Frågelådan

● När en person antingen enskilt eller offentligt blir tillrättavisad för ett uppförande som inte anstår en kristen, blir han då ålagd vissa villkor eller krav som han måste rätta sig efter?

Nej, varken en person som blir enskilt tillrättavisad av den dömande kommittén eller en som blir offentligt tillrättavisad blir ålagd några speciella villkor som han måste rätta sig efter (som om han blivit ålagd en form av ”prövotid”). Det krävs helt enkelt att han uppför sig i överensstämmelse med bibelns principer, som de andra i församlingen gör. Den dömande kommittén kan kraftigt rekommendera att denne individ upphör med vissa vanor eller visst umgänge, som kan leda till att missgärningen upprepas, och kommittén kommer att ge andlig hjälp och uppmuntran alltefter individens behov.

När det har begåtts en allvarlig missgärning, kommer varje ansvarsbörda i form av särskilda uppdrag i församlingen att fråntas individen, även om tillrättavisningen inte getts offentligt till känna. (or, sid. 167) När någon blir offentligt tillrättavisad, underrättas församlingen om vilka privilegier han har blivit fråntagen. (or, sid. 168) När individen ger bevis på att han håller på att återvinna sin andliga styrka och stabilitet, kan privilegierna gradvis återställas. Samma sak gäller, när en utesluten person blir återupptagen. (or, sid. 177)

Om någon, som blivit antingen enskilt eller offentligt tillrättavisad för allvarlig missgärning, flyttar till en annan församling innan han har fått tillbaka alla privilegier, kommer den dömande kommittén i den församling han flyttar till att avgöra när den gradvisa återställelsen av privilegier lämpligen bör ske. (or, sid. 169) Varje ytterligare allvarlig överträdelse av Guds ord kommer naturligtvis att behandlas av den dömande kommittén i den församling individen nu tillhör.

● Vad menas med ”för några år sedan” på sidan 169, stycket 4, i Organisationsboken?

Det syftar på mer än ett eller två år. Det kan framhållas att det inte sägs ”för många år sedan”. Det är alltså inte något exakt antal år, utan snarare omkring två eller tre år. Det var inte meningen att en broder skulle dra upp missgärningar som begåtts i det avlägsna förflutna, missgärningar som han ångrat för flera år sedan, och uppenbarligen fått Jehovas förlåtelse för och som han inte längre bedriver. I många fall begicks dessa missgärningar före den tidpunkt då Vakttornet riktade uppmärksamheten på vad Skriften säger om sådant orätt uppförande.

Om en broder har tjänat troget under några år och har sett bevis för att Jehova välsignar honom, varför skulle han då avsäga sig sitt ämbete? Om han nu har den rätta synen på detta handlingssätt och kommer att ge goda råd åt andra, bör han kunna fortsätta att tjäna. Om kretsen av äldste på platsen ser att han åtnjuter församlingens respekt och om han under de senaste två eller tre åren har visat att han äger de nödvändiga kvalifikationerna, kan han stanna kvar i sin tjänsteställning.

Måste ett orätt handlingssätt ges offentligt till känna för församlingen efter många år? Boken (sid. 168) citerar under rubriken ”Offentlig tillrättavisning” 1 Timoteus 5:20 och talar om tillrättavisning av dem som bekänner att de begått mer än en överträdelse. Men det gäller i verkligheten sådant som inträffat relativt nyligen. Rikets mellanradiga översättning talar om de ”syndande”, en handling som pågår för tillfället. Om en individ alltså ångrat sig för några år sedan, tre år eller mer, och därvid upphörde att synda, och om han är respekterad av församlingen, är det inte nödvändigt att nu offentligt tillrättavisa honom därför att han begått mer än en överträdelse ”för några år sedan”.