgifter. Men ingen som arbetar för Jehova utför någon meningslös tjänst. Jehova uppskattar alla som tjänar honom villigt, och han kommer att välsigna deras självuppoffrande ande. — Markus 10:29, 30.

Elisa var lojal mot Elia ända till slutet. Han vägrade att överge den äldre profeten även om han hade den möjligheten. Det nära förhållande han hade byggt upp med Elia gjorde utan tvivel att han med glädje visade sådan lojal kärlek. Guds tjänare i vår tid strävar efter att stärka sitt förhållande till Gud och att komma närmare sina medtroende. Ett nära band av endräkt kommer att bli välsignat, för Bibeln säger om Jehova: ”Mot den lojale kommer du att handla lojalt.” — 2 Samuelsboken 22:26.

[Fotnoter]