De gjorde sig inte något ryktbart namn
BIBELN uppger inte namnen på dem som byggde det beryktade Babels torn. I skildringen heter det: ”Nu sade de: ’Kom då! Låt oss bygga en stad åt oss och likaså ett torn med sin spets i himlarna, och låt oss göra oss ett ryktbart namn, för att vi inte må bli kringspridda över hela jordens yta.’” — 1 Moseboken 11:4.
Vilka avses med uttrycket ”de”? Denna händelse inträffade omkring 200 år efter den stora översvämningen. Noa, som då var cirka 800 år, levde bland tusentals avkomlingar. De talade alla samma språk och bodde i det område där Noa och hans söner hade slagit sig ner efter den stora översvämningen. (1 Moseboken 11:1) Vid någon tidpunkt flyttade en del av den här befolkningen, som hade ökat i antal, österut och ”upptäckte en dalslätt i Sinars land”. — 1 Moseboken 11:2.
Ett fullständigt misslyckande
Det var i den här dalen som gruppen bestämde sig för att göra uppror mot Gud. Hur då? Jehova Gud hade tillkännagett sitt uppsåt, när han gav det första människoparet befallningen: ”Var fruktsamma och bli många och uppfyll jorden.” (1 Moseboken 1:28) Den här befallningen upprepades till Noa och hans söner efter den stora översvämningen. Gud sade till dem: ”Vad er beträffar, var fruktsamma och bli många, låt jorden vimla av er och bli många på den.” (1 Moseboken 9:7) Tvärtemot Jehovas anvisning byggde folket en stad för att de inte skulle ”bli kringspridda över hela jordens yta”.
De började också bygga ett torn, för att göra sig ”ett ryktbart namn”. Men deras förväntningar gäckades. De fullbordade aldrig byggandet av tornet. Bibelns skildring visar att Jehova skapade förvirring i deras språk, så att de inte kunde förstå varandra. Den inspirerade skildringen säger: ”Följaktligen kringspridde Jehova dem därifrån över hela jordens yta, och så småningom slutade de upp att bygga staden.” — 1 Moseboken 11:7, 8.
Dessa byggares vågspel blev ett fullständigt misslyckande, vilket belyses av att de aldrig lyckades göra sig ett ”ryktbart” namn. I själva verket är deras namn okända och har utplånats ur människans historia. Men hur är det då med Nimrod, Noas sonsonsson? Var inte han ledaren för detta uppror mot Gud? Är inte hans namn känt?
Nimrod — en fräck upprorsmakare
Nimrod var utan tvivel den som anstiftade upproret. I Första Moseboken, kapitel 10, presenteras han som ”en väldig jägare i opposition mot Jehova”. (1 Moseboken 10:9) Bibeln säger också att ”han var den förste att bli en väldig man på jorden”. (1 Moseboken 10:8) Nimrod var en krigsman, en våldets man. Han blev den förste mänsklige härskaren efter den stora översvämningen och utropade sig själv till kung. Nimrod var också en byggare. Bibeln säger att han grundade åtta städer, däribland Babel. — 1 Moseboken 10:10–12.
Nimrod, som var Babels kung, en grundare av städer och en motståndare till Gud, tog därför utan tvivel del i byggandet av Babels torn. Gjorde inte Nimrod sig själv ett ryktbart namn? Beträffande namnet Nimrod skrev orientalisten E. F. C. Rosenmüller: ”Sitt namn fick Nimrod från ett ord [ma·rạdh] som på hebreiska betyder ’han gjorde uppror’, ’han avföll’.” Rosenmüller förklarar vidare att ”en vanlig sed bland orientalerna var att kalla bemärkta personer vid namn som getts dem sedan de hade dött, vilket förklarar den ibland häpnadsväckande överensstämmelsen mellan en persons namn och hans gärningar”.
Åtskilliga forskare delar uppfattningen att Nimrod inte fick detta namn vid sin födelse. De anser att det här namnet gavs honom senare som en passande beteckning, när hans upproriska personlighet blev känd. C. F. Keil hävdar: ”Själva namnet, Nimrod, som kommer av [ma·rạdh], ’vi vill göra uppror’, tyder på någon form av våldsamt motstånd mot Gud. Det är så karakteristiskt att det endast kan ha getts honom av hans samtida, och det har på så sätt blivit ett egennamn.” I en fotnot citerar Keil historikern Jacob Perizonius som skrev: ”Jag förmodar att denne man [Nimrod], som var en vildsint jägare omgiven av en skara följeslagare, alltid hade på sin tunga och upprepade ordet ’nimrod, nimrod’, dvs. ’låt oss göra uppror!, låt oss göra uppror!’, för att uppmana de övriga till uppror. Längre fram benämndes han därför av andra, även av Mose, med detta ord som ett egennamn.”
Det är tydligt att Nimrod inte gjorde sig själv ett ryktbart namn. Det namn som han fick vid sin födelse är uppenbarligen okänt. Det har utplånats ur historien på samma sätt som namnen på dem som följde hans ledning. Han efterlämnade inte ens någon avkomma som kunde föra hans namn vidare. I stället för att få ära och berömmelse drog han vanära över sig. Med namnet Nimrod är han för alltid märkt som en fräck upprorsmakare som dåraktigt utmanade Jehova Gud.